Äldreminister Anna Tenje: ”Vi är inte så smarta i Sverige”

Så beskriver äldreministern Anna Tenje den utbredda ålderismen i Sverige. Men fler seniorer i riksdag och regering tror hon inte är lösningen.
Sverige står inför enorma välfärdsutmaningar med en åldrande befolkning, lågt barnafödande och färre som ska försörja fler. Vi måste jobba längre helt enkelt. En ekvation som rimmar illa med att vi redan från 40-års ålder ser en betydande åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.
Allers sätter sig ner med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett ljust rum på Rosenbad. Snöflingorna faller lätt och utsikten över Gamla stan är oförglömlig.
Hur ska vi kunna jobba längre om äldre inte får jobb, hur går det ihop?
– Det gör ju inte det. När vi slentrianmässigt pensionerar bort folk i förtid förlorar vi både kompetens och erfarenhet, men framför allt väldigt mycket pengar. Nästan varje bransch har dessutom ett skriande behov av kompetens. Att vi dömer ut och ser förbi människor bara på grund av en given ålder är ett enormt resursslöseri. Det största i modern tid. Vi har helt enkelt inte råd med det.
Ålderismen kostar 70 miljarder varje år
Pluskommissionens nya rapport Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige? visar att kostnaden för seniorernas outnyttjade arbetskraftsutbud, i termer av förlorad BNP, uppgår till hisnande 70 miljarder kronor per år för åldersgruppen 55–74 år. Gruppen äldre förväntas dessutom växa i framtiden och då också kostnaderna.
Sverige sticker rentav ut som sämst i klassen i Norden och seniorernas chans att gå från arbetslöshet till jobb är klart lägre än i de flesta andra EU-länder.
Enorma kostnader
Vi går miste om 4 miljoner outnyttjade arbetstimmar per vecka bland 55–74-åringar. Kostnaden för detta, i termer av förlorad BNP, uppgår till 70 miljarder kronor per år. Det motsvarar 73 procent av kostnaden för försvar och krisberedskap, alternativt kostnaden för hela vårt rättsväsende.
Då gruppen äldre förväntas växa i framtiden är risken stor att den samhällsekonomiska kostnaden kommer att öka.
Varför ser det ut så här?
– Tyvärr är vi väldigt åldersfixerade i Sverige och tillsammans med fördomar kring hur man är som äldre och vad det innebär för arbetslivet så blir det en dålig kombination. Vi är dessutom väldigt snabba med att hoppa på nya trender som man då fördomsfullt tror att äldre inte hänger med i. Den stora kunskapen och erfarenheten seniorer bär med sig värderas inte. Vi är inte så smarta i Sverige helt enkelt …
Anna Tenje berättar om en studieresa hon nyligen gjorde till Japan och Sydkorea. Det är länder med liknande välfärdsutmaningar som Sverige, men där man har ett helt annat synsätt på åldrande. Där finns en mycket större respekt för äldres erfarenhet.
– Det är inte så ofta man säger: ”Du är för gammal”. Diskrimineringslagen är tydlig med att det är olagligt, så de flesta fattar att inte uttrycka sig så. Det är den tysta diskrimineringen som är värst.
Den tysta diskrimineringen innebär att mer åldersrika sållas bort, inte kallas till anställningsintervju eller inte får en välförtjänt befordran. Att en chef tänker: Hen börjar bli lite till åren nu så är det nog bra om hen trappar ner. Att man inte själv får fatta sådana beslut. Det är tendenser som vi ser tydligt redan från 40 års ålder.
– Allt handlar om fördomar. Att äldre inte fixar ny teknik, hänger med i utvecklingen eller är lika snabba. Vilket forskningen visar är helt felaktigt, men det är också sorgligt att man sällan väger in de positiva effekterna av åldrande, det vill säga kompetens och erfarenhet.
Vi har inte råd att diskriminera äldre
En rad åtgärder har redan införts för att öka sysselsättningsgraden hos äldre, som jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för seniorer, höjd LAS-ålder, lag mot åldersdiskriminering med mera. Den som jobbar efter 67 får behålla mer pengar i plånboken och i stället för drygt 30 procent betalar arbetsgivaren bara runt 10 procent i avgifter.
– En ganska stor skillnad alltså. Så det är billigare att anställa, den enskilde individen får behålla mer pengar i plånboken, samt en högre pension sen.
Regeringen har även försökt undanröja andra hinder. Till exempel om du har gått i pension men sedan ångrat dig och vill gå tillbaka och jobba deltid – då har du tidigare inte kunnat pausa din pension utan den har lagts ovanpå lönen, vilket gjort att du i princip skattat bort den extra inkomsten.
Från den 1 januari 2025 är det möjligt att pausa både tjänste- och den allmänna inkomstpensionen under de fem första åren. Det blir möjligt att gå lite in och ur arbetslivet efter vad som passar.
