Paret krockade med en älg: ”Olyckan förde oss närmre varandra”

Den enspaltiga rubriken i morgontidningen BLT den 19 mars 2016 löd: ”Allvarligt skadad i älgolycka”.

– Det som blev en notis i tidningen var en händelse som förändrade våra liv, säger Helene Narvefors, 57, och hennes man Magnus Strand, 62, när vi sitter hemma i deras nybyggda villa utanför Karlskrona en kulen eftermiddag och värmer oss med kaffe och pepparkakor.

Efter reklamen: Se också: 5 saker läkare själva gör när de har ont i huvudet

Helene tänker på den långa och jobbiga rehabiliteringen till ett normalt liv, men också på hur olyckan påverkade relationen mellan henne och Magnus.

– Den förde oss närmare varandra.

Mörkret smyger sig på och det är något som paret har respekt för.

– I alla fall när jag kör bil. Man tänker på vad som plötsligt kan springa ut på vägen, säger Magnus.

Vi backar till 2013 då paret träffades på en buggkurs i Karlskrona. Mötet blev början på deras romans och de flyttade ihop i en lägenhet i Karlskrona.

Tomas satt fast i bilen när Eva och Emilia kom fram

relationerMor och dotter var först på plats vid svåra olyckan: ”Visste inte om Tomas skulle överleva”

Helene har sina rötter i Västervik och den 18 mars 2016 åkte de dit för att vaka över hennes mamma som var svårt sjuk.

– Tanken var att vi skulle sova över i Västervik. Men framåt kvällen hade min mamma piggnat till, så vi tog beslutet att i stället åka hem, och åka upp igen någon vecka senare. Nu blev detta sista gången jag såg henne i livet, säger Helene.

På hemvägen fällde hon sätet bakåt och somnade när Magnus körde.

Några mil innan Karlskrona vaknade hon till, men behöll sätet i den nedfällda positionen medan Magnus lade sig i omkörningsfilen.

Då small det!

– Jag såg bara en svart skugga, sedan krossades vindrutan och jag bromsade. När bilen stannade efter 50-100 meter var det en otäck tystnad. Jag satt med glassplitter över mig och förstod fortfarande inte vad som hänt, mer än att vi råkat ut för en olycka. Jag såg inte Helene i mörkret inne i bilen. Jag ropade på henne, men fick inget svar. Så jag klev ur bilen, gick runt på andra sidan och öppnade dörren.

Inom oss växte kraften – det var ”girl power”

samhälleAndrea överlevde svåra tågolyckan: ”Vill peppa andra tjejer i rullstol”

Han såg Helene, med fullt av blod över sig, en hemsk syn!

– Men jag kände att hon andades och förstod att hon levde. Samtidigt såg jag inälvorna, som jag förstod inte kom från henne utan från ett djur. Jag minns att jag drog bort en del av det hon fått över sig och bara kastade ut det.

Fick snabb hjälp

I bilen som Magnus precis kört om satt sjuksköterskan Caroline Wahlqvist, 35, tillsammans med sin syster Josefine och deras båda små söner.

– Jag såg när älgen kom upp från vänster, hoppade över vägräcket och landade på bilen innan den for över och landade på andra sidan. Det flög bildelar och det var fruktansvärt otäckt att se, berättar Caroline.

Hon såg Magnus gå runt på andra sidan och öppna dörren.

– Då förstod jag att det fanns en person till i bilen, som han inte verkade få kontakt med. Jag sa till min syster att ringa 112, men hon var så chockad att hon inte kunde. Jag fick ringa själv.

Dottern Helene är stolt över hjältepilotens mod

relationerDottern Helene är stolt över hjältepilotens mod: ”Pappa offrade sig för att rädda staden”

Caroline pratade med Magnus, berättade att hon var sjuksköterska och tog sedan hand om Helene.

– Jag såg till att hålla upp hennes huvud, lossa hennes kläder och se till så att nacken var fixerad i väntan på räddningstjänsten.

Caroline hörde Helenes andning som var onormalt snabb och lät suckande.

– En sådan andning kan vara tecken på hjärnskador eller början till ett hjärtstopp. Jag trodde inte hon skulle överleva …

Magnus var chockad och traumatiserad.

