Forskaren Bi Puranen: Därför är det viktigt att äldre får jobb
– Det är helt grundläggande för ett demokratiskt samhälle att alla ska vara med.
Bi Puranen är forskare, knuten till Institutet för framtidsstudier, och generalsekreterare för World Values Survey, WVS. WVS gör undersökningar för att mäta människors värderingar i över hundra länder.
Något som framkommit är det dystra faktum att Sverige ligger i botten när det gäller synen på äldre.
– I undersökningarna finns en fråga om social positionering i olika åldrar, alltså hur man ser på olika åldrar i samhället. Vi ligger uruselt till när det gäller att betrakta äldre människor med respekt och möjligheter till politiskt inflytande för 70-åringar, berättar Bi Puranen.
Varför ser det då ut så här? En förklaring är att vi är ett av de länder i världen som värderar personlig frihet högst.
– Hos oss ses det som viktigt med valfrihet, och det är de unga som har störst chans att göra olika val i livet när det gäller utbildning, arbete med mera. Som äldre har du redan gjort dina största val, du har inte samma möjligheter längre och hamnar då i ett socialt underläge.
En annan förklaring till bristen på respekt är att de äldre är så många.
– I ett land med färre äldre – som i vissa afrikanska länder där andelen äldre bara är 3-4 procent – ses det som mer exklusivt och fint att vara gammal. I Sverige är gruppen äldre väsentligt större.
Otroligt viktigt med en mix oavsett yrkesområde
Diskrimineringen av seniorer är en av Bi Puranens hjärtefrågor – inte minst hur de förbises på arbetsmarknaden. I höstas talade denna engagerade 74-åring inför riksdagen om just ålderism.
– Vi ska vara glada för att det finns så många äldre som vill arbeta, och stötta dem i stället för att ha den attityd som finns i dag, säger hon.
Fördelar med äldre anställda
Hon ser många anledningar till att fler arbetsgivare bör anställa seniorer. En är faktiskt för de ungas skull:
– Äldre behövs som en sorts mentorer, för att ta hand om de yngre. Inskolning handlar inte bara om själva arbetsuppgifterna utan om det sociala på jobbet – hur man pratar med varandra, vad man gör och inte gör, hur man ska bete sig. Det är så otroligt viktigt med en mix oavsett yrkesområde, alla företag behöver stor erfarenhet och ansvarstagande, och då krävs flergenerationstänket.
Det här är Bi
Namn: Bi Puranen.
Ålder: 74 år.
Familj: Man, tre vuxna barn, två barnbarn och hund.
Gör: Generalsekreterare för World Values Survey, och forskare knuten till Institutet för framtidsstudier.
Bor: Våning i Stockholm, hus på Färingsö.
Många som söker jobb efter jobb och möts av tystnad eller ”tack, men nej tack” vittnar om en känsla av skam. Av att stå utanför samhället och inte ses som något värd. Det kan kännas svårt att ens tala om sin arbetslöshet, så påfrestande kan det vara för psyket.
Bi Puranen är inte förvånad.
– Forskning visar att känslan av att vara behövd är en av de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Det är så otroligt centralt det här. Att bli sittande hemma och inte vara efterfrågad är tungt.
Ett annat skäl för att stoppa ålderismen i arbetslivet är ekonomisk. Enligt en rapport från Pluskommissionen förlorar Sverige närmare 70 miljarder kronor årligen på outnyttjade arbetstimmar bland 55-74-åringar.
– Det är för dyrt att fortsätta ha det så här. Det sker fantastiska medicinska framsteg och gruppen hundraåringar kommer att öka ordentligt. Redan i dag ökar antalet 80-åringar kraftigt. Som 80-åring i dag kan man göra väldigt mycket som man inte kunde tänka sig i tidigare generationer.
Felaktiga fördomar
Hon poängterar att det förstås är stor skillnad mellan olika individer – en del håller sig friska och pigga långt upp i åren medan andra drabbas av sjukdomar. Vissa vill arbeta så länge de kan, medan en del längtar till pensionen.
En fördom om äldre anställda är att de inte hänger med i den nya tekniken. Totalt fel, menar Bi Puranen, som suttit med i en av regeringens digitaliseringskommissioner.
