Skydda trädgården från vinterskador
Hur skyddar jag trädgården från vinterskador?
Massor av snö eller ingen alls. Långvarig kyla eller jojotemperatur. Vintern kan vara tuff för trädgårdens växter. Trädgårdsingenjör Richard Sundien, norrlänning som flyttat till Skåne, förklarar och ger tips.
Fel växter
Medan vi kryper in i stugvärmen får växterna stå ut med en vinter som kan ställa till det på många sätt. Ofta är det faktiskt det att vi skaffat fel växter för den plats vi bor på som gör att de inte klarar vintern.
Trädgårdsingenjör Richard Sundien har erfarenheter av vintrarna i både norr och söder. Han flyttade från Östersund i Norrland och planterade sig i skånska Hjärnarp. Han har i många år, parallellt med sitt trädgårdsföretag i Skåne, sålt särskilt härdiga växter i Härjedalen.
– Det är inte svårt att hitta växter i Norrland, men kunskapen och rätt växtmaterial saknas ofta.
”Sitter i arvsmassan”
Växtens proveniens är till exempel av stor betydelse oavsett i vilken zon du ska plantera den, berättar Richard.
– Var moderplantan kommer ifrån styr om växten ska klara sig eller inte. Växtens proveniens sitter i arvsmassan och påverkar invintring (när växten gör sig redo för vintervila), knoppbrytning och blomning.
– Kickar de här processerna igång i fel tid kan till exempel en härdig växt som flyttats från Skåne till Norrland komma igång fint på våren men duka under när järnnätterna kommer med minus tio grader. Det spelar ingen roll om det så står på etiketten att den ska klara minus 45 grader.
Även ursprunget, om växten kommer från till exempel ett sydfranskt klimat eller från Kanada, påverkar växtens möjligheter att klara vår vinter.
Klarar påfrestningar
Växtens härdighet samt krav på ståndort (växtplats) är en annan avgörande faktor för hur den tar sig igenom vintern. Är förhållandena optimala växer plantan sig stark och klarar många påfrestningar.
Det är upp till oss att skaffa rätt växter efter de förutsättningar vi har i våra trädgårdar, samt plantera och sköta dem rätt.
– För mycket näring är till exempel ett sätt att göra växten svag, påpekar Richard. Gödsla bara till mitten av sommaren, inte längre. Växterna tar ändå inte upp speciellt mycket näring på hösten.
Några saker att tänka på:
Snö är bra!
Snö är bara bra. Och mycket snö betyder egentligen inte mycket problem. Det blir som ett skydd- ande täcke över växterna.
• Träd och buskar mår inte dåligt av snön, men vintergröna buskar kan behöva ruskas ifall snön blir blöt och tung.
• Undvik att plantera växter där plogbil eller snöslunga sprutar upp snö. Få växter klarar saltet som används för halkbekämpning.
• Bor du i trakter där snön blir riklig, märk upp ordentligt var du har nyplanterade träd så att du inte riskerar att köra över dem med skotern.
• Sätt alltid gnagskydd runt stammarna på nyplanterade och unga träd ända ner till marken. Sork och möss tar sig gärna fram under snön och gnagar bark.
Mild vinter ger dålig invintring
Milda vintrar ger växterna svårt att vintra in ordentligt och stanna kvar i vintervila.
– Växter i zon 1 kommer ofta igång för tidigt på våren och tar stryk av järnnätterna som brukar komma i april, säger Richard Sundien. Buddleja är ett typiskt exempel på det. Den sätter skott som sedan får frostskador. Upprepas det här har buddlejan svårt att överleva, säger Richard Sundien.
Blöta vintrar, då det är mer regn än snö och tjäle, behöver inte innebära problem.
– Det skulle vara att växtrötterna ruttnar för att de inte får syre i en jord som är väldigt blöt. Men då har man egentligen planterat växten på fel plats.
Slipp tjältorka – ta bort skyddet i tid!
I områden där tjälen är kvar i jorden länge, är det viktigt att komma ihåg att ta bort vintertäckningen, som halm och granris, runt växterna när lufttemperaturen börjar stiga.
– Det är en klassiker att täckningen gör att växterna drabbas av tjältorka, säger Richard.
Lufttemperaturen triggar igång tillväxten men växten kan inte suga upp vatten från den frusna jorden.
– Ett sätt för trädgårdsägare i norra Sverige att undvika tjältorka är att odla i sand, tipsar Richard. Sanden är så dränerande att den inte fryser.
Täck vid barmarksfrost!
Blir det mycket kallt, väldigt snabbt efter att det varit varmt, kan man rädda växter genom att lägga på granris eller liknande täckning. Detta leder till en jämnare jordtemperatur.
Tina jorden vid klematisen
Vissa växter sätter knoppar väldigt tidigt trots att marken är frusen. Ett exempel är de tidiga klematissorterna, bland annat de som är odlade i Baltikum. För att rädda dem kan man hälla varmvatten på jorden runt plantan så att jorden tinar och klematisen därmed kan ta upp vatten. Obeservera att detta kräver exakt timing så inte jorden fryser igen.
Skotta växthustaket
Ligger det tjocka snösjok på växthusets tak när temperaturen stiger kan tyngden bli mer än taket klarar. För bort snön med en kvast.