Sommarkollot som lockar pigga seniorer
Under fem härliga dagar bjuds de seniora deltagarna på båtturer, naturvandringar och andra roliga aktiviteter.
Men bäst av allt är ändå skratten, gemenskapen och samvaron.
Att den gula huvudbyggnaden på Birkagårdens kollo har anor från 1930-talet märks så snart man stiger in genom dörren. Det doftar sommar, hav och gistet trä. Här har generationer kolloungar sprungit i de slitna trapporna och legat och fnissat i våningssängarna.
Men den här veckan, just innan sommarlovet börjar, är de 22 deltagarna i motsatt ände av livscykeln. De är alla pigga pensionärer på grönbete. På raska ben pinnar Inger och väninnan Annika uppför de branta trapporna till rummet som de delar med ytterligare en person.
– Välkommen hem till oss, säger Inger glatt och sveper med handen över rummet som rymmer tre våningssängar – sammanlagt sex bäddar. Det är trångt, lite rörigt och kollomysigt, precis som det ska vara. De tycker båda att det är riktigt kul att dela rum och berättar att de brukar ligga och småprata på kvällarna innan de somnar.
– Standarden är ju vad den är, ingen lyx direkt. Men jag gillar enkelheten och det genuina. Det är äkta livskvalité! Jag och Annika känner varandra sedan innan, vi träffades på en kurs på Birkagården i Stockholm. Men de flesta känner inte varandra, så här får man chansen att lära känna nya människor. Stämningen är jättetrevlig och platsen ljuvlig, konstaterar Inger och får nickande medhåll av Annika.
Tjejerna är som ler och långhalm. Men på frågan vad som är det bästa med vistelsen skiljer sig åsikterna delvis åt – vilket leder till gruff.
– Maten är fantastisk. Tänk att vi har helpension och behöver inte lyfta ett finger. Bara att sätta sig ner och äta, säger Annika lyriskt.
– Men hallå, god mat kan man väl få var som helst? Varför pratar du om maten? Personalen, omgivningen och framför allt gemenskapen med de andra är väl det viktigaste och bästa med att vara här. Så tycker jag i alla fall, säger Inger varpå Annika knycker lite på nacken.
Stämningen fryser till is i det lilla kvava rummet. Men en stund senare, borta vid boulebanan, är allt som vanligt igen. Både Annika och Inger deltar i spelet av hjärtans lust och stämningen är på topp.
Sommarkollo i juni och augusti för pensionärer
Kolloledaren och arrangören Susann Lindholm berättar att detta är fjärde gången som Birkagårdens kollo öppnar för seniorer. I augusti – efter skolstarten – anordnas också en omgång. Verksamheten är omåttligt populär sedan de drog igång 2021 och långt fler än det finns plats till söker. Sammanlagt 44 seniorer får chansen att leva kolloliv denna sommar, fördelade under en junivecka och en augustivecka.
– Jag försöker välja deltagare med hjärtat och prioriterar dem som inte har fått chansen tidigare eller är mycket ensamma och bor mitt i stan utan möjlighet att komma ut på landet. De som har störst socialt behov får förtur till platserna. De flesta är ensamstående och kravet är att man är ganska pigg och frisk så att man kan hänga med på aktiviteter, säger Susann och tillägger att man heller inte får ha orimliga krav på standarden.
– Många tror att man kan få enkelrum och hoppar av när de inser att de måste dela rum med andra. Vi har visserligen ett fåtal enkelrum men dem viker jag åt personer som av olika anledningar verkligen behöver det.
Hon konstaterar att det mestadels är kvinnor som söker. Varför det är så vet hon inte, men tror att det kan bero på att kvinnor generellt är mer sociala och prestigelösa.
– Karlar verkar inte ha samma sociala behov … medan de jobbade hade de arbetskamrater men få har egna vänner. Det är lite synd, jag tror att de skulle gagnas av att komma hit, säger hon och berättar att många av deltagarna håller kontakt efter att de kommit hem och träffas för att fika och umgås.
Busstransport, helpension och aktiviteter
Kollot sponsras av stiftelsen Birkagården och är politiskt obundet och alkoholfritt. Seniorerna betalar en ringa summa för vistelsen utifrån nivån på sin pension. Då ingår busstransport till kollot, alla aktiviteter och helpension. All mat lagas på plats och de sex kolloledarna fixar med stort och smått. Det kan handla om att slå igång bastun, ordna med disken, arrangera allsång eller ta ut en grupp glada kollodeltagare på en båttur i det natursköna havsbandet.
Här finns också möjlighet att paddla, basta, måla, få hjälp med it-frågor och göra yoga innan frukost. Eller bara sitta i en solstol och läsa och ta det lugnt. Ingen måste någonting och allt deltagande sker utifrån förmåga och intresse.
Ålderism i samhället
Men det är bara att konstatera att de flesta är väldigt sociala och utåtriktade och det samtalas om allt mellan himmel och jord i mellanrummen mellan aktiviteterna. Charlotte filosoferar kring den utbredda ålderismen i samhället. Den gör henne upprörd.
– Efter 50 känns det som att man är rökt överallt, ingen räknar med en längre. Allt handlar om barnen, de är de värdefullaste vi har och här satsas det stort. Jag säger inte emot … men fördelningen känns på något sätt snedvriden. Det är väldigt orättvist och märkligt, suckar hon och sveper ett stort glas vatten för att svalka sig i sommarhettan.
Maud sitter mest tyst och lyssnar. Hon bor till vardags i Skärholmen i Stockholm och kom hit tack vare barnbarnet Robin, som jobbar här. Annars hade hon inte vetat att stället existerade.
– Det är en underbar plats, otroligt vackert. Allt är serverat och det finns en struktur som gör att man inte behöver ha tråkigt en enda sekund. Man lever upp och känner sig som barn på nytt!
Medan hon entusiastiskt lovsjunger kollot slukar hon det sista på lunchtallriken. I dag serveras ugnsbakad kyckling med rotgrönsaker, sås och sallad.
– Åh så gott det var! säger hon och torkar sig om munnen.
Kostnad för vistelsen – utifrån nivån på sin pension
I ögonvrån ser hon sonsonen Robin pila förbi och vinkar glatt. Han är på väg upp till bastun med ved. Det är full fart mest hela tiden. Men trots det har personalen alltid en stund över för kollodeltagarna. Susann Lindholm som sitter med vid lunchbordet kan inte nog understryka hur tacksam hon är över att seniorkollot kunde starta – men hon skulle önska att det fanns ännu fler veckor att erbjuda.
– Det är mer än bara ett kollo … väldigt personligt och familjärt skulle jag säga, vi är alla som en stor familj som tar hand om varandra. Jag märker att de som är här lämnar sina bekymmer hemma och bara ger sig hän. Man är sig själv, rakt upp och ner. Här frågar ingen vad man har jobbat med eller varifrån man kommer, det är oviktigt. Det är här och nu som gäller och vi är alla här på lika villkor.
Efter lunchen, avrundad med kaffe och kaka, finns det flera aktiviteter att välja på. Om någon har behov av hjälp med it och mobiltelefoni så finns en it-kompetent person på plats för att hjälpa till och förklara.
Annars är motorbåten startklar för den som är sugen på en uppfriskande båttur till havs. När kolloledaren frågar vilka som vill haka på den första vändan stegar Ann snabbt fram till boden där flytvästarna hänger och efter en liten stund sitter ett peppat litet gäng iklädda flytvästar i motorbåten, redo för en härlig tur på de böljande vågorna.