– Man måste prata om vad som menas med digitalisering, nämligen den som är giltig för arbetslivet. Äldre är inte ute på Tiktok och andra sociala medier lika mycket som ungdomar, men när det gäller digital teknik som ett verktyg för det man ska utföra på arbetet finns inget som tyder på att äldre är sämre. Attityden är tvärtom att det här måste man fokusera på och lära sig.
Det är ännu svårare för kvinnor än för män att få ett nytt jobb – varför?
– Det finns fördomar som drabbar kvinnor. En del handlar om att kvinnor i högre utsträckning varit mer hemma och tagit hand om barnen och därmed inte varit lika tillgängliga på arbetsmarknaden. Vi vet att kvinnor ofta är överpresterande och jätteduktiga, men också att arbetsgivaren inte ”äger” hela kvinnan – vi är bättre på att markera att vi har ett liv utanför jobbet. Är man då en lite traditionell arbetsgivare som har behov av kontroll, då passar män bättre.
Alla verkar överens om att det bästa är en blandning av åldrar, ändå existerar ålderism. Varför, tror du?
– Jag är faktiskt inte så säker på att alla arbetsgivare är medvetna om betydelsen om mix, både vad det gäller ålder, kön, och även utrikes födda. När du är ansvarig i en organisation och ska redovisa vinst handlar det inte så mycket om de mjuka värdena.
En sak är klar – med sin långa erfarenhet av värderings- och framtidsfrågor är Bi Puranen optimist.
– Vi har bevis i historien på att det går att förändra. Vi förändrar samhället hela tiden.
Behövs kreativa lösningar
Hon drar en parallell till när kvinnor började komma ut i arbetslivet på allvar under 60-talet.
– Först förändrades regelverken, som att sambeskattningen togs bort och det byggdes daghem, därefter förändrades värderingarna. Precis så kan det bli när det handlar om ålderism. De senaste åren har det fokuserats mer på barns rättigheter, men vi bör också se det från andra hållet av ålderstrappan: äldres rättigheter. Det tar allt längre tid för unga att komma ut i arbetslivet, då måste vi ha äldre som balanserar upp det.
Hon tycker att det behövs nya kreativa lösningar. Som att seniorer enkelt skulle kunna utbilda sig, byta från sitt tidigare yrke och ge sig ut inom till exempel omsorgen:
– Äldre skulle kunna vara en väldigt viktig resurs för äldrevården, med 70-åringar som tar hand om 90-åringar. Och när det gäller den ökande psykiska ohälsan skulle äldre kunna betyda mycket – många är personer som kan lyssna på yngre, som inte är så upptagna av sig själva. Tänk vad äldre skulle kunna göra som resurspersoner på skolor till exempel!
Bortsett från arbetslivet anser Bi Puranen att äldre har alldeles för låg representation i vår nuvarande riksdag. 20 ledamöter är över 65 år, alltså 5,7 procent jämfört med 13,8 procent av hela befolkningen.
– Det är precis samma sak som när man insåg att det behövdes varannan damernas. Det blir ingen demokrati om en så stor grupp inte hörs. Det är diskriminering.
Varför fortsätter du själv att jobba i stället för att trappa ner?
– Jag vill arbeta så länge det är kul. Jag har förmånen att ha mycket frihet och kan välja själv vad jag kan jobba med. Skulle jag ha en hök till chef som satt över mig och kontrollerade mig skulle jag nog sluta. Äldre på jobbet behöver behandlas med respekt och ha frihet.
Fakta: Mer respekt i Mellanöstern
Äldres sociala anseende är som högst i Mellanöstern och norra Afrika, medan det är lägst i Sverige, Holland och en rad östeuropeiska länder.
65 procent av dem som tillfrågats i Mellanöstern tycker rentav att äldre har för mycket att säga till om i samhället eftersom de upptar många viktiga poster. Även i Sverige anser en tredjedel att äldre har för stort politiskt inflytande. När det gäller arbetslivet säger en majoritet i väst att arbetsplatser bör vara åldersmässigt blandade. Men en chef som är över 70 år gillas inte.
Däremot anses äldre inte vara en börda för samhället – 82 procent av 82 000 intervjuade tycker så. I Sverige är andelen hela 92 procent.
Källa: WVS
Den här artikeln är en del av Allas granskning Bara en siffra.