Därför är det så svårt att leva hälsosamt – experten förklarar
Det första man måste lova sig själv om man vill slå in på en mer hälsosam stig i livet är att aldrig mer banta. Och detta gäller såväl obskyra ananasmetoder som de mer näringsriktiga sätten som kanske till och med doktorn har rekommenderat.
Det här kan förstås vara en riktig bomb som slår ner. Ska man inte fokusera på att ”röra på sig mer och äta mindre”!
Nej. Överviktsfrågan är visserligen viktig. Barnfetman bara ökar. Och WHO beräknar att det varje år dör fem miljoner människor i världen av fetma (alltså mer än av covid-19 under 2020, då ”bara” ungefär tre miljoner avled.) I Sveriges fall har just nu varannan vuxen övervikt eller fetma, vilket är en tickande bomb för sjukvården.
Men att försöka lösa denna komplicerade hälsofråga enbart genom dra ner på kalorierna, nej så lätt styr man inte den här gamla stenålderskroppen som faktiskt har ”försvar mot svält” som en av sina absoluta superkrafter.
Kroppsfett är viktigt för vår överlevnad
Överviktsforskaren Erik Hemmingsson, som är medicine doktor i beteendeförändring vid Gymnastik- och Idrottshögskolan och författare till boken ”Slutbantat!” och senast ”Kriget mot Kroppen” med Stina Wollter, berättar att kroppen inte bryr sig om ifall vågen står på för mycket enligt BMI-måtten.
– Vi människor har ett grundläggande behov av att ha en viss mängd fett i kroppen. Till exempel så är kvinnor inte fertila om de inte har tillräckligt med fettdepåer, och de kan inte heller amma sina barn. Fett har länge fått vara någon slags syndabock i alla möjliga hälsosammanhang, men kroppsfett är faktiskt jätteviktigt för hela vår överlevnad som art. Och när något är så pass viktigt för kroppen så finns det också starka försvarsmekanismer. Det samma gäller till exempel blodvolym och kroppstemperatur, förklarar han.
Vill ha tillbaka kilona
När du har bantat vill kroppen alltså ha sitt fett tillbaka. Den har dessutom väldigt raffinerade sätt att få sin vilja igenom. På utpressningslistan finns hormoner som försätter kroppen i sparläge, så att även normala portioner lyckas bli fettbildande. Ett annat kroppsligt knep är att se till så att vi inte känner mättnadskänsla. Då blir det också lättare att äta i kapp.
– Så allting är inskruvat på att få tillbaka de där kilona igen. Bara ungefär två procent av de som gör en viktminskning behåller därför den långsiktigt, men jag tror faktiskt att det är färre än så. Ju större viktminskning man försöker göra, desto kraftigare blir rekylen tillbaka också, så det blir lätt några nya kilon. Och håller man på med detta upprepade gånger, som många gör, så tappar man också värdefull muskelmassa.
Känslomässigt ätande
Men det finns ett ljus i tunneln.
– Det jag förespråkar är att försöka sluta forcera sin vikt, men ändå titta på sin övervikt ur ett holistiskt perspektiv, där man försöker introducera sunda vanor, får koll på måltidsordningen och vad man dricker till maten, men också på varför det blev som det blev? ”Vad är orsaken till att jag gick upp 10,20 eller 30 kilon?” Det finns förstås genetiska förklaringar, men vikten är ju ändå ofta ett symtom på hur ens liv har sett ut, menar Erik.
3 sunda fokus
Banta inte. Ät helt enkelt bra och riktig mat och räkna inte kilon, kalorier eller centimeter eller något annat som bidrar till osund kontroll. Följ måltidsordningen (frukost, lunch, middag) och ha gärna någorlunda fasta mattider som ett stöd. Ät när du är hungrig och sluta när du är mätt.
Hitta rörelsen i vardagen. De motionsvanor vi ägnar oss åt varje dag är de som påverkar hälsan mest. (Alltså inte de fem dagarna på gymmet efter nyårslöftet....) Att bo nära grönområden gör det enklare att nå rörelsemålen, visar studier.
