Odla nötter i Sverige – lättare än vad många tror
Han hade länge kastat lystna blickar på södersluttningen i sin by Rörshyttan i Dalarna. En bit mark ner mot Bysjön, som mest använts för vallodling men borde ha perfekta förutsättningar för grödor som sällan kan odlas på gränsen mellan zon 4 och zon 5.
– Här rinner den kalla luften neråt i landskapet. Mot norr växer skog, som skyddar mot blåsten, och det finns rörligt markvatten i slänten. Ju längre norrut man kommer, desto viktigare är läget, säger Martin Gustafsson och kisar uppåt fältet.
En kooperativ nötodling
Martin är lärare i skogsträdgårdsodling på Färnebo folkhögskola, och när han kom att tala om saken med sin vän, skogsträdgårdsodlaren och författaren Philipp Weiss, visade det sig att även vännen haft ögonen på samma sluttning.
När det sedan blev generationsskifte på gården Lenas, pratade vännerna med de nya ägarna, som nappade på idén om en kooperativ nötodling.
Sagt och gjort. Hösten 2021 grävde de tillsammans – Martin och hustrun Fanny Westling, Philipp och sambon Rebecka Törnqvist samt markägarna Kristina och Jonatan Backlund – ner de första plantorna.
När skörden blir mer betydande ska de bilda en ekonomisk förening och skriva ett nyttjanderättsavtal som ger möjlighet till nötplockning i femtio år framåt, oavsett vem som äger fastigheten i framtiden.
– Den här odlingen kommer verkligen att göra skillnad i våra familjers matförsörjning om några år. Samtidigt lägger vi grunden för kommande generationer att få en försörjning av både mat och eventuella inkomster, säger Martin.
Så ökas skörden
- En god skörd börjar redan vid planteringen. Bäst gillar hasseln lätt och väldränerad jord men viktigast är ett soligt läge. I skugga blir antalet nötter litet.
- Nötterna behöver också värme för att frukten ska hinna mogna fram. En vindskyddad södersluttning är allra bäst.
- Det är också viktigt att blommorna pollineras bra, vilket underlättas om man sätter flera olika sorters hassel eller har vild hassel i området.
- När buskarna växer till sig ökas skörden om man beskär dem ganska hårt så att det kommer in ljus i lövverket. Låt några få stammar gå upp och välj inte de mest starkväxande grenarna, för då får man en hög och svårskördad buske.
- Ett alternativ är att först stamma upp busken en halvmeter, vilket ger ett fint och plockvänligt litet träd med gles krona.
Olika sorter gynnar mångfalden
Nötodlingen i Rörshyttan mäter femtio gånger femtio meter. Ett 80-tal hasselträd har hittills satts ner i jorden. De flesta är storfruktiga sorter. Plantorna kommer framför allt från Litauen, dit rörshytteborna åkte på inköpsresa eftersom det i dagsläget är svårt att få tag på bra sorter och tillräckliga mängder i Sverige.
En hel del plantor är även korsningar, som har tagits fram genom att korsa lokalt växtmaterial med de storfruktiga sorterna i skogsträdgården som Philipp och Rebecka har. Att använda sig av vilda hasselbuskar från området ökar härdigheten.
– Vilda hasslar har ju klimatanpassningen och köldtåligheten som krävs här. Några svenska sorter finns ännu inte, berättar Martin.
Att satsa på olika sorter ökar chanserna för god pollinering och skörd de flesta år. Samt att det förstås gynnar mångfalden.
– Genom det bygger man in ett immunförsvar i systemet.
Hassel är tuff och tålig
De unga plantorna vattnas en gång veckan. Vattningen, och att hålla undan markvegetationen runt stammarna, är enda skötseln som krävs. Gödsling med exempelvis brunnen kodynga ger snabbare tillväxt men är inte nödvändig.
Senare tillkommer vinterbeskärning för att få glesa grenverk och hålla buskarna på en plockvänlig höjd.
– Hassel har ett kraftigt rotsystem så när de väl har etablerat sig är de väldigt självgående. Det är tuffa och tåliga växter, säger Martin.
En annan fördel med hasselodlingen är att den går att kombinera med andra grödor på fältet, som till exempel vallodling, spannmål och andra jordbruksgrödor, grönsaksodling eller bete mellan raderna av träd.
– Ett läge som kan vara jobbigt för en lantbrukare passar ofta bra för nötodling. Den ger också betydligt bättre ekonomi än en vallodling.
Bra till husbehov
Än så länge är nötter mest att betrakta som en ekologisk och närodlad nischgröda eller ett bra tillskott i husbehovsodlingen. Att konkurrera med Sydeuropa på nötodling är svårt.
– Men med konflikter och transportproblem kan spelplanen fort ritas om, säger Martin.
Nu gäller det mest att ha tålamod och vänta in de första större skördarna av hasselnötter om ett par, tre år.
– Då kan vi nog få en låg skörd på ett kilo per buske eller så. Några år senare räknar vi med att skörden kommer upp i fyra, fem kilo på varje buske, säger Martin.
Bra tips för nötodlaren
Vill man odla sin mat själv är det ganska enkelt att få ihop bär, frukt och gröna blad så det räcker. Mat att bli mätt på är svårare. Där är nötterna, med sitt höga innehåll av fett, protein och kolhydrater, en lösning. Det konstaterar Rörshyttans nötodlare Philipp Weiss i Nötodlarens handbok (Hälsingbo Skogsträdgård HB förlag), där han samlat sina erfarenheter av att ha experimenterat kring olika sorters nötter. För det går att odla fler nötter än hasselnötter i Sverige, till exempel valnötter, turknötter, hickory och kastanj.
I boken ger författaren en rad odlarråd: Vilka förhållanden klarar olika nötträd? Hur skyddar men dem från sorkar, gnagare och nötvivlar, alla nötodlares skräck? Och hur långt efter planteringen kan man räkna med sin första skörd?
Nu är inte enbart odlingen på de nordiska breddgraderna en utmaning utan även att ta hand om skörden. För att hålla länge behöver nötterna torkas och lagras på rätt sätt och sedan skyddas för möss och insekter.
Eftersom nordborna länge har varit dåliga nötätare (utom till jul), finns här också recept från hela jorden på allt från kastanjebröd och valnötslikör till hur man lakar ur ekollon för att göra färs, ost, kaffe och gröt.
Visste du att...
En gång var Sverige inte bara självförsörjande på hasselnötter utan även en exportnation. På 1600-talet skeppades upp mot 2000 tunnor nötter varje år till Nederländerna, innan italienare tog över marknaden. Med tiden dog den svenska nötodlingen ut, och kunskapen om hur man gör. Nu börjar dock intresset spira igen, med flera mindre nötodlingar på gång.
Foto: Karin Wildheim, TT