Ny forskning: Träning hjälper mot IBS
Att träning är bra för hälsan och välmåendet vet vi. Vi blir piggare, håller formen och mår bättre – och det kan göra underverk för magen. De nya forskningsrönen från Sahlgrenska akademin är en ljusglimt för alla som är drabbade av tarmsjukdomen IBS. Annika Ritzl, 39, i Stockholm är ett levande bevis på att det funkar.
– Träning påverkar verkligen jättemycket, det är därför är jag noga med att aldrig slarva med mina pass på gymmet, säger Annika Ritzl.
Ständigt illamående
Hon har haft en krånglig mage sedan tonåren. Problemen kom smygandes och förvärrades med tiden.
– Jag sprang väldigt mycket på toaletten, blev lätt svullen och uppblåst i magen och kunde känna mig illamående. Det var såklart jobbigt med jag tänkte absolut inte att det var någon sjukdom, säger Annika.
När hon var 23 år insåg hon till slut att hon behövde professionell hjälp, och vände sig till vården. Att få en diagnos tog tid, men efter en lång rad utredningar konstaterade läkaren att hon hade tarmsjukdomen IBS, Irritable bowel syndrome.
– Det var skönt att få en diagnos till slut, men det jobbiga var att det inte fanns någon medicin som kunde hjälpa mig. Jag visste ingenting om IBS, på den tiden pratade man inte om det som man gör idag. Läkaren sa bara att jag fick pröva mig fram och känna efter vad min mage mådde bättre av.
Omedelbar effekt
En IBS-kurs via vården blev till stor hjälp. I en grupp tillsammans med andra drabbade fick Annika handfasta råd och tips om hur man kan leva sitt liv för att hålla IBS-symptomen på avstånd. Rätt kost, motion och stresshantering var lösningen – pusslet var att hitta det som fungerade för just henne.
– Eftersom IBS varierar från person till person finns det mest generella råd. Jag fick pröva mig fram och det tog ett tag. Framför allt lärde jag mig att min mage reagerar kraftigt på fibrer, fullkorn, lök och fet mat. När jag undvek det märkte jag att jag mådde bättre, säger Annika.
Fyra pass i veckan
Förutom kosten var medicinen också motion. Gruppträning och egna pass på gymmet flera gånger i veckan blev en vana. Det gav omedelbar effekt.
– När jag la till träning märkte jag direkt att magen påverkades, den blev lugnare och inte lika känslig. Innan hade jag tränat till och från i perioder men inte tänkt på hur viktigt det kunde vara. På kursen blev jag mer medveten om träningens effekt på kroppen, och då blev det också viktigare att hålla rutinerna.
På det spåret har Annika fortsatt. Träningspassen på gymmet är heliga, och i snitt blir det fyra gånger i veckan. I kombination med en välbalanserad kost och så lite stress som möjligt är det rena medicinen. I dag har hon i princip varit symptomfri i sju år.
– Kosten är det som har hjälpt mig allra mest, men utan träningen blir jag sämre så jag är noga med att hålla mina rutiner året runt. Det känns helt underbart, allt faller på plats när man tränar.
Fysioterapeuten: Nya rön om IBS och motion
Ungefär 10-15 procent av den vuxna befolkningen är drabbad av IBS som är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder överkänslig tarm. IBS kan räknas som en av de stora folksjukdomarna och typiska symtom är magknip, diarré, gaser och tillfällig förstoppning.
Elisabet Johannesson är fysioterapeut och har under under flera år forskat på sambandet mellan IBS och fysisk aktivitet. I arbetet med sin doktorsavhandling följde hon en grupp om 102 IBS-patienter, 81 kvinnor och 21 män. Forskningen genomfördes vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och vid Alingsås lasarett.
Vid studiens start fick deltagarna i studien svara på frågor om sina IBS-besvär, bland annat om smärta, problem med magen och livskvalitet. Halva gruppen lottades till att öka sin fysiska aktivitet och andra halvan till att leva som vanligt. Bägge grupperna fick stödjande telefonsamtal av en fysioterapeut. De patienter som skulle börja motionera mer fick tips om träningsformer som passade dem i deras vardag.
