Journalisten har pratat med Magdalena Anderssons städerska: "Hon mådde fruktansvärt dåligt"
– Kontrollen och förnedringen gräver sig in i dem, säger journalisten och författaren Elinor Torp.
Den 8 januari förra året briserade bomben. Det kom ut att en papperslös kvinna hade gripits i dåvarande statsminister Magdalena Anderssons hem. Städerskan heter Chilo, är i 25-årsåldern, från Nicaragua och en av dem som Elinor Torp intervjuat i sin nya bok Rent åt helvete.
– Jag blev inte ens förvånad över händelsen. Men privatpersoner som inte kollar städbolagen är inte det stora problemet, utan att kommuner, regioner och staten köper städning direkt av skurkbolagen, säger Elinor.
– Jag vill lyfta fram de här kvinnorna som exploateras på ett fruktansvärt sätt. Vi kan inte blunda för det här längre, de städar hela samhällsapparaten. Skolor, sjukhus, politikers arbetsplatser … När städtjänster upphandlas går 90 procent efter lägsta priset och många struntar i att kontrollera hur företagen sköts.
Många lever i ett slavliknande arbetsliv, det visar Elinors intervjuer med migrantarbetare. En del är papperslösa, andra inte – gemensamt är att de inte vågar protestera mot villkoren eftersom de hotas med att få sparken.
Elinor Torp
Ålder: 45 år.
Gör: Journalist på Dagens Arbete och författare. Tilldelats flera priser för sina granskningar av arbetsmarknaden.
Familj: Bonusfamilj med fyra barn.
Bor: Stockholm.
Aktuell: Med boken Rent åt helvete (Mondial).
Städerskor ska vara osynliga och städa på natten
Kvinnorna lockas till Sverige genom Facebook, där de luras att tro att de kan få jobb på seriösa firmor och tjäna bra. Verkligheten är en helt annan.
– De far så fruktansvärt illa. Jag vet kvinnor om brutit armen när de städat skolor ensamma på natten, och som fått höra att de är klantiga och måste fortsätta städa med en arm.
Städerskorna beskriver hur de uppmanas att hålla sig osynliga och aldrig prata med svenskar. Om de engagerar sig fackligt riskerar de uppsägning. De får kasta i sig mat på buss eller t-bana mellan olika jobb, det finns ingen gräns över hur många timmar i sträck de kan tvingas jobba.
Men det tyngsta för de här kvinnorna är inte låga löner eller avsaknad av arbetsrätt, menar Elinor.
– Självklart är det förfärligt när de inte får ut sina löner. Men det värsta är ändå hur de blir behandlade. Hur arbetsgivarna tar över deras liv, hur de exploateras. En av kvinnorna som jag pratat med var både fysiskt och psykisk misshandlad av sin chef, det var som en destruktiv relation. Det är som att cheferna för städbolagen äger dem.
Så vittnar städerskorna:
”Vi skulle jobba fort och de utan papper fick ingen rast”
”Chefen åkte till våra städuppdrag och hetsade på. De blev värre och värre. Helst skulle jag inte prata med någon annan än henne.”
”Droppen var när chefens man, en gammal gubbe, kom upp bakom mig och tog mig på brösten.”
”Vi vet att de tvättar pengar och är kriminella. De gör som de vill med oss, varje dag hota, utpressa, skrämma. Alla är rädda.”
”Att de flesta jobbar utan papper är helt öppet. Kunderna som är stora svenska företag måste känna till det.”
Sexuella trakasserier är vardagsmat.
– Jag har hört så många exempel på riktigt grova grejer, som ”jävla hora”. En som berättade just det är en kvinna som städar kring Stureplan i Stockholm, i de riktigt fina kvarteren – för allmännyttan. Det är helt sjukt.
Vore det annorlunda om de här städerskorna skulle heta Emma och Alice, och vara uppväxta i svenska städer?
– Ja verkligen! Nu är det som om problemet inte rör oss. Vi är så fjärmade från dem som drabbas, vi ser det här som ett skuggsamhälle som vi inte behöver bry oss om.
Städerskan Chilo städade hos Magdalena Andersson
Vad hände då med Chilo, som greps när hon städade hos statsministern? Jo, hon fördes till ett låst förvar för att sedan deporteras. Medan hon satt där besökte Elinor henneflera gånger.
– Hon mådde fruktansvärt dåligt. Hon fick läsa om sig själv genom Google Translate att hon omnämndes som en säkerhetsrisk, kanske spion, nästan en terrorist.
Chilo tvingades betala böter för brott mot utlänningslagen och deporterades. Två poliser följde henne med flyget till Sydamerika för att hon inte skulle avvika.
I boken beskriver Elinor hur hon själv har anlitat städhjälp, och det moraliska dilemmat i det.
– Vi är en bonusfamilj med sex individer som flyttade till ett stort hus. Vi hann bara inte allt, men att ha städning satt verkligen långt inne. Till slut bestämde vi oss för att ta hjälp med kök och badrum.
4 tips till dig som har städhjälp hemma
1. Kontrollera hos Skatteverket, till exempel att firman inte har blivit av med sin F-skattsedel.
2. Se att firman finns med i Almegas lista över godkända företag.
3. Se upp om firman plötsligt byter namn eller organisationsnummer.
4. Småprata med din städhjälp för att få en vink om hur hen verkar ha det.
Elinor kontrollerade firman hemma, på förlaget och på sin arbetsplats. Hon upptäckte att firman som hon anlitat för sitt eget hem var en av dem som bytt organisationsnummer och namn.
– Men enligt skatteverket är allt korrekt nu. Och jag vill inte att hon som städar hos oss ska råka illa ut, hon är duktig och jag har lärt känna henne lite.
Vad hoppas du att din granskning ska leda till?
– Att stat, kommun och regioner börjar kontrollera vilka de köper städtjänster av. Det försvinner skattemiljarder varje år. Och att fackförbunden ska börja engagera sig.■