Stor guide: De 9 vanligaste sjukdomarna i mage och tarm
Många av våra vanligaste mag-tarm åkommor är svåra att skilja från varandra. Till exempel kan det vara svårt att skilja symtomen på glutenintolerans från IBS och magkatarrsymtom från reflux. Och rätt diagnos är viktigt av flera skäl: dels för att utesluta att symtomen beror på en bakomliggande sjukdom, dels för att hitta rätt behandling. Därför är det alltid bra att söka läkare när man plötsligt får problem med magen.
IBS och magkatarr syns inte i prover
Men det är inte alltid läkaren kan ställa en diagnos. Vissa mag-tarmsjukdomar syns nämligen inte i blodprov eller på röntgen, medan andra gör det. De som syns kan oftast behandlas med mediciner.
– Men när en person har besvärliga magsymtom som man inte kan se eller mäta vid provtagningar, brukar man säga att man har en funktionell mag-tarmsjukdom. Hit hör till exempel IBS och dyspepsi (magkatarr), säger Kerstin Stake-Nilsson, doktor i medicinsk vårdvetenskap och forskare i funktionella mag-tarmsjukdomar vid högskolan i Gävle.
Där kan det vara knepigare att hitta en behandling – man ”ser” ju inte vad som ska behandlas. Därför får man ofta prova sig fram med egenvård i form av receptfria produkter, kost, motion och avslappning.
– Symtomen kan vara nog så besvärliga men det finns hjälp att få. Det gäller bara att ha tålamod när man testar en behandling eller en kostomläggning och inte ge upp efter ett par veckor, säger Kerstin Stake-Nilsson.
Hon berättar också att oförklarliga, funktionella magproblem brukar bli bättre – eller till och med klinga av helt – när man blir äldre.
– Och det kan ju vara en tröst att känna till.
Här är de vanligaste sjukdomarna i mage och tarm
IBS – symtom och behandlign
Vid IBS, irriterad tarm, är motoriken i mag-tarmkanalen på något sätt störd. Magen arbetar inte som den ska och är extra smärtkänslig. Den kan överreagerar på stress eller viss mat, till exempel. Man vet inte exakt hur eller varför magen är överkänslig vid IBS.
Symtom: Smärta, förstoppning eller diarré om vartannat, är vanliga symtom. Man kan känna sig uppblåst, bubblig och gasig. Det är vanligt att man får magknip speciellt efter en måltid. För vissa lättar besvären efter ett toalettbesök, för andra kan de förvärras.
Testa det här:
- Det finns studier som visar att hypnos, KBT och antidepressiva läkemedel alla kan ha effekt mot IBS.
- Det finns däremot inga vetenskapligt baserade kostrekommendationer för IBS-drabbade. För vissa kan FODMAP, kost med låg halt av vissa kolhydrater, hjälpa. Forskning har dock inte visat att FODMAP är bättre än vanliga kostråd mot IBS.
- Däremot finns det stöd för att man ska äter regelbundet och gärna mindre portioner.
IBD – symtom och behandling
IBD, Inflammatory Bowel Disease, är ett samlingsnamn för flera typer av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. De vanligaste är Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Cirka 1 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av inflammatorisk tarmsjukdom.
Symtom: Ihållande problem med mage och tarm, magsmärtor, viktnedgång, feber och långvarig och återkommande diarré, ibland med blod och slem i, kan vara tecken på en inflammatorisk tarmsjukdom. Både Crohns och ulcerös kolit ger symtom som påminner om varandra.
Testa det här:
- Crohns och ulcerös kolit behandlas av läkare med mediciner och ibland även kostråd.
Dyspepsi (magkatarr) – symtom och behandling
Dyspepsi betyder dålig matsmältning men används som ett samlingsnamn för diverse symtom, främst från övre delen av magen. En majoritet av de med dyspepsi får diagnosen funktionell dyspepsi, alltså magkatarr utan känd fysisk orsak. Inbland kan dyspepsi också orsakas av ett sår i magsäcken eller tolvfingertarmen.
Symtom: Uppkördhet efter måltid, illamående, tidig mättnadskänsla, smärta eller brännande känsla i magen och rapningar.
Testa det här:
- I första hand brukar man prova att lindra magkatarr med kostråd. Att äta små måltider ofta kan hjälpa.
- En finfördelad kost med lite fett och lite fibrer är snällare för magsäcken.
- Det finns ingen universalmedicin mot magkatarr och de receptbelagda och receptfria läkemedel som finns, hjälper inte alla. Man kan dock prova om syrahämmande medel hjälper. Prata med din läkare!
