Helena Edén var gift med mördaren Allan Karlström: ”Vi är de osynliga offren”

Efter reklamen: Se också: Christinas dotter Marie mördades – nu kan ny teknik avslöja mördaren

Den som drabbas av brott är ett brottsoffer. Samma sak för anhöriga till personer som drabbats av hemska våldsbrott.

Sedan finns det en tredje kategori, som man aldrig talar om, anhöriga till den som har dömts för ett så fruktansvärt brott som mord och fått livstids fängelse.

Helena Edén, 47, och hennes båda barn, 17 och 14 år gamla, i Timrå, tillhör den kategorin.

– När man läser att folk vill döda ens barn för något som deras far dömts för, då blir man både rädd, ledsen och fruktansvärt arg, säger hon.

30 år sedan Fryshusmordet – hittades med handen avhuggen

relationerAnders mördades – mamma Lilians vädjan till gärningsmännen

Allan Karlström dömdes på mordet på Liselotte

Hennes exman heter Allan Karlström och dömdes våren 2023 mot sitt nekande för mordet på 25-åriga Liselotte. Straffet blev livstids fängelse, en dom som hovrätten fastställde på hösten samma år. Allan Karlström hävdade att han var oskyldig till mord. Via sin advokat begärde han prövning i Högsta domstolen, men fick avslag.

I dag sitter Allan Karlström på Kumla, en klass 1-anstalt och en av de hårdast bevakade i landet, där flera kända brottslingar avtjänar sina straff. En av Allans vänner, som fortfarande finns kvar, är exfrun Helena, trots att de skilde sig för 13 år sedan.

– Vi har alltid varit vänner, säger Helena som tycker att det är viktigt att få berätta sin historia som nära anhörig till en livstidsdömd mördare.

Hon och barnen har besökt Allan en gång sedan han blev förflyttad till Kumla.

– Det tar tid och kostar pengar att åka från Timrå ned till Kumla, med övernattning och annat, säger hon.

Hennes exman är för henne fortfarande den varma, glada och inkännande person hon en gång förälskade sig i. Trots att två rätts­instanser funnit honom skyldig till ett brutalt mord.

– Så som jag känner honom är han inte en person som mördat någon, säger hon.

Helena är dotter till en polis och ganska väl insatt i både polisarbete och annat myndighetsarbete, som hon också har stor respekt för. Hon plöjde igenom den 1 200 sidor långa förundersökningen mot sin exman och har sin egen uppfattning.

samhälleDag var sju år när hans mamma mördades: ”Minnena lämnar mig aldrig”

Huruvida hennes exman har begått brottet han dömts för, eller inte, vill hon inte säga något om.

– Jag var inte där när det hände.

Kärleksfullt och stormigt förhållande

Vi går nästan 25 år tillbaka i historien, till sommaren 2000 när millenniet fortfarande var ungt. Genom en gemensam vän träffade den då 23-åriga Helena från Timrå den ett år äldre Allan Karlström, som bodde i Sundsvall.

– Jag ska inte säga att det var kärlek vid första ögonkastet, men med tiden fann vi en attraktion hos varandra som gjorde att vi blev ett par.

2005 flyttade de till hus i ­Timrå som ägdes – och fortfarande ägs – av Helenas mamma.

Ett år senare gifte de sig och första barnet, en dotter, föddes 2007. Tre år senare fick de sitt andra barn, en son.

Helena och Allans liv tillsammans kan beskrivas som både kärleksfullt och stormigt.

– Första åren var det mycket on-off i vårt förhållande, men vi hittade alltid tillbaka till varandra.

Det stormiga bestod oftast i att hon själv tappade tålamodet och har vid ett par tillfällen handgripligen gett sig på sin man.

– Jag blev för tio år sedan ­diagnostiserad med adhd, vilket är förklaringen till att jag stundtals mått väldigt dåligt.

Hon berättar att Allan var den tålmodige i deras förhållande.

– En gång när jag slagit honom satte han sig ned på golvet och grät. Den enda gången han skadade mig var det faktiskt mitt fel. Jag skulle slå honom och han tog då så hårt i min arm för att skydda sig att jag fick ett blåmärke.

Skilde sig och blev ihop igen

Efter fem år som gifta bestämde de sig för att skiljas, men det fanns ändå något som drog dem till varandra och snart bodde de ihop igen.

– Vi var sambor ända fram till 2017, då vi flyttade isär. Men även om vi inte bodde tillsammans fortsatte vi vara bästa vänner. Han bodde bara en mil bort.

Helena berättar att hennes exman efter uppbrottet träffade andra kvinnor och han berättade om sina nya relationer för exfrun.

Han hade även nämnt Lise­lotte.

– Men inte vid namn, utan bara berättat att de jobbade tillsammans. Mer visste jag inte. Jag var heller inte jätteintresserad av att höra mer.

Berättar om sorgen, saknaden och jakten på mördaren – som fortfarande går lös.

relationerMordet på Marie Johansson kan lösas med ny teknik

Sonen bodde hos pappa varannan vecka, medan dottern själv valde när hon ville bo hos pappa.

När 25-åriga Liselotte försvann i början av oktober 2022 var det Allan som först berättade för Helena att det var kvinnan från jobbet som var försvunnen.

– Han uttryckte att det var obehagligt. Jag har en vän som jobbar för Missing People som jag satte i kontakt med Allan då jag visste att de ville ha mer information om den försvunna ­kvinnan.