– Vi hade tur att det var just Caroline som åkte i bilen efter oss, säger Magnus och Helene nickar instämmande.

– Vi tog kontakt med henne efteråt och fick möjlighet att tacka henne.

Magnus minns lukten av vilt, sina kladdiga händer och att det plötsligt var blåljus runt omkring honom.

Kärleken räddade Jenny efter olyckan

relationerKärleken räddade Jenny efter olyckan: ”Han fick mig att våga igen”

Den lokala räddningstjänsten var först på plats. Med sina yrkeserfarenheter såg Caroline till att Helene fick syrgas i väntan på ambulans.

Magnus ringde till Helenes dotter Annie.

– På bilens display såg jag namnet han ringde upp, jag känner Annie eftersom vi ridit tillsammans. Oh nej, är det Annies mamma som är så illa skadad hann jag tänka, berättar Caroline.

Snart kom även räddningstjänst och ambulans från Karlskrona. Taket på bilen fick skäras upp för att få ut Helene som kördes till sjukhuset i Karlskrona. Magnus fick åka i en annan ambulans.

Annie jobbade då inom hemtjänsten och såg att hon hade flera missade samtal från Magnus när hon blev ledig en stund.

– Då förstod jag att det var något allvarligt och ringde upp. Magnus berättade att de hade krockat med en älg och att mamma var på väg till sjukhuset i Karlskrona. Då blev det kaos i min hjärna, jag har bara fragmenterade minnesbilder. Jag åkte in till sjukhuset och minns att de hade tagit mamma till traumarummet. Det var fullt av sjukvårdspersonal runt henne. Jag hörde bara att mamma gav ifrån sig stönanden och kvidande ljud. Det var så hemskt, säger hon.

nöjeLyxfällan-programledaren Patrick Grimlund död – hustrun Saras ord om sorgen

Inne på sjukhuset konstaterades att Helene hade ett djupt jack i huvudet, troligen efter älgens hov. Älgen var en dräktig ko som skar upp buken vid kollisionen så att inälvorna hamnade inne i bilen.

– Om jag inte lutat sätet hade jag förmodligen fått en betydligt kraftigare smäll. Kanske var det skillnaden mellan liv och död, funderar Helene.

Magnus kom undan med några skärsår på knogarna.

Drabbades av hjärnblödning

De närmaste dygnen blev jobbiga och ovissa för Magnus och Annie. Helene var medvetslös det första dygnet och de följande dygnen var hon bara vaken fem minuter åt gången.

– Jag funderade mycket på det som hänt. Men jag skuldbelade inte mig själv, för redan på olycksplatsen hade räddningsledaren varit tydlig med att det här var en olycka som jag inte hade skuld i, berättar Magnus.

nöjeAnna Holmlunds starka ord om olyckan: ”Kostat mig mycket”

De korta stunderna Helene var vaken pratade hon osammanhängande och sa konstiga saker.

– Hennes beteende påminde om de dementa äldre människor som jag arbetade med i hemtjänsten. Det gjorde mig verkligen orolig, säger Annie.

Hon och Magnus fanns ständigt vid Helenes sida för att någon skulle vara där när hon var vaken.

– Det gjorde att vi lärde känna varandra bättre, vilket ledde till en fördjupad vänskap.

Efter tre veckor fick Helene komma hem. Hon sov fortfarande mycket och var ständigt trött.

– Jag hade bland annat dubbelseende och kunde inte gå i trappor eftersom de såg ut som en rutschkana. Jag hade också svårt med solljus och för höga ljud.

I slutet av april blev hon sämre, hade svårt att se och kände sig yr. En röntgen på sjukhuset i Karlskrona visade på en blödning mellan hjärnan och skallbenet. Hon fick omedelbart åka till neurologen på sjukhuset i Lund och specialistvård.

– De borrade i skallen medan jag var vaken. Om det är jobbigt när tandläkaren borrar i tänder så var det här många gånger värre, säger Helene och berättar att det tog ett dygn att dränera ut all vätska.

