Transkribering

• 00:00Han tog min hand när jag låg och sov och la på hans könsorgan och så tog jag bort den.
• 00:11Jag berättade inte för någon när det väl pågick, just för att jag kände att det var jag som hade gjort fel och att det inte var han som hade gjort fel.
• 00:20Allting började egentligen med att det blev lite mer närgånget.
• 00:33När vi kom ifrån Kina i laget så kunde jag få en kram, sen blev det till smekningar och så gick det ett tag och så kunde det fortsätta till att det blev över brösten.
• 00:45Sen tog han mig inanför.
• 01:00Han tog min hand när jag låg och sov och la på hans könsorgan och så tog jag bort den.
• 01:06Sen lade han tillbaka den.
• 01:09Sen vände jag mig om så att det inte skulle kunna hända igen.
• 01:18Jag mådde inte jättebra. Jag var väldigt osäker på mig själv och vad som hade hänt.
• 01:26Jag förstod inte riktigt. Tanken gick i hela tiden som att det var vad som hände.
• 01:30Att jag inte uppfattade vad som hände.
• 01:34Jag såg verkligen bara att det var jag som hade råkat göra någonting som var fel.
• 01:39Och inte tvärtom.
• 01:46Jag gick ju bara och trippade på sån ifall att han skulle säga till någon och att jag skulle åka dit och inte att det var jag som skulle berätta för att få hjälp.
• 01:56Det fanns inte.
• 01:58Men det var ju jag som gick runt och skämdes och inte ville att någon skulle veta.
• 02:10Jag förstod hur besviken hon skulle bli. Inte på mig naturligtvis men på hela situationen som har varit.
• 02:16Att hon har inte märkt någonting. Att hon har trott att han har varit en bra människa som har fått vistas i vårt hem.
• 02:28När mamma förklarade för mig att du måste få din rättvisa igenom.
• 02:34Och gör du inte någonting så kommer du leva med det här resten av livet om du inte tar tag i det.
• 02:40Och står upp för dig själv.
• 02:44Och så hör jag att hon gråter och säger att jag vann. Så jag brast ut mitt i butiken.
• 03:02Och min butikchef hon fattar ju vad det var så hon sprang fram och kramade mig.
• 03:07Det var en jättelättnare i hela kroppen verkligen.
• 03:11Det var jätte, jätte, jätte skönt.
• 03:24Jag känner ju direkt så fort jag går av tåget så blir det som ett slag i ansiktet lite.
• 03:30Jag är inte alls bekväm med att vara här.
• 03:33Mycket för att det är så mycket negativt som hänt mig på sista tiden.
• 03:37Jag har också den här känslan att man hela tiden går runt och är otrygg och bekväm.
• 03:42Och självklart också att jag absolut inte vill stöta på honom.
• 03:46Och det vet jag, det gör jag inte om jag bor någon annanstans.
• 03:55Det är så fruktansvärt svårt att få någon dumd när det just handlar om sexuella övergrepp och våldtäkter.
• 04:03Det bara skrivs som att man hela tiden lyckas inte. Du kommer bli nekad.
• 04:09Men för mig så blev det inte så.
• 04:11Då känns det lite som att jag har ansvaret att visa att du kan också lyckas.
• 04:18Istället för att man, om man inte ska säga till någon, man ska gå därinne allting själv.
• 04:22Alltså ut med det och våga anmäla. Det är i alla fall det bästa jag har gjort.
• 04:27Jag har blivit mycket starkare i mig själv.
• 04:30Efter allt detta, just för att det är så fruktansvärt hemskt och tufft att gå igenom det som jag har gjort.
• 04:36Jag känner ingen skam överhuvudtaget.
• 04:39Vilket jag är så extremt tacksam över.
• 04:42För jag har verkligen kommit så långt nu att jag har förstått att det spelar ingen roll ifall jag inte sa emot.
• 04:50Det är inte mitt fel på främmare.
• 04:57Svensktextning.nu