Psykiater Ullakarin Nyberg: ”Tystnad kan leda till självmord”
– Människor tar inte sitt liv för att vi frågar hur han eller hon mår. Men tystnad kan leda till självmord, säger hon.
Hon har ägnat två decennier åt att försöka förstå mekanismerna bakom självmord. Som psykiater, forskare, författare och föreläsare har Ullakarin Nyberg blivit en av de mest tongivande experterna på suicid i Sverige. I år har hon för första gången blivit inbjuden att sommarprata i P1 – en förfrågan som gjorde henne väldigt glad.
– Jag låg hemma med covid, jag var riktigt sjuk, när det dök upp ett mejl. Jag blev så otroligt glad, för jag älskar Sveriges radio och är en riktig radiomänniska. Och så är jag lite av en folkbildare som brinner för att föra ut mina budskap, säger hon.
Ullakarin Nybergs sommarprat 2021
I sommarpratet, som sänds den 17 augusti, kommer Ullakarin bland annat att prata om sin livsgärning och de insikter hon har kommit fram till under sin långa karriär.
– Jag ska prata om det här som alla människor har gemensamt, nämligen att livet går upp och ner och att man bygger motståndskraft genom att tillåta sig själv att falla ibland. Och genom att ta emot hjälp när det blir tufft. Jag vill komma bort från lyckoidealet, kravet på att alltid lyckas och alltid göra rätt. Man kan istället se det som en källa till stor kraft att vi alla vet hur det är att inte alltid må abra eller göra rätt. Jag ska också prata om hur jag hittade vägen till det jag jobbar med i dag, hur det blev just självmord och annat tragiskt. Och hur det kommer sig att jag är en väldigt glad person trots det jag jobbar med.
Se också: Frida Boisens mamma tog sitt liv
Ullakarin Nybergs uppväxt i Örnsköldsvik
Redan som femåring bestämde sig Ullakarin för att det var läkare hon skulle bli. Hon säger att hon inte kommer från en akademisk familj, och att det därför inte var helt okontroversiellt att som liten gå runt och deklarera att det var läkarlinjen hon ville välja. Ullakarin tror att det till stor del är hennes uppväxt i Örnsköldsvik som också gjorde att hon valde att fördjupa sig i självmord som vuxen.
– Jag hade en ganska trasslig uppväxt. Jag var omgiven av många vuxna som inte riktigt klarade av sina liv. Det passade med min personlighet, jag var lugn och ordentlig och många pratade redan då med mig om sina problem. I dag skulle man säga att jag fick bli vuxen lite för tidigt och det kan jag hålla med om, men man kan förhålla sig till det på olika sätt beroende på sin personlighet. Jag insåg tidigt värdet av att prata med varandra. Jag fick öva på att ta emot starka känslor och ställa svåra frågor och det har jag haft stor glädje av som läkare. Jag vågar ställa frågor som andra kanske inte vågar ställa.
Ingenting att skämmas för
Under årens lopp har Ullakarin fortsatt att envist uppmana oss att prata om våra känslor, att be om hjälp när det känns tungt och att inte stänga inne våra tankar. Psykisk ohälsa är ingenting man ska sopa under mattan eller skämmas för.
– Det är vanligt att man skäms när man förlorar orken att leva och inte klarar av sitt liv. Då blir man mindre benägen att dela med sig av sina känslor och tankar till andra, och därför måste vi som finns runtomkring vara uppmärksamma.
Coronapandemin har fått oss att prata om vårt mående
Under coronapandemin har experter och vårdpersonal varnat för att psykisk ohälsa, och i förlängningen självmord, väntas öka. Isolering, ensamhet, ökad arbetslöshet och en allmän oro för världsläget kan leda till nedstämdhet och ångest. Ändå menar Ullakarin att antalet självmord inte har ökat och att det tvärtom också kan ha kommit något gott ur pandemin.
– När jag fick frågan i början av pandemin var min gissning att självmorden skulle minska och det har de gjort. Jag tror att det beror på att fler och fler pratar om hur man mår och känner sig. Det har blivit mer accepterat att vara olycklig, att sakna andra och så vidare. Det är inte lika laddat längre, eftersom alla befinner sig i samma situation. Det har uppstått en gemenskap som har sin grund i att pandemin berör oss alla.
Däremot märker hon att den psykiska ohälsan har ökat.