”Receptet” var 20-60 minuter måttlig till hård konditionsfrämjande aktivitet tre till fem gånger i veckan. I vissa fall handlade det om att börja träna – exempelvis cykla, gå på gympapass eller promenera. De som redan hade en rutin där de motionerade, fick istället råd om utökad träning.
Av dem som motionerat mer tyckte 43 procent att IBS-besvären minskat. De upplevde en stabilare tarmfunktion, mindre smärtor och svullnad, bättre kontroll och möjlighet att påverka sin situation. Det gällde även personer med diarré-dominerad IBS.
– Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet gör att passagen genom magtarmkanalen ökar. Det gäller även gaser. Det kan vara en av förklaringarna till att försökspersonerna upplevde mindre smärtor och ”ballongkänsla”, berättar Elisabet Johannesson.
Med fortsatta tester, frågeformulär och djupintervjuer studerades också långtidseffekterna, drygt fem år efter första studien.
– Den ökade fysiska aktiviteten visade sig ha gett effekter på flera plan. Patienterna hade mindre ångest och depressionssymtom, mindre trötthet och till viss del bättre livskvalitet.
En anledning till att fysisk aktivitet kan vara så effektiv vid IBS, är att motion gör att kroppen kan förbränna energi mer effektivt och att blodcirkulationen och tarmrörligheten förbättras. En annan anledning är att fysisk aktiviet kan minska spänningar och stress i kroppen. Bland IBS-patienter är det vanligt med ytlig andning, stress och spänd mage.
IBS – ofarligt men besvärligt
IBS är ofarligt, men kan vara väldigt besvärligt att leva med och påverka livskvaliteten. Typiska symtom är magont, förstoppning, diarré och gaser i magen. Både kvinnor och män drabbas av IBS och det finns troligen en genetisk, ärftlig faktor eftersom det är vanligt att sjukdomen förekommer hos flera medlemmar i samma familj.
Det vanligaste är att IBS debuterar i 30 till 40 årsåldern, men både yngre och äldre kan insjukna. Under lång tid hävdade många läkare att IBS var en så kallad psykosomatisk sjukdom – det vill säga att psykisk stress var orsak till de kroppsliga besvären. Idag har man omvärderat den uppfattningen och hittat många andra tänkbara orsaker:
- Förändrad rörlighet i tarmen. De normala sammandragningarna i tarmen (som ska föra avföringen framåt) kan utlösa spasmer som orsakar smärtor, diarré eller förstoppning.
- Ökad känslighet mot den utvidgning av tarmen som orsakas av gaser under matsmältningen. Tarmen kan inte riktigt anpassa sig till trycket och reagerar med smärta och kramper.
- En inflammatorisk process i tarmens nervsystem. Denna inflammation kan ha uppstått efter en svår maginfektion (maginfluensa eller turistdiarré). Infektionen startar en reaktion i tarmens immunförsvar och sedan blir inflammationen kvar i tarmväggen och slemhinnan.
Kan man bli helt fri från IBS?
Det är för tidigt att säga, menar forskarna. Det är inte omöjligt att det en dag kommer mediciner som kan läka ut eventuell inflammation i tarmen för gott, men de andra orsakerna är svårare att komma åt.
KBT kan hjälpa mot IBS
En del patienter upplever att kognitiv beteendeterapi, KBT, kan hjälpa vid IBS.
KBT-behandling innehåller ofta en ”exponeringsteknik” där man gradvis utsätter sig för obekväma situationer och kan öva på att hitta strategier.
För den som lever med IBS kan dessa obekväma situationer handla om restaurangbesök, att åka kommunalt eller vistas på platser där toaletter inte är lättillgängliga.
Hypnos har också visat sig vara positivt vid IBS då den avslappnande effekten ger tarminnehållet ett bättre flöde. Även ren avslappning kan hjälpa den som känner sig stressad och orolig och märker att det påverkar magen negativt.
Källa: Sahlgrenska Akademien, bellybalance.se
Att magen är uppsvullen efter måltid, så kallad ballongmage, är vanligt vid IBS.
IBS är en förkortning för engelskans irritable bowel syndrome. På svenska kallas sjukdomen irriterad tarm.