8 kvinnliga uppfinnare du borde känna till
Första kvinnan i Vetenskapsakademien
Eva Ekeblad föddes som Eva De La Gardie den 10 juli 1724. Hon gifte sig 16 år gammal och blev mor till åtta barn, men Eva Ekeblad hann med mycket mer än barnuppfostran. Hon uppfann bland annat en metod att bränna brännvin av potatis. Metoden innebar många fördelar, inte bara för att man slapp att använda förrådet av havre och korn för brännvinstillverkningen, utan också för att den gav upphov till potatismjölet. Den 3 december 1748 valdes Eva Ekeblad som första kvinna in i Vetenskapsakademien. Även om brännvinstillverkningen blivit det mest uppmärksammade av hennes olika vetenskapliga försök fortsatte hon att experimentera även med andra nyttoinriktade innovationer, bland annat en tvål att bleka bomull med.
Melitta och hennes kaffefilter
Ibland har nöden ingen lag. Det ansåg i alla fall den tyska hemmafrun Melitta Bentz när hon, 1908, fick nog av att få kaffesump i munnen under en annars trevlig fikastund. Dessutom blev kaffet beskt av sumpen om det stått och dragit för länge. Vad göra? Melitta kom snabbt på råd. Hon borrade små hål i botten på en behållare och klippte ut en rund bit av ett läskpapper – ett tjockt och poröst papper med stor förmåga att snabbt suga upp vatten – som hon lade i botten av behållaren. Därefter satte hon behållaren på kaffekannan, lade i kaffe och hällde över kokande vatten – melittafiltret var uppfunnet.
Innovativa hårprodukter
Sarah Breedlove föddes den 23 december 1867 i Louisiana och var den första i sin familj att födas efter slaveriets avskaffande. Redan vid 20 hade hon både hunnit gifta sig och bli änka och arbetade som tvätterska. Hon märkte då att både hon och många andra svarta kvinnor kämpade med håravfall och hårbottenproblem, och insåg att det berodde på att inga av de hårprodukter som salufördes var avsedda för afroamerikanskt hår. Under flera år utvecklade Sarah egna hårprodukter, speciellt avsedda för afroamerikanskt hår, och saluförde dem under namnet Madame C.J. Walker. Hon grundade också en skola som tillhandahöll utbildning och skapade arbetstillfällen för tusentals afroamerikanska kvinnor.
Kvinnan bakom torrmjölken
Hon undervisades i hemmet och tog aldrig studenten. Trots det kom Ninni Kronberg (1974 – 1949) att skapa en av de viktigaste uppfinningarna i modern tid – torrmjölken, som bland annat legat till grund för den livsviktiga modersmjölksersättningen. Ninni Kronberg föddes som Ninni Berggren och gifte sig 22 år gammal med grosshandlaren Erik Kronberg. Äktenskapet höll inte och efter separationen flyttade hon till Rydsgårds gods i Skåne, där hon började laborera med att framställa torrmjölk. Försök hade gjorts länge, men det var först med Ninnis metod som torrmjölken blev hållbar. Sedan många år anger företaget Semper hennes innovation som grunden för företaget.
Polkagrisens moder
Tillhör du dem som älskar polkagrisar? Det är du inte ensam om – polkagrisen har varit omåttligt populär ända sedan starten i slutet av 1850-talet. Och bakom polkagrisen låg – förstås – en kvinna. Amalia Erikson föddes i Jönköping 1824. Hon blev tidigt föräldralös och tillbringade flera år i fosterhem innan hon började arbeta som piga. Via anställningen hamnade hon i Gränna och 1857 gifte hon sig och fick egen familj. Bara ett år senare blev hon änka. Nu behövde Amalia hitta ett sätt att försörja sig och sin dotter. 1859 ansökte hon om att tillstånd att få tillverka ”finare bakverk och den så kallade polkagrisen”, ett slags pepparmintskarameller. Resten är vad vi kallar historia – Amalia Eriksons polkagrisar hade kommit för att stanna och idag är polkagrisen ett av Grännas främsta kännetecken och en av de mest populära svenska souvenirerna.
Kwoleks kevlar
Kevlar är ett slags fiber som används till allt från skyddsvästar- och handskar till slangar i bildäck och kompositer i flygplan, men även inom modellhobby. Fibern är