Skrämmande siffror i ny rapport: ”Arbetsgivare måste inse allvaret med ålderismen”
Samtidigt larmar företagen om kompetensbrist:
– Löser vi inte det här tappar vi i konkurrenskraft. Det är affärskritiskt att anställa seniorer, säger John Mellkvist på Pluskommissionen.
För John Mellkvist är åldern inte bara en siffra. Hans viktigaste uppdrag är att Sverige bättre ska ta tillvara på den seniora arbetskraften – och all potential den besitter.
– Vi jobbar för ett långt och rörligt arbetsliv för fler, att öka åldersspridningen på företag samt motverka ålderism och diskriminering på arbetsmarknaden, säger John Mellkvist generalsekreterare på Pluskommissionen.
I Sverige förväntas vi jobba tills vi är 67 år, minst. Men redan vid 40 blir det svårare att få ett nytt arbete, särskilt för kvinnor. Vid 60 är återkopplingen från arbetsgivare nära noll. Samtidigt står vi inför enorma välfärdsutmaningar med en åldrande befolkning och färre som ska försörja fler. Företagen larmar dessutom om stora problem med kompetensbrist.
Man tappar förtroende
Finns det några alternativ till att fler jobbar längre om vi ska klara de här utmaningarna?
– Egentligen inte. Vi behöver kunna försörja oss själva längre. Det är även viktigt att inse att arbete sällan skapas på bekostnad av någon annan, de äldre tränger alltså inte ut de yngre i den grad man gärna tror. Vi behöver få tillväxt där så många som möjligt av de som vill och kan fortsätta arbeta, ska få göra det.
Viktigt med åldersmix
Många är nästan programmerade att sluta arbeta vid 65. Enligt John Mellkvist är det vanligt att man internaliserar pensionsåldern och nästan stänger av sig själv i förtid, helt i onödan. De flesta mår nämligen bättre av att fortsätta jobba, känna sig behövda och få det sociala samspel som en arbetsplats kan erbjuda.
Arbetslös längre
Tiden som man är arbetslös är avsevärt längre för äldre personer än för yngre. I ett experiment där 6 000 fiktiva jobbansökningar från män och kvinnor mellan 35–70 år skickades ut till olika arbetsgivare, visade det sig att sannolikheten att ens få svar minskade redan i 40-årsåldern.
Äldre kvinnor var de som hade minst chans att bli kontaktade av en arbetsgivare. Bland de (fiktiva) personer i studien över 60 var sannolikheten att få återkoppling endast 2–3 procent.
Pluskommissionens nya rapport Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige? visar dessutom att produktiviteten hos seniorer i dag är jämförbar med yngre personer, och snarast är det så att man är mer kapabel, eller mer produktiv.
– Tittar man till exempel på bilindustrin så visar studier från Mercedes-Benz att äldre anställda begår något fler misstag, men att det är mindre allvarliga fel. De allvarligaste, dyraste missarna begås av yngre personer och det handlar främst om brist på erfarenhet. Så kallade nybörjarmisstag. Det visar ju på vikten av blandade team.
De flesta rekryterare vi pratat med i den här granskningen håller med dig, ändå ser det ut så här.
– Det är lite som när man frågar om rökning är bra eller dåligt för kroppen. Alla vet att det är dåligt men folk röker ändå …
För att fler ska våga rekrytera mer årsrika personer måste högsta ledningen i företagen vara med på tåget. Annars spelar det ingen roll om en extern rekryterare eller mellanchef presenterar en stark senior kandidat.
Sämst i Norden
Sverige är ett av världens mest åldersdiskriminerande länder och sämst i Norden på att anställa personer över 55 år. I Danmark har samma åldersgrupp dubbelt så stor chans att få jobb.
– I vissa organisationer är det en röd flagga. Om man kommer med kandidater som sticker ut för mycket åldersmässigt så blir man ifrågasatt.
På samma sätt som man tänker kring jämställdhet och etnisk diskriminering behöver organisationer ha en rimlig representation ur ett åldersperspektiv.
– Löser vi inte det här i Sverige kommer vi tappa konkurrenskraft, företagen kommer inte klara kompetensbehoven, de kommer att fatta sämre beslut och ha ett sämre kundbemötande. Det är affärskritiskt att anställa seniorer.
Rädda för gammal kunskap
Sveriges riksdag ser inte mycket bättre ut. Endast 5,7 procent av ledamöterna (2025) är över 65 år medan 20 procent av väljarkåren är över 65.
– Man tappar förtroende.
Varför tror du att Sverige sticker ut så negativt?
– Enligt World Values Survey tillhör Sverige de länder i världen som har sämst respekt för äldre. Vi är även det landet i världen som är allra mest sekulariserat och individualistiskt. En amerikansk studie från Michigan State University 2020 landade just i att de länder i världen som är mest individualistiska i sin kultur också är mest ålderistiska. Det kan ses som en delförklaring.
John påpekar även att vi är mycket ålderssegregerade. Redan på förskolan delas barnen in efter ettåringar, treåringar, fyraåringar. Den tekniska och digitala utvecklingen ligger i framkant och vi är ”rädda för gammal kunskap”.
– Vi är livrädda för att halka efter och har nedvärderat erfarenhet och vishet till förmån för nya hårda kunskaper om teknologi. Det har fattats beslut som inte varit helt genomtänkta.
Sverige är ett trendängsligt land
Som exempel nämner John när bensinmackarna och bankkontoren skulle personalbefrias på 90-talet.
– Vad hände då? Jo de förlorade kunder. Konsumenterna vände sig till den banken eller bensinmacken där de fick prata med en människa. Så då fick de bemanna upp kontoren igen i panik.
Enorma kostnader
Vi går miste om 4 miljoner outnyttjade arbetstimmar per vecka bland 55–74-åringar. Kostnaden för detta, i termer av förlorad BNP, uppgår till 70 miljarder kronor per år. Det motsvarar 73 procent av kostnaden för försvar och krisberedskap, alternativt kostnaden för hela vårt rättsväsende.
Då gruppen äldre förväntas växa i framtiden är risken stor att den samhällsekonomiska kostnaden kommer att öka.
– Man brukar prata om Sverige som trendkänsligt. På många sätt är vi snarare trendängsliga. Vi springer gärna åt samma håll och har svårt att ta in eller ens acceptera flera perspektiv samtidigt, vilket skapat det som ofta beskrivs som en åsiktskorridor.
Något som märks tydligt när det kommer till vår syn på ålder, och den ungdomsfixering som länge fått råda.
Källor: SCB, Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige? (Pluskommissionen 2024), Bortvald på grund av ålder – åldersdiskriminering vid rekryteringar (Delegationen för senior arbetskraft 2018), Big data at work: Age and labour productivity in the service sector, Journal of the economics of ageing.
Den här artikeln är en del av Allas granskning Bara en siffra.