Därför är det viktigt med balans i tarmfloran
För några år sedan var ”bakterier” något vi gjorde allt för att undvika. I dag dammsuger vi mejerihyllan på laktobaciller, äter glatt grönsaker som stått och surnat i flera veckor och tar tillskott fullproppade med mjölksyrebakterier. Åtminstone om vi tillhör dem som gärna hakar på nya hälsotrender.
För är det något som kommit i ropet den senaste tiden så är det verkligen bakterier. Och då menar vi inte de elaka rackarna vi hittar på sunkiga lunchbufféer och hissknappar i förkylningstider, utan dem vi har i våra egna tarmar.
De miljontals bakterier – både goda och dåliga – som utgör det vi kallar ”tarmfloran” har visat sig påverka oss på en mängd olika sätt. För även om forskarna givetvis känt till att vi har bakterier i tarmarna är det först på senare år som de insett hur viktiga de faktiskt är för vår hälsa.
Till exempel vet man i dag att 70 procent av immunförsvaret sitter i tarmarna, och att för få eller fel sorts bakterier ökar risken för en mängd olika sjukdomar. I tarmarna bildas också cirka 80 procent av lyckohormonet serotonin, vilket fått forskarna att hitta kopplingar mellan mag- och tarmproblem och psykisk ohälsa och depression, samt att benämna tarmarna ”vår andra hjärna”.
Hälften av svenskarna är överviktiga och har problem med ämnesomsättningen samt att reglera sin hunger- och mättnadskänsla – gissa var i kroppen man funnit en obalans?
För renliga
I stort sett varje vecka kommer det nya tarmrön – om kopplingar till alzheimer, adhd, parkinson, autism, fibromyalgi, kroniskt utmattningssyndrom… Listan kan göras lång – och kommer bara att bli längre! David Ek (f d Jonsson), näringsfysiolog och författare till boken Magsmart – mat för en lugnare mage och bättre hälsa, berättar att experterna till och med börjat prata om tarmfloran som ett eget organ som styr väldigt mycket av det som händer i kroppen, men som vi också kan påverka i stor utsträckning själva – framför allt genom hur vi lever.
För är det något som satt tarmflorans funktion ur spel är det vår livsstil. I dag har en typisk västerlänning cirka 1 000 bakteriestammar i tarmarna, vilket kan jämföras med naturfolk som har uppemot 1 600.
Och här är maten vi äter – mycket fett, socker och processade livsmedel – den största boven. Fel kosthållning har helt enkelt slagit ut många av bakteriestammarna.
– I synnerhet socker och vitt mjöl ”göder” fel sorts bakterier, bakterier som bildar de inflammatoriska ämnen som ligger bakom många vanliga sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt-kärl- sjukdom och cancer, förklarar David Ek.
En annan orsak till att bakteriestammar försvunnit är vår ”renlighetsnoja”.
– Vi kommer inte i kontakt med bakterier från naturen i lika stor utsträckning som vi gjorde när vi arbetade mer utomhus. Och händer det är vi väldigt snabba att tvätta oss.
Antibiotika är ett annat skäl till att tarmfloran utarmats.
– En antibiotikakur tar tyvärr inte bara död på de ”onda” bakterierna utan även de goda, vilket försvagar immunförsvaret, berättar David.
Så ska du äta för tarmfloran
Grunden till bakteriefloran i tarmen läggs redan under våra första levnadsår, men med hyfsat enkla förändringar kan man boosta bakterierna även i vuxen ålder. Råden som ges ligger nära de nordiska näringsrekommendationerna med mycket grönsaker, frukt, bär, nötter och frön, baljväxter, fet fisk och fullkornsprodukter, men även ”näringsbomber” som chia- och psylliumfrön och probiotika som mjölksyrade grönsaker, kefirfil och naturlig yoghurt.
– Tänk ”lite av många bra saker” i stället för ”massor av ett dunderlivsmedel”, råder David.
– Och ät mat som är så ren och nära dess ursprungsform som möjligt. Tänker du sylt, ta bär i stället!
Att veta om man har en tarmflora i obalans är inte helt enkelt.
– För många är symtomen vaga, men ungefär en fjärdedel av alla svenskar har någon form av återkommande magproblem med oregelbundna toalettvanor, gasighet och hård eller lös mage. Men har man levt med en bråkig tarm länge tänker man kanske inte så mycket på det förrän man upplever hur det känns när allt fungerar, berättar David.
Då tarmfloran är väldigt påverkningsbar går det dock, om man gör lite större kostförändringar, att märka resultat inom en månad.
– Det första man brukar märka är att avföringen blir bättre. Du ska göra ”nummer två” 1–3 gånger per dag, utan ansträngning.
Stressa mindre
Att ta tillskott av probiotika kan ha sina poänger, särskilt efter en antibiotikakur. Det är också viktigt att se över sin livsstil generellt och träna regelbundet, sova bra och stressa mindre.
– Särskilt långvarig stress kan göra tarmarnas arbete mindre harmoniskt och bidra till allvarliga infektioner.
Då den mesta forskningen kring tarmfloran är relativt ny är David försiktig med att sia om framtiden.
– Det går gärna trender i olika hälsopåståenden, och det är lätt att förenkla något som i grunden är väldigt komplext.
Men att det finns hälsovinster med att ha en så bred uppsättning av bakterier i tarmarna som möjligt är han övertygad om.
– Hos de friskaste folkslagen är både det totala antalet bakterier och arter fler än hos en genomsnittlig västerlänning, så visst är det något att sträva efter!
Probiotika och prebiotika – vad är skillnaden?
Probiotika är de ”goda” bakterierna i tarmen som stärker immunförsvaret och hjälper till att minska inflammation. Mjölksyrade grönsaker, naturell yoghurt, kefir, kombucha (fermenterat te), tamarisoja och misosoppa är exempel på livsmedel som innehåller probiotika.
Prebiotika är fibrer som vårt matsmältningssystem inte kan bryta ner och som därmed tar sig oförstörda ner till tjocktarmen, där de blir till ”mat” för de goda bakterierna och alltså gynnar dem. Lök, vitlök, sparris, jordärtskocka och gröna bananer är exempel på prebiotika.
Av Linda Unnhem
5 smarta sätt att stärka tarmfloran
Gör magen glad! Här är fem enkla råd som dessutom stärker immunförsvaret.
1. Ät mycket råa grönsaker i olika färger, frossa i gröna blad.2. Välj vegetabiliska fetter och kallpressade kokos-, linfrö- och olivoljor.3. Dra ner på intaget av socker.4. Öka näringen genom att grodda och syra.5. Stötta gärna med tillskott av D-vitamin, omega-3 och synbiotika, ett kosttillskott som är en mix av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika).
Av Elin Gunnarsson
Foto: Shutterstock/IBL