Yvonne: Jag är orolig för min dotter i jul – min svärson förstår inte problemet
Kanske är det mitt fel. Som mamma är det lätt att känna så. Jag borde föregått med ett bättre exempel när min dotter var liten men det gjorde jag inte – även jag stressade ihjäl mig varje jul så mina barn skulle få en perfekt jul medan min man och barnens pappa bara jobbade som vanligt hela dagarna och låg på soffan och kollade på sport på kvällarna. Han kunde aldrig missa ett enda avsnitt av Sportspegeln!
Nu är min dotter 38 år och har två små barn på 5 och 7. Jag märker hur min dotter redan i november börjar få en kortare stubin. När jag ringer henne låter hon irriterad och svarar mig kort, men jag tar det inte personligt. Hon och jag är så nära varandra att jag känner henne utantill. Jag vet vad det beror på: Julen.
Fixa eget pepparkakshus
Allt ska vara perfekt under hela december. Hon gör en egen julkalender till båda barnen. Bakar till varje advent. Nu har hon börjat med Nissedörrar och Nissebuss eller vad det nu heter. På min tid fanns inte något Nisse, men nu finns det alltså ännu en sak att stressa över.
Och för att inte tala om pepparkakshuset som ska göras från grunden ... Granen ska kläs och julklapparna inhandlas, maten ska lagas ... Ja, herrejösses, och allt gör hon själv, precis som jag gjorde en gång i tiden.
Hennes man Johan är en rar kille, men han gör ingenting hemma. Han har en mycket hög lön och det är hans ursäkt, men jag tycker det är så synd att han inte kan se hur min dotter sliter och mår dåligt.
Jag har försökt att prata med min dotter om det här. Frågat henne varför hon inte kan sänka kraven lite, barnen får en fin jul utan en perfekt klädd gran och de behöver ju ändå inte sju sorters sill på julbordet.
Prestationsbaserad självkänsla
Jag har också frågat om jag kan bistå med min hjälp, och ibland får jag några uppgifter, som att baka vörtbrödet, men min dotters lista är ändå så lång att den skulle räcka ner till golvet.
Min dotter och hennes man har råd att köpa in hjälp, men inte heller det vill hon. Jag tror mycket handlar om att min dotter vill visa att hon är perfekt, att hon duger, även här borde jag kanske ha gjort ett bättre jobb och gett min dotter en bättre självkänsla.
Nu har hon nog det som jag lärt mig kallas för "prestationsbaserad självkänsla", alltså att hon bara duger om hon presterar bra. Det märks under december månad, men lika illa är det på andra högtider, men också kraven hon ställer på hur hon ska se ut.
Min dotter är mycket noga med kosten och tränar regelbundet.
Så på julafton, när hennes två barn och man njuter av all god julmat petar hon mest i maten och ser till att hon också hinner med ett löppass innan Kalle Anka.
Ibland kan jag bli så ledsen när jag tänker på min dotter. Hon är en fantastisk tjej så varför ska hon ändå vara så hårt mot sig själv?
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]