Ålderismen kostar Sverige närmare 70 miljarder kronor – varje år
Men redan vid 40 börjar vi räknas bort.
Vi ses som för gamla för att få ett nytt arbete, särskilt kvinnor.
Sverige är ett av världens mest åldersdiskriminerande länder.
Är 70 det nya 50? Ja, i alla fall om man ska tro en pågående forskningsrapport vid Göteborgs universitet. Jämfört med på 1970-talet har dagens 70-åringar bättre hälsa, bättre intellektuella och fysiska funktioner och färre sjukdomar. De är även mer aktiva och tävlingsinriktade.
Och eftersom medellivslängden dessutom ökar stadigt i Sverige förväntas vi arbeta längre upp i åldrarna.
Frågan är bara hur man ska lyckas jobba så länge när man som 50-åring inte är lika mycket värd på arbetsmarknaden som en 30-eller 40-åring?
Det här är ålderism
- Enligt WHO är ålderism ett samlingsord för fördomar, diskriminering och ohälsosamma strukturer riktade mot personer på grund av deras ålder. Det kan alltså förklaras som åldersbaserad diskriminering.
- Det är oftast äldre personer som utsätts, men ålderism kan även drabba unga och brukar i så fall benämnas “omvänd ålderism”.
- Begreppet ålderism introducerades på engelska (ageism) i slutet av 1960-talet av den amerikanske psykiatrikern och gerontologen Robert Butler.
- Ålder infördes som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen 2009.
Källa: lu.se, Delegationen för senior arbetskraft
Antalet svenska seniorer som förvärvsarbetar har ökat markant de senaste decennierna och tillhör de högsta i EU. Men för den senior som blivit av med jobbet eller av annan anledning är arbetslös blir det svårt att slå sig in på arbetsmarknaden och arbeta ända till 67.
Sverige är nämligen sämst i Norden på att anställa personer mellan 55–74 år. I Danmark har man dubbelt så stor chans att få jobb om man tillhör denna åldersgrupp. Det visar Pluskommissionens rapport Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige? som kom i höstas.
Svårare för kvinnor
Det kan tyckas motsägelsefullt att samma rapport visar att svenska arbetsgivare tycker att egenskaper som självständighet, ordningssinne, teknisk yrkeskompetens, kommunikationsförmåga och ledarskapsförmåga inte försämras med åldern.
Men om man ser till den stereotypa föreställning som arbetsgivarna faktiskt också har av äldre – minskad förmåga att lära sig nya arbetsuppgifter, minskad flexibilitet och anpassningsförmåga samt minskad framåtanda – blir det tydligare.
Låg respekt för äldre
- Sverige är ett av världens mest ålderistiska länder.
- Vi är det femte sämsta landet på att respektera äldre. Det visar World Values Surveys undersökningar, som studerar människors värderingar världen över.
- Studien visar att bara runt 20 procent av svenskarna ser med respekt på personer som är över 70 år.
- Åldersdiskrimineringen runt om i världen är jämförbar med diskriminering som är grundad på etnicitet. Den är dessutom väsentligt större än könsdiskriminering.
Källa: Delegationen för senior arbetskraft, Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige? (Pluskommissionen)
I motsats till dessa fördomar pekar dock flera studier på att seniorers produktivitet är högre eller lika bra som produktiviteten hos yngre arbetare.
Men siffrorna talar för sig – tiden som man är arbetslös är avsevärt längre för äldre personer än för yngre. I ett experiment där 6 000 fiktiva jobbansökningar från män och kvinnor mellan 35–70 år skickades ut till olika arbetsgivare, visade det sig att sannolikheten att ens få svar minskade redan i 40-årsåldern. Äldre kvinnor var de som hade minst chans att bli kontaktade av en arbetsgivare.
Bland de (fiktiva) personer i studien över 60 var sannolikheten att få återkoppling endast 2–3 procent. En effekt av detta är att 2/3 av arbetslösa svenskar som vill arbeta inte ens söker jobb.
Och det är inte bara arbetsgivare som har denna bild. Ytterligare en undersökning om svenskar i arbetslivet från Pluskommissionen visar att svenska folket i stort har en föreställning om att man är som mest attraktiv på arbetsmarknaden mellan 30–40 år. Hela 85 procent anser att gränsen för när man blir oattraktiv i en arbetsgivares ögon går vid 50. Bland de tillfrågade männen är det ingen som tror att man har något att erbjuda efter 60.
Kostar samhället 70 miljarder
Förra året var arbetslivet det samhällsområde där flest svenskar, oavsett ålder, kände sig diskriminerade, både när det gällde rekrytering och på arbetsplatser.
År 2009 införde Sverige, som sista land i EU, en lag mot åldersdiskriminering. De flesta anmälningar om åldersdiskriminering inom olika samhällsområden som kom in till Diskrimineringsombudsmannen förra året gällde personer över 60 år. Och särskilt utbredd bland denna åldersgrupp var diskrimineringen inom arbetslivet.
Nya riktåldern för pension är 67
- För att den allmänna pensionen inte ska bli lägre i takt med att medellivslängden i Sverige ökar har riksdagen beslutat att höja pensionsåldrarna genom att införa en så kallad riktålder. Den börjar gälla 2026.
- Detta innebär att du rekommenderas att ta ut din allmänna pension vid den riktålder som gäller för din årskull.
- Den som är född 1960–63 har fått riktåldern 67. För den som är född 1964 och senare är riktåldern enligt prognosen 67 år, men den kan komma att flyttas fram.
- Åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension flyttas också fram. Den som är född 1961–62 kan tidigast ta ut allmän pension vid 63 års ålder, medan den som är född 1963 och senare måste vara 64 år.
- För den som är född 2000 eller senare är prognosen att man som tidigast ska kunna ta ut allmän pension vid 67, då riktåldern för årskullen är beräknad till 70 år.
- Läs mer på pensionsmyndigheten.se: Klicka på Gå i pension, därefter på Planera din pension och till sist på rubriken Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?
Källa: Pensionsmyndigheten
Vad innebär då ålderismen för samhället? Jo att det finns så mycket outnyttjad arbetskraft bland äldre att vi går miste om 4 miljoner outnyttjade timmar per vecka bland 55–74-åringar. Och att kostnaden för detta, i termer av förlorad BNP, uppgår till 69 840 miljoner kronor, alltså närmare 70 miljarder, vilket motsvarar 73 procent av utgifterna för Sveriges försvar och samhällets krisberedskap.
Eftersom gruppen äldre förväntas växa i framtiden är risken stor att den samhällsekonomiska kostnaden dessutom kommer att öka.
Källor: Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige? (Pluskommissionen 2024), Bortvald på grund av ålder – åldersdiskriminering vid rekryteringar (Delegationen för senior arbetskraft 2018), Förekomst av diskriminering (Diskrimineringsombudsmannen 2024), 70 är det nya 50 (Delegationen för senior arbetskraft 2020), Riksdagen, Pensionsmyndigheten
Den här artikeln är en del av Allas granskning Bara en siffra.