Eftersom Allan haft en relation med Liselotte riktades misstankarna mot honom och polisen beslagtog bland annat hans ­telefon.

En halvtimme efter att Helena pratat med Allan, en fredagseftermiddag, ringde en kvinnlig polis till henne när hon var på väg hem från jobbet. Polisen ville att hon skulle komma och hämta sin son som befann sig hos Allan.

Helena frågade vad det gällde, men fick inget svar. Hon anade förstås att det hade med Liselottes försvinnande att göra.

När hon kom fram till hans bostad fick hon se avspärrningarna och såg att polisen gjorde husrannsakan i både lägenheten och i Allans bil.

– Jag frågade polisen om han var misstänkt för något men fick inget svar. Som dotter till en polis förstod jag att det var något allvarligt.

Polisen hittade Liselotte död

Allan Karlström anhölls samma dag som skäligen misstänkt för människorov, alternativt olaga frihetsberövande.

Många tankar snurrade i ­Helenas huvud.

– Där och då trodde jag stenhårt på att polisen tagit fel person, att Allan var oskyldig och skulle släppas.

Att barnens far och hennes exman satt anhållen för ett grovt brott innebar att livssituationen förändrades för familjen. Barnen fick stanna hemma en vecka från skolan.

– Jag var väldigt orolig för vad barnens kamrater skulle säga till dem när de kom tillbaka till skolan. Men dessbättre visade deras kompisar stor förståelse. Kuratorer och lärare tog också väl hand om dem.

Några dagar efter att Allan Karlström anhållits, hittade polisen Liselottes död kropp i skogen utanför Kramfors. Allan blev då misstänkt för mord.

För Helena var det som en ond mardröm, där hon hoppades att det snart skulle visa sig att hennes exman var oskyldig.

Hon försökte fungera som vanligt och var öppen med vad som hänt. Det var bland annat arbetskamrater till Allan som hörde av sig och ville veta mer.

– Många tyckte det var hemskt och att det var synd om mina barn.

Men alla var inte snälla.

Dalby stenbrott är en idyllisk plats. Men i december 2015 skakades den av ett fasansfullt dåd.

relationerMorden i Dalby stenbrott – systern Lina om sorgen

En kvinna som arbetar med brottsförebyggande åtgärder ringde strax efter att Liselotts kropp hittats och tyckte att ­Helena och barnen skulle söka skyddad identitet. Helena fick veta att hennes och barnens personnummer låg utlagda på internetsajten Flashback.

Och inte bara det.

Någon hade lagt in en anonym kommentar riktad mot Allan: ”Jag hoppas att hans barn blir dödade, så att han får känna på hur det känns.”

– Jag blev fly förbannad, säger Helena. Det är någon som sitter bakom en skärm och skriver något så elakt som att mina barn ska dö! Det är för mig obegripligt och jag skulle vilja träffa den människan och fråga varför man skriver så? Jag blir så frustrerad.

Ringde varje dag från häktet

Hon betonar att hon inte vill att folk ska tycka synd om henne, och under intervjun är hon noga med att påpeka att hon inte vill stjäla uppmärksamheten från Liselotte och hennes anhöriga.

– Jag och mina barn är självklart inte de stora brottsoffren, det är Liselottes föräldrar som har förlorat ett barn och får leva med det resten av livet. Vi som anhöriga till en livstidsdömd är mer de osynliga offren, säger hon.

Under tiden Allan satt häktad med restriktioner i väntan på rättegång, pratade de i telefon några gånger och hade fysiska möten vid två tillfällen – övervakade av polis.

– Efter att restriktionerna hävts ringde Allan nästan varje dag och vi besökte honom varannan helg.

Allan Karlström har erkänt att han har gjort sig skyldig till gravfridsbrott. Han har även erkänt att han agerat irrationellt och kört iväg med kroppen.

Hovrätten fastställde domen

När fallet skulle upp i hovrätten ville Allans advokat att hon skulle ställa upp som karaktärsvittne. I rätten beskrev hon Allan som en trygg människa, hjälpsam, inkännande och en god lyssnare.

– Den Allan jag känner är en lugn och mysig människa, inte en mördare.

Hon hoppades att hovrätten skulle ändra tingsrättens dom. Men så blev det inte och fastställandet av tingsrättens livstidsdom kändes som en besvikelse.

Helena berättar att hon ägnat mycket tid åt att stötta barnen i processen, med hjälp från både socialen och barn- ungdomspsykiatrin.

– Även mina föräldrar och vänner har ställt upp, vilket jag är oerhört glad och tacksam över. Själv har jag bearbetat min sorg genom att vara öppen och svara på frågor som folk har. Det är bättre än att de ska läsa osanningar på Flashback om oss.

– Barnens humör har svängt från allt mellan att de varit oerhört ledsna till helt likgiltiga. Nu försöker vi leva ett så normalt liv som det bara går, utifrån förutsättningarna vi har.

Helena berättar att hon innan allt hände hade en lite vänkrets och hon har inte märkt att någon tagit avstånd.

– Och jag bryr mig inte om det finns folk som pratar illa om mig bakom min rygg, avrundar hon.

Allas har sökt Allan Karlström på Kumla-anstalten och han låter meddela via ombud att han avböjer erbjudandet om att yttra sig med hänvisning till att han tycker att alla inblandade har lidit nog.