Julia blev frisk av antiinflammatorisk mat
När Julia Axelsson, 26, var barn upptäcktes det att hon hade mjölkproteinallergi.
– När jag var sju–åtta år gammal blev jag riktigt dålig, fick ont i magen av allt jag åt, följde inte den normala viktkurvan. Detta höll på i ett år, jag minns det som att jag nästan alltid blev sjuk efter lunchen i skolan. Lärarna hade teorier om att jag inte trivdes i skolan, jag skulle skickas till BUP och så vidare.
Se också: Godisätare lever längre
Var glutenintolerant
Efter olika provtagningar visade det sig att hon även hade celiaki, glutenintolerans, och hon blev satt på en strikt glutenfri kost.
– Det hjälpte inte helt, jag kände mig ofta uppblåst, hade ont, ibland var jag jättehungrig, ibland inte alls. Det blev ett trauma för mig, berättar Julia.
Hon vågade inte äta någon annan mat än den hennes föräldrar lagade.
– Fanns det ingen innehållsförteckning på förpackningar vågade jag inte smaka det, jag åt inte på kalas eller utflykter. I gymnasiet ställde man frågan om jag hade utvecklat någon sorts ätstörning, säger Julia.
Det var inte bara magen och maten som var problem.
– Jag var väldigt ofta sjuk. Förkylningar, infektioner av olika slag, magproblem.
Vaknar pigg
Senare flyttade Julia från Kalmar till Stockholm, och livet där innebar mycket stress. Hon hade svårt att koncentrera sig, svårt att sova, kände sig orolig, ibland ångestladdad.
– Jag hade helt enkelt en dålig balans i mitt liv, säger Julia. Både min kropp och min själ protesterade.
Efter flera år av testande av olika dieter fick Julia kunskap om begreppet antiinflammatorisk mat. Hon läste böcker om tarmfloran och började applicera råden på sig själv.
– Sedan tidigare hade jag ju en kost som helt uteslöt gluten och mjölkprodukter, men nu valde jag att också ta bort nästan allt socker.
Hon åt varken hel- eller halvfabrikat, uteslöt ris och glutenfri pasta, började äta mer grönt.
– Allt kött försvann också, men jag äter fisk och skaldjur. Proteiner får jag genom att äta mycket bönor och nötter.
Julia tar också ett tillskott av synbiotika (en blandning av goda bakterier och fibrer) i form av ett pulver. Dessutom B12-tabletter och järn.
Stegvis kände hon en förbättring.
– Jag har inga magproblem längre. Jag upplever att hud, hår och naglar blivit bättre. Infektionskänsligheten verkar också ha försvunnit – jag har bara haft en förkylning sedan förra sommaren. Min pojkvän har legat i influensa men jag har klarat mig!
Själen – det är egentligen där den största och mest glädjande förbättringen känns, berättar Julia.
– Jag sover så enormt mycket bättre och vaknar utvilad i stort sett varje morgon. Den tunga tröttheten är helt borta och koncentrationsförmågan har kommit tillbaka. Jag känner mig helt enkelt skarpare!
Probiotika, prebiotika och synbiotika
Probiotika
Är kulturer av levande bakterier som kan gynna tarmens naturliga bakterieflora. Probiotika finns i flera livsmedel som kål, vitlök, havre, oliver och kakao.
Prebiotika
Är framför allt de kolhydrater som inte har brutits ner och absorberats av tunntarmen utan kommer oförändrade ner i tjocktarmen. I tjocktarmen används de som näring/energi till tarmbakterierna. Prebiotika kan också stimulera upptaget av vissa näringsämnen, framför allt järn, kalcium och magnesium. Prebiotika finns i bland annat havre, kål, baljväxter, tomat, banan, lök, vitlök, äpple.
Synbiotika
Är en kombina tion av prebiotiska ämnen och probiotiska bakterier.
Av Susanna Hauffman
Foto: Privat och TT/Shutterstock