– Det är inte så att de psykiska sjukdomarna har ökat, men många har lidit svåra förluster under pandemin och samtalen till ideella stödorganisationer har ökat kraftigt. Men det positiva är att fler riktar sig utåt istället för att sitta ensamma med sina tankar och det är hälsosamt. Däremot är det viktigt att komma ihåg att de mest sårbara, exempelvis människor med svår psykisk sjukdom, som inte har möjlighet att byta personliga kontakter mot digitala har det svårare nu. Detsamma gäller elever som inte klarar av digital undervisning.
Under pandemin har många av oss fått en större medvetenhet om vad vi behöver i våra liv för att må bra, säger Ullakarin. Vi har kommit underfund med vad vi saknar och vad vi inte saknar på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Att ensam inte är stark har blivit tydligt.
Samhället måste bli bättre på att förhindra självmord
Stora framsteg har gjorts på området suicid sedan Ullakarin började jobba med det för 20 år sedan.
– Vi har kommit oerhört långt vad gäller avstigmatisering och medvetenheten om att självmord är ett folkhälsoproblem som går att åtgärda. Det finns också en kunskap i dag om att vi måste samarbeta, för självmord är inte enbart en fråga för vården utan för oss alla. Vi har kommit långt när det gäller att prata om det, vi har hittat ett språk för att uttrycka vad det betyder att förlora orken att leva.
Samtidigt menar hon att vi fortfarande har lång väg kvar.
– Det vi inte har kommit lika långt med är hur man förebygger psykisk ohälsa och självmord. Här skulle vi kunna göra mycket mer, exempelvis kring hur man arbetar preventivt inom vården och skolan. Det saknas mötesplatser där vi kan samtala om de existentiella frågorna – vad händer efter döden? Finns det en gud? Vad är meningen med livet? Om jag får hoppas på något med mitt sommarprat är det att det ska inspirera andra att prata mer om dessa frågor med varandra.
Våga ställa svåra frågor
Ullakarins främsta råd till någon som misstänker att en person i deras närhet inte mår bra, är att våga ställa frågan. Hon tipsar om att alltid utgå från sin egen känsla.
– Man kan berätta att man är orolig och rädd för någon annans skull, att man själv har mått dåligt tidigare och vet att det är jobbigt. Och så kan man säga att för vissa kommer tankar på döden som en utväg när man inte mår så bra, och fråga om det är så för den personen också. Genom att utgå från sin egen känsla blir budskapet att man bryr sig.
Men även om det låter enkelt, kan det kännas både svårt och jobbigt att ställa en så personlig fråga till någon oavsett hur nära man står varandra. Och det har Ullakarin full förståelse för.
– Jag tycker att man ska respektera att det är svårt, för det är det. Det kan kännas som om man kränker någons integritet och man kan bli avvisad, men allt det där tål man om man mår bra i sig själv. Och det som är svårt ska man öva på. Man måste våga ställa en fråga även om den är obekväm.
Att prata om det kan rädda liv
Om man har någon i sin närhet som har förlorat en anhörig i självmord, kan det också kännas jobbigt att prata om det. Man är kanske rädd för att säga fel saker och göra situationen ännu jobbigare. Men att lägga locket på är inte rätt väg att gå, enligt Ullakarin.
– Om man till exempel har en arbetskamrat vars barn har tagit sitt liv, är det viktigt att våga fråga hur personen vill ha det när hen är tillbaka på jobbet. Man kan säga att vi vet vad som har hänt, att vi är så glada att du är tillbaka och sedan fråga hur den som är drabbad vill att vi beter oss. Be personen om råd, det är ju han eller hon som är experten i det här.
Det har länge funnits en uppfattning om att det kan vara triggande att prata om självmord. Att man genom att fråga om sådana tankar kan uppmuntra en person att ta sitt liv. Den myten vill Ullakarin slå hål på en gång för alla.
– Människor tar inte sitt liv för att vi frågar hur han eller hon mår. Men tystnad kan leda till självmord.
Det här är Ullakarin Nyberg
Ålder: 61 år
Bor: I Nacka, men växte upp i Örnsköldsvik.
Familj: Man, tre vuxna söner, en bonusdotter och ett barnbarn.
Yrke: Överläkare, suicidforskare vid Karolinska institutet och författare.
Fritid: Tränar (gärna bodycombat), lagar mat (paradrätten är osso buco), sjunger i kör och går gärna på teater och konserter.
Aktuell: Med Sommar i P1, som sänds den 17 augusti. Från och med september även som ny programledare i Radiopsykologen i P1. Den 10 september släpps boken Konsten att mötas, som hon skrivit tillsammans med Kattis Ahlström och Stefan Einhorn.