Jenni drabbades av resistenta bakterier: ”Utan antibiotika hade jag inte levt i dag”

Våren 2022 drabbades Jenni Jansson av flera förkylningar på raken. Hennes 2-åriga dotter Elin hade just börjat på förskola, vilket innebar att hon ofta var snorig och förkyld. Dottern återhämtade sig snabbt, men för Jenni blev förkylningarna långdragna och jobbiga. Efter ett tag blev symptomen värre och Jenni fick hög feber.

– Till slut sökte jag mig till vårdcentralen och fick, efter att jag undersökts, beskedet att jag hade lunginflammation. Jag sattes på en vanlig kur med antibiotika och febern försvann. Men efter bara några dagar blev jag dålig igen med feber och frossa, säger Jenni, som då var alldeles i början av sin andra graviditet.

Efter reklamen: Se också: Marie blev beroende av värktabletter: "Min lever är förstörd"

Efter ett nytt besök på vårdcentralen fick hon påbörja en längre antibiotikakur – läkaren antog att den första varit för mild. Men i stället för att bli bättre blev hon allt sjukare, med närmare 40 graders feber och frossa. Nu gjordes en odling av lungbakterierna, som visade sig vara antibiotikaresistenta. Det innebär att vanligt antibiotika inte fungerar och att man måste ta till tyngre artilleri.

– Jag fick prova ännu en ny kur och den här gången verkade det fungera. Jag tillfrisknade och tänkte inte mer på det. Det blev sommar och jag och min man gifte oss som planerat i juli. Men kort efteråt blev jag förkyld. Lunginflammationen blossade upp igen med ny kraft och nu blev jag snabbt mycket sämre än jag varit den första gången, säger Jenni och berättar att hon var så pass sjuk att hon fick läggas in på sjukhus. Hon hade låga blodvärden och det var tungt att andas.

– Jag behövde ligga i högläge för att känna att jag fick ordentligt med luft, säger hon.

Dagar i ovisshet

På sjukhuset fick Jenni vara uppkopplad mot en maskin för att hålla koll på att blodet syresattes som det skulle. Vid något tillfälle fick hon också syrgas. Varje dag kom dessutom en barnmorska förbi och kollade barnets hjärtljud för att försäkra sig om att det mådde bra.

– Hemma fanns Per och vår dotter Elin som såklart var oroliga för mig. Det var några riktigt jobbiga dagar för hela familjen …

Mirakelbebisen krossade oddsen – flera gånger

relationerMirakelbebisen krossade oddsen: ”Det bor en stor livskraft i Bobo”

Läkarna misstänkte att det handlade om samma resistenta bakterier även denna gång och Jenni fick antibiotikan intravenöst för att få resultat så snabbt som möjligt.

– Jag undrade hur det skulle gå och oroade mig för barnet i magen. Det var ju ytterligare en begränsning när det gällde att hitta rätt sorts antibiotika som verkligen hade effekt på de resistenta bakterierna. Vissa sorter är inte lämpliga att använda när man är gravid, konstaterar Jenni.

Hon och hennes familj höll alla tummar och tår för att det skulle gå vägen, att den antibiotika som rann in i hennes kropp skulle bota lunginflammationen. Men de visste också att det skulle dröja ett tag innan man skulle se något resultat och under de dagarna svävade Jenni i ovisshet. Vad skulle hända om ingenting bet på bakterierna?

Efter några dagars behandling märktes långsamt en förbättring. Jenni kände sig medtagen och kraftlös men kunde åka hem och fortsätta med en antibiotikabehandling med tabletter.

– Laboratoriet på sjukhuset hade tack och lov lyckats hitta en typ av antibiotika som man såg fungerade.

Väckt många tankar

Jenni har återhämtat sig och mår bra i dag. Men att ha varit drabbad av resistenta bakterier har väckt många tankar.

– Den bakterie som jag fick lunginflammation av var inte resistent mot alla typer av antibiotika, men det finns andra bakterier i dag som är det. Det är otroligt skrämmande att tänka på vad konsekvenserna blir om allt fler bakterier blir så resistenta att antibiotika inte kommer att fungera alls i framtiden. Förr, innan antibiotikan fanns, dog folk av en lunginflammation om den inte läkte ut av sig själv. Otroligt mycket i vår sjukvård bygger på att det finns antibiotika som fungerar. Inte minst cancervården. Jag vet av egen erfarenhet att utan antibiotika hade jag inte levt i dag.

Sebastian Penner fick diagnosen ALS mitt i småbarnsåren

hälsaKristin: Min man har ALS – det här vill jag att alla ska veta

Som 24-åring drabbades Jenni nämligen av Hodgkins lymfom, cancer i lymfkörtlarna. Prognosen är oftast god, men i Jennis fall tog inte cellgifterna så bra som förväntat och hon fick genomgå flera behandlingar.

– Cellgifterna slår ju ut immunförsvaret och då är antibiotika det enda som kan rädda en. Minsta förkylning kan vara dödlig.

Ny metod

Hon drabbades av flera återfall mellan åren 2008 och 2013 och chansen att överleva och bli helt frisk minskade successivt. Om inget radikalt gjordes skulle hon kanske inte klara sig.

Jenni berättar att när det såg som allra mörkast ut kom en ny och lovande behandling som gjorde att läkarna vågade satsa på en stamcellstransplantation.

– Det var min sista chans att bli helt frisk. En stamcellstransplantation innebär att man byter ut sitt immunförsvar. Det egna slås ut och sedan är tanken att de nya stamcellerna från donatorn ska bygga upp ett nytt immunförsvar igen. Under den där sköra perioden då det egna immunförsvaret är utslaget och det nya inte börjat fungera än är antibiotikan det enda som kan hålla dig vid liv. Utan den så dör man …

Cancern förde grannarna Lena, Malin och Ann samman

hälsaCancern förde grannarna samman: Förstår varandras dödsångest

Allvarligt problem

Redan då hörde hon talas om antibiotikaresistens; att det finns bakterier som ingen antibiotika biter på – och att problemet ökar i hela världen. Lyckligtvis fungerade stamcellstransplantationen och 30 år gammal kunde Jenni äntligen gå ut i livet, färdigbehandlad och frisk.

– Men behandlingen hade inte varit möjlig utan fungerande antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt problem som man inte pratar så mycket om, men som kan vara på liv och död. Jag vet ju vad jag talar om, säger Jenni.