Lovvärda initiativ, men de kommer tyvärr inte att ha speciellt stor effekt om arbetsgivare inte vågar nyanställa 55-plussare.
Seniorer arbetslösa betydligt längre
Tiden i arbetslöshet är betydligt längre för seniorer än för yngre arbetslösa. För åldersgruppen 55-74 varande arbetslösheten i genomsnitt 62,3 veckor 2023, vilket är omkring 20 veckor längre än 2005, medan motsvarande siffror för åldersgrupperna 25–54 och 16–24 är 40,8 respektive 8,9 veckor 2023, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.Pluskommissionens nya rapport visar även att ålderismen i Sverige är ett lika stort problem som den etniska diskrimineringen. Anmälningarna om åldersdiskriminering ökar till DO, diskrimineringsombudsmannen, men väldigt få fall går till domstol.
– Lagstiftningen är ganska tydlig, det är olagligt att diskriminera på grund av ålder, kön eller etniskt ursprung eller för den delen sexuell läggning. Det här förekommer i alla fall. Den tysta diskrimineringen är svår att komma åt genom lagstiftning utan det måste ske genom beteendeförändring. Givet den stora kompetensbristen inom i stort sett alla områden nu ser jag att det nu finns ett fönster till förändring, säger Anna Tenje.
Anna Tenje
Ålder: 47 år.
Gör: Äldre- och socialförsäkringsminister.
Partitillhörighet: Moderaterna.
Bakgrund: Ordförande i kommunstyrelsen Växjö kommun.
Bor: Villa i Växjö.
Hon påpekar att arbetsgivare måste ändra sitt perspektiv, och att de som lyckas ta tillvara på och attrahera äldre talanger, samtidigt som de lär upp nya krafter är de som kommer bli framgångsrika. Lyckas inte företagen med detta kommer de inte kunna behålla sin konkurrenskraft enligt ministern.
Vilka är de stora fördelarna med att folk jobbar längre?
– Det är nästan som ett Kinderägg och win-win-win i alla delar. Individen stärker sin egen ekonomi. Arbetsgivaren får behålla kompetensen och erfarenheten i företaget. En annan fördel är bättre arbetsmiljö. Vi vet att på en arbetsplats med både kvinnor och män, där olika åldrar är representerade, där blir man också mer kreativ, sedan som sagt för välfärdsutmaningarnas skull.
Var femte röstberättigad svensk är idag 65 plus men endast 5,7 procent av ledamöterna i Sveriges riksdag är över 65. Inget statsråd i regeringen är över 65. Hur ser du på det?
– Jag kan konstatera, eftersom jag har varit kommunstyrelsens ordförande länge, att det i kommun- och regionspolitiken är väldigt väl representerat av 65-plussare. Men det viktiga är väl att man har ledamöter som just representerar hela befolkningen. Alldeles oavsett om man har jämn fördelning av män och kvinnor eller utifrån ett åldersperspektiv så är det viktigt att man ser de här frågorna, förstår problematiken och arbetar just för det.
Du menar att man inte behöver vara äldre själv för att kunna driva de här frågorna?
– Jag tror att jag på ett alldeles utmärkt sätt kan representera de här frågorna fast jag är 45-plus. Jag ser till människors kunskap och erfarenhet, inte till kön och ålder. Det är ju vad man driver, vilken handlingskraft man har och vilka resultat man uppnår som är det viktiga. Jag tycker att det är bra att det finns representanter, att man har goda förebilder och så vidare. Men jag kan se utifrån ett jämställdhetsperspektiv så kan ju en man driva jämställdhetstänket på ett precis lika bra sätt som en kvinna kan.
Förutom en hög arbetslöshet bland 50-plussare, finns det andra risker med ålderism?
– Det är många olika, förutom tillväxt så handlar det om ofrivillig ensamhet. Vi vet att exempelvis män som slutar jobba tvärt ofta drabbas av det. Ofrivillig ensamhet kan även leda till vaskulära sjukdomar, demens och psykisk ohälsa. Ett arbete är så mycket mer än bara lönechecken i slutet av månaden. Det är en gemenskap, inkludering, att sitta vid fikabordet med kollegorna.
Har du själv varit utsatt för ålderism?
– Inte så att jag känt av det direkt, men det handlar nog mer om att jag aldrig sett på mig själv på ett visst sätt för att jag är kvinna och mitt i livet. Men ibland har jag fått små kommentarer som jag förstår grundar sig i att folk tycker att jag börjar bli lite äldre och då är det inte förknippat med positiva saker. Kommentarer som ungefär betyder: ”Du som är lite äldre fattar väl kanske inte riktigt det här.”
– Och då är jag bara 47.
Den här artikeln är en del av Allas granskning Bara en siffra.