Hemma igen var det till att försöka komma tillbaka till ett normalt liv. Hon kunde vara vaken längre stunder. Men hon var hjärntrött och hade fortfarande problem med minnet.

Kevin och Ebba räddade livet på sina små kusiner

relationerKevin och Ebba räddade sina sex kusiner ur branden

Magnus var märkt av traumat kring olyckan och att det tog tid för Helene att bli sig själv igen.

– Jag kände mig frustrerad över att jag inte kunde hjälpa henne och mådde psykiskt dåligt av det. Via vården fick jag träffa en psykolog som förklarade varför. I min verktygslåda med livserfarenhet fanns inget verktyg för att lösa just detta. Det enda jag kunde göra var att tagga ned, låta saker ta den tid de behövde och glädjas åt de framsteg som Helene gjorde.

Det rådet följde Magnus och stöttade Helene, både mentalt och med praktiska saker.

– Jag hade fram till olyckan alltid stått för matlagningen. Men den första tiden efteråt fick jag inte ihop det. Skulle jag göra köttfärssås så visste jag inte vad jag skulle ha för ingredienser, berättar Helene som ännu inte riktigt insett hur allvarligt hennes tillstånd var.

Den medvetenheten kom sommaren 2016 på ett högst påtagligt sätt. Hon gick in i en depression där existentiella tankar gjorde sig påminda. Skulle hon någonsin kunna börja jobba som specialpedagog igen, arbetet hon älskade? Skulle hon och Magnus kunna åka ut med båten i skärgården och skulle de kunna ut och vandra igen?

– Vi vände oss till vården och jag måste säga att den var fantastisk. Det stod en hel armé med specialistkompetens som var beredda att hjälpa mig.

Tillsammans kämpade paret för att lösa vardagen. Magnus hade med psykologens hjälp skaffat sig det tålamod han behövde. Till exempel att det som de planerat plötsligt fick ställas in om Helene inte orkade. De små framstegen blev viktiga för båda.

– Som när jag sex månader efter olyckan orkade gå in på Willys och handla på egen hand, säger Helene.

I början av 2017 hade hon kommit så långt i läkningsprocessen att hon började arbeta 25 procent. Sakta men säkert var hon snart uppe på 100 procent.

relationerSandras lilla dotter Alicia rammades av en moped: ”Jag var övertygad om att hon var död”

Skrattar åt sviktande minnet

Ur allt det eländiga har det ändå kommit något bra.

– Efter olyckan kom vi närmare varandra. Jag upptäckte sidor av Magnus som jag inte kände till tidigare. Det gjorde att jag kände mig säkrare i relationen, säger Helene och Magnus bekräftar att det var samma sak för honom.

Till saken hör att paret gifte sig den 13 april 2019, drygt tre år efter olyckan, för att ytterligare stärka sina kärleksband.

Olyckan förändrade också deras perspektiv på livet. Det mesta som händer i vardagen är små problem när allt kommer omkring.

– Den grå vardagen, som många tycker är trist, har vi lärt oss att glädjas över, säger Helene och tar fram dagboken som hon skrev tiden efter olyckan. Den ger henne perspektiv på livet.

Där de krockade med älgen har Trafikverket nu byggt en så kallad faunabro där viltet kan passera över vägen i stället för på den.

– Det tycker vi är bra. Men vid olycksplatsen brukar jag omedvetet lätta på gasen och jag minns exakt var på vägen vi stod efter att ha krockat med älgen, berättar Magnus.

samhälleEfter den svåra skadan flydde Sara till Sverige: ”Kände mig väldigt ensam”

Minnet är fortfarande ett problem för Helene och det känns frustrerande att inte alltid komma ihåg namn som hon måste hålla reda på, speciellt i jobbet.

Och ibland hamnar ord i fel sammanhang.

– Som när jag skulle fråga Magnus om jag skulle steka en omelett. I stället frågade jag om jag skulle steka en influensa, säger hon och skrattar.

– Det är Helenes styrka, att hon kan skratta åt det och att jag kan skratta med henne, även om det naturligtvis är något tragiskt som döljer sig bakom, säger Magnus.

Olycksdagen den 18 mars har blivit ett datum de firar.

– Det var då vi fick vår andra chans i livet …