Kvinnorna bröt mot reglerna i Vasaloppet – förändrade tävlingen för alltid
På söndag är det dags för det 101:a Vasaloppet och 15 800 deltagare kommer att stå taggade vid starten i Sälen. Att se kvinnliga ansikten i folkmassan är inget vi reagerar på – men så har det inte alltid varit ...
Enda kvinnan i Vasaloppet
Hemma i Grängesberg i Dalarna satt Margit Nordin och läste om Vasaloppet i tidningen. Året var 1922 och det första Vasaloppet hade precis genomförts med 112 manliga deltagare.
Margit jobbade som gymnastiklärare och sjukgymnast. Hon hade en patient som bodde 1,5 mil bort och gjorde sina hembesök till honom på skidor, skriver Populär historia.
Margit hade alltså vanan inne att skida 3 mil om dagen – hur svårt kunde det vara att lägga på ett par extra? tänkte hon och bläddrade vidare i tidningen.
Året därpå ställde Margit upp i Vasaloppet och hon var den enda kvinnan bland 161 män. Många tappade hakan när de såg henne i startfältet men i tävlingsreglerna stod inget om att kvinnor inte fick delta. Tanken att det skulle kunna inträffa hade inte ens slagit tävlingsarrangörerna.
– Jag har aldrig åkt en så lång sträcka förr, men jag måste säga, att det inte var så farligt som jag väntat, sa Margit när hon nådde mållinjen i Mora.
Hon kom visserligen sist i tävlingen (10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder) – men blev hyllad av många för sin otroliga insats.
Alla var dock inte positivt inställda. Kritikerna ansåg att det var för farligt för kvinnors hälsa att utsättas för detta mandomsprov. För att förhindra att det skulle ske igen förbjöds kvinnor från att åka den kungliga vasaloppsfärden.
Länge accepterade kvinnor detta. Tills något mycket märkligt inträffade ...
Birgitta och Britts kupp i Vasaloppet 1978
Året var 1978 när plötsligt något udda syntes på två av ansikten i folkmassan vid starten i Sälen: Var det där inte en lösmustasch och ett lösskägg?
Jo, visst var det.
Birgitta Westhed och Britt Dohsé stod mitt i ett hav av män, förklädda till just det motsatta könet.
– Jag tyckte det var sorgligt och bedrövligt att vi inte fick åka. Att klä ut sig var enda chansen att kunna delta, sa Birgitta Westhed till Sveriges radio P4 i dokumentären Vasaloppskuppen .
Tillsammans med sin vän Britt hade hon alltså kuppat sig in.
– Jag var förbannad, det var bara gubbar överallt som bestämde, sa Britt Dohsé i samma radiodokumentär.
Kvinnlig fakta om Vasaloppet
Vasaloppet kördes första gången 1922. Då ställde 112 män upp.
Margit Nordin var första damen. Damer tilläts sedan inte officiellt att åka Vasaloppet förrän år 1981. De fick dock åka Öppet Spår från 1979.
Officiell damklass i Vasaloppet infördes 1997. Första damsegraren i Vasaloppets historia blev Sofia Lind från Roslags-Länna, tid 5.06.35.
Snabbaste dam någonsin i Vasaloppet är Astrid Öyre Slind som 2022 vann på den nya rekordtiden 3.50.06,4 vilket ger en medelhastighet på 23,47 km/h.
Astrid Öyre Slinds segertid 2022 är den åttonde snabbaste segertiden i Vasaloppet (inräknat alla herrsegrare).
2011 var första året som de bästa damerna i Vasaloppet fick lika mycket i prispengar som de bästa herrarna. Från 2014 är damernas bergspris i Evertsberg lika som herrarnas, 10 000 kronor, och från 2016 har damerna också sju spurtpriser.
Antalet kvinnor har ökat stadigt. 2023 anmälde sig för första gången över 3 000.
Källa: Vasaloppet
De två kvinnorna hade anmält sig i bekanta mäns namn och skulle nu genomföra de nio milen under falsk identitet. Måtte ingen upptäcka dem ... De var nervösa. Ingen kvinna hade gjort något liknande sedan Margit år 1923.
Startskottet small och Britt och Birgitta gav sig av och lyckades nå mållinjen. När de kom i mål blev uppståndelsen stor och fnissen många. Men för en del fastnade skrattet i halsen – kvinnornas tilltag hade ju satt fingret på en djup orättvisa.
Och så gick det till när kvinnor till slut fick delta i den klassiska skidtävlingen. 1981 blev det officiellt tillåtet och Meeri Bodelid var snabbaste dam i loppet.
Och med tanke på hur mycket is som kan fastna i ansiktshår ska vi kvinnor vara glada att vi slipper klä ut oss mer!