Magsår – symtom och behanding
Förr kopplades magsår ihop med stress. I dag vet man att det nästan alltid orsakas av en bakterie, Helicobacter pylori. När den infekterar magen kan man få magsår. Alla som bär på bakterien drabbas dock inte av magsår. Även vissa läkemedel, till exempel värktabletter med acetylsalicylsyra, kan bidra till magsår..
Symtom: Magsår kan ibland påminna om magkatarr. Man kan få halsbränna, sura uppstörtningar och må illa. Magsår ger ofta smärta i övre delen av magen på natten.
Testa det här:
- Magsår botas med en kur med två läkemedel: Antibiotika i kombination med medicin som minskar produktionen av saltsyra, så kallade protonpumpshämmare.
Reflux – symtom och behandling
När magsaft läcker upp i matstrupen kan man få besvär. Matstrupen tål nämligen inte den sura magsaften och det visar sig oftast i form av halsbränna. På sikt kan reflux orsaka skador på slemhinnan.
Symtom: Vanligast är en brännande känsla i hals eller bröst. Andra symtom är illamående, svårigheter att svälja, känslan av klump i halsen heshet eller astmaliknande besvär.
Testa det här:
- Har du lindriga besvär kan du i första hand prova livsstilsråd som att minska på fet, kryddad mat och undvika alkohol. En del reagerar också på citrusfrukter, choklad och pepparmint.
- Undvik måltid tre timmar före sänggående.
- Höj huvudändan på sängen.
- Undvik tunga lyft och framåtböjningar.
- Hjälper inte livsstilsråd, kan man prova receptfria syrahämmande läkemedel. Svåra besvär ska alltid behandlas av läkare.
Funktionell halsbränna – symtom och behandling
Ibland hittar man inga fysiska förändringar när man tittar på slemhinnan hos personer med reflux-symtom. Och vanliga syrahämmande mediciner, som brukar hjälpa mot reflux, har ingen effekt. Då brukar man kalla tillståndet funktionell halsbränna.
Symtom: Halsbränna är vanligast men man kan även ha en brännande känsla i halsen.
Testa det här:
- Funktionell halsbränna behandlas med samma livsstilsråd som reflux (se ovan).
Förstoppning – symtom och behandling
Cirka 20 procent av oss är förstoppade någon gång och det beror sällan på något farligt. Man kan till exempel få förstoppning av läkemedel eller på grund av psykologiska faktorer. Är man över 45 år, får feber, blod i avföringen och går ner i vikt samtidigt som man får förstoppning ska man söka hjälp.
Symtom: Går det mer än tre dagar mellan varje toalettbesök är man förstoppad. Man kan vara hård i magen, få ont och känna sig uppblåst.
Testa det här:
- Första steget är att gradvis öka intaget av fibrer i kosten, alltså äta mer fullkorn grönsaker och frukt. Effekten kommer ofta gradvis så man får ta tålamod.
- Drick också något mer vatten.
- Man kan testa så kallade bulkmedel eller laxermedel, som finns receptfritt på apotek.
Laktosintolerans – symtom och behandling
Laktosintoleranta har svårt att bryta ner mjölksocker (laktos), som finns i mjölk. I Sverige räknar man med att mellan 4 och 10 procent av de vuxna är laktosintoleranta. Det finns flera typer av laktosintolerans, bland annat tillfällig laktosintolerans som man kan få om slemhinnan i tunntarmen är skadad.
Symtom: Påminner om andra vanliga mag- och tarmbesvär, till exempel gaser, magknip och diarré.
Testa det här:
- Laktosintolerans behandlas med kostråd.
- Ibland tål man vissa livsmedel som innehåller mindre mängder mjölksocker. Därför kan det räcka med att undviker mat som innehåller mycket mjölksocker.
- Vissa kan behöva avstå helt från mat och dryck med mjölksocker, men det är ovanligt.
Glutenintolerans (celiaki) – symtom och behandling
Glutenintolerans är en kronisk sjukdom. Den orsakas av gluten, ett protein som finns i vete och andra sädesslag. Vid glutenintolerans får man en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmen. I Sverige har runt tre procent av befolkningen celiaki. Majoriteten av dem har ännu inte fått en diagnos.
Symtom: Vanligast är diarré, gaser, illamående men man kan också gå ner i vikt och vara oförklarligt trött.
Testa det här:
- Behandlingen består av att äta mat som är helt fri från gluten. Celiaki går inte över, man behöver äta glutenfri mat resten av livet.
Källor: NetdoktorPro, Läkemedelshandboken, Mag- och tarmförbundet mfl
Foto: TT
