Känslig mage? Här är maten du bör undvika
Det är inte för intet det finns begrepp som mjölkmage och fiberfylla. För mycket av viss mat kan få magen att svara med bubbel, knip och diarré. Men det är inte per automatik samma sak som att vara allergisk eller intolerant. En person som är laktosintolerant tål till exempel i allmänhet små mängder mjölk och reagerar sällan på det lilla laktos som finns i smör och yoghurt. Samtidigt kan en person som inte är laktosintolerant bli knepig i magen av att bälga i sig ett par liter mjölk.
Men det är inte enbart mängden som spelar en roll. Man kan vara tillfälligt känslig också. Infektioner och stress kan ge brist på de enzymer som magen behöver för att bryta ner vissa livsmedel, säger dietisten Sofia Antonsson som skrivit flera böcker om IBS, senaste boken heter Magkänsla.
Se också: 7 sätt att lindra magbesvär
Oftast ofarligt
Man kan alltså ha en tillfällig brist på de enzymer som bryter ner laktos eller histamin – och då kan man också vara tillfälligt känslig mot mat som innehåller det.
Även gluten pekas ut som en bov för känsliga magar. Vissa kostexperter hävdar att man kan vara överkänslig mot gluten, utan att vara intolerant.
– När det gäller just glutenkänslighet är experterna inte eniga. Min erfarenhet är att gluten kan vara jobbigt för mage och tarm, säger Sofia Antonsson.
Men hon tillägger att det faktiskt är vanligare att man reagerar på fibrerna i spannmål än på gluten.
Oavsett orsak är det sällan farligt att ha en bubblig och svullen mage som bråkar efter maten.
– Men det är självklart obehagligt. Har man däremot diarré ofta finns det en risk att man får näringsbrist, säger Sofia Antonsson.
För matdagbok
Vitlök, lök, spannmål och baljväxter – det är topp fyra när det gäller att få magen ur balans. Men det är inte alltid lätt att veta vad man är känslig för, och i vilken mängd.
– Det bästa är att föra dagbok över det man äter och se om man kan hitta ett mönster, säger Sofia Antonsson.
Tänk bara på att titta ett par måltider bakåt i tiden. Magens reaktion kan nämligen vara fördröjd.
– När det gäller flytande föda som soppa kan reaktionen komma redan efter två timmar, men när det gäller fast föda kan det ta uppemot ett dygn. Undantaget är histamin, som man oftast reagerar på direkt.
Man kan prova att plocka bort de fyra värsta bråkmakarna ur kosten och se hur magen mår efter ett par dagar. Problemet är bara att veta vilken av dem som orsakade besvären. Därför kan det vara bra att plocka bort dem ett i taget i stället.
– Det är inte heller farligt att utesluta gluten en tid och se om magen mår bättre. Men jag rekommenderar att man gör ett glutentest innan. Annars kan ett prov som tas senare ge fel utslag, säger Sofia Antonsson.
Låter det krångligt kan man ta kontakt med dietist för att få hjälp.
Ämnen som magen kan vara känslig för
Laktos
Mjölksockret laktos kan i höga halter göra magen bubblig och lös. Hur, när och om magen gör uppror handlar till stor del om hur mycket laktos du får i dig. De flesta laktosintoleranta klarar motsvarande ett halvt glas mjölk, konsumerat över en hel dag. Yoghurt, fil och grädde har också naturligt lågt laktosinnehåll. Hårdost är alltid laktosfri. Däremot ska man se upp med värstingar som mesost, messmör, glass och mjölkchoklad.
Fruktos
Cirka 30 procent av befolkningen har svårt att ta upp fruktos – fruktsocker – i tarmen. Det förväxlas ofta med laktosintolerans eftersom symtomen liknar varandra. Frukter med mer fruktos än glukos gör att magen reagerar. Framför allt gäller det äpplen, päron, juice och honung. Frukter som i stället innehåller mer glukos än fruktos brukar gå bra att äta, till exempel citrusfrukter och banan.
Histamin
Är ett kroppseget ämne som även finns i mat som tonfisk, lagrad ost, rökt skinka, mjölksyrade grönsaker och sojasås. Enligt vissa studier är mellan 6 och 8 procent av oss extra känsliga mot histamin. Vanliga symtom är diffusa magsymtom, nässelutslag, rodnad, klåda och huvudvärk. Är man väldigt histaminkänslig och får en ”överdos” kan man få samma symtom som vid matförgiftning: magont, illamående och kräkningar.
Gluten
Den som har celiaki, glutenintolerans, ska undvika gluten även i små mängder eftersom tarmen inte mår bra av det. Trots det räknas celiaki inte som en allergi. Vissa menar att det finns personer som är glutenkänsliga utan att ha celiaki. Det finns i dag inget sätt att ta prov på om man är enbart glutenkänslig. Celiaki testas med ett blodprov. Gluten är ett protein som finns i spannmål. Symtom på intolerans är gasig och lös mage, trötthet, värk och dåliga blodvärden.
Vattenlösliga kostfibrer
Kallas också oligosackarider och tillhör gruppen Fodmaps tillsammans med laktos och fruktos. Fodmaps är de kolhydrater magen kan reagera kraftigt på om man har IBS – och de vattenlösliga kostfibrerna anses vara bland de värsta bovarna i dramat. De finns bland annat i lök, vitlök, sädesslag och baljväxter.
Är jag allergisk eller intolerant? Så vet du!
Vid allergi reagerar immunförsvaret onormalt på protein i kosten. Intolerans har däremot ingenting med immunförsvaret att göra. Är man intolerant eller känslig klarar kroppen inte av att smälta ett visst livsmedel, till exempel laktos i mjölk eller fruktos i äpplen. Det kan bero på att man har brist på vissa matsmältningsenzymer.
Symtom på att du kan vara känslig:
- Svullen, uppblåst mage
- Gaser
- Knip och magont
- Diarré
- Trötthet
- Huvudvärk och migrän
- Hudutslag som rodnader och eksem
Av Vivvi Alström
Foto: Ulrika Pousette, TT