Var inte så hård mot dig själv. I dag är dömande attityder mot sig själv och den egna kroppen det nya normala och utseendekraven har aldrig varit högre. Påminn dig själv om att insidan är den viktigaste sidan!
Två personer kan nämligen ha precis samma antal extrakilon, men deras respektive väg dit kan ha sett helt olika ut, och därför måste också själva behandlingen vara mer skräddarsydd än universalmodellen ”dra ner på kaloriintaget”. I den enes fall kanske det rör sig om ett känslomässigt ätande sedan barndomen, och för den andre var det en skilsmässa för några år sedan som gjorde att matvanorna hamnade i olag.
– Försök alltså att analysera vad som liksom ligger i just din bägare. ”Hur mycket äter jag? Hur mycket sover jag? Hur ser mina relationer ut? Hur mycket rörelse finns i min vardag?” Ingenjörerna har ju varit baddare på att få oss att inte behöva röra på oss naturligt, så här får man tänka lite själv också. Man gör helt enkelt en total inventering av sitt liv, säger han.
Kritisk mot livsmedelsindustrin
Men allt är inte individens ansvar. Överviktsforskaren är också generellt kritisk mot livsmedelsindustrin som han menar har ett stort ansvar för den svenska viktkurvan.
– Jag tror inte de hade kunnat göra ett så mycket sämre jobb faktiskt. Men de vill ju tjäna pengar, så därför har vi den här globala skräpmatsindustrin och multinationella företag som har tagit över allt mer. Det är därför vi också har 60 olika namn för socker, så att man måste vara kemist för att förstå en innehållsförteckning. Och i butiken placerar de godiset framme vid kassorna, medan den nyttiga maten nästan göms undan, konstaterar han.
Andra ord för ”socker” är till exempel maltdextrin, potatisstärkelse, laktulos, glukossirap och melass.
– Det är avsiktligt tillkrånglat, säger Erik.
Ett sätt att komma förbi själva kemitentan vid inköp är att köpa råvaror och i stället laga och baka så mycket från grunden som möjligt. Men inte alla har de resurser som krävs för att göra helt egna fiskbullar. Ekonomin spelar in, men även stress och känslomässiga faktorer påverkar matvalen.
Vill höja läskpriset
– Maten har blivit vårt stora substitut, precis som alkohol har varit. När något inte riktigt är som det ska på insidan, så blir maten ofta ett slags självmedicin. Det är här jag känner att samhället har en viktig roll att spela. En bra början skulle exempelvis vara höjd moms på sånt som är uppenbarligen skadligt för oss, och i stället sänkt moms på till exempel frukt och grönsaker, säger han.
Det är inte helt okontroversiella tankar, som man kan tycka har ett visst uppfostrande von-oben-perspektiv. Men faktum är att det har blivit allt lättare att välja ohälsosamt. Till exempel har kilopriset på plockgodis stått still sedan lanseringen på 80-talet. Och en stor flaska lågprisläsk kan nu kosta mindre än kolsyrat vatten.
– Jag vill helt klart höja priset på läsken, som är värd att pekas ut som enskilt ansvarig för mycket övervikt. Det borde inte vara omöjligt att göra detta. När svensken höll på att supa ihjäl sig för hundra år sedan, så gjorde samhället något åt det!
Vi rör oss mindre än vi tror
Det är inte bara moderna bekvämligheter, i form av hissar, rulltrappor, drive through-restauranger, nätbutiker och de nya el-sparkcyklarna som gjort det allt lättare att röra på sig så lite som möjligt. Vi är dessutom ganska duktiga på självbedrägeri, och tror att vi rör på oss mer än vad vi faktiskt gör. I en studie av Hjärt- och lungfonden svarade 60 procent av deltagarna att de var regelbundet fysiskt aktiva. Men med en aktivitetsmätare på handleden under en längre tid visade det sig att faktiskt bara 7 procent passade in på den profilen. Detta är också en bidragande faktor till att vi behåller ett gymkort, även om vi inte använder det. Gymkort för 2.9 miljarder beräknas mest ligga och samla damm i Sverige... Kom ihåg att all rörelse räknas! Att lägga träningsribban för högt kan göra att det inte blir något alls. Promenader är också träning.
Se också: 3 övningar för en god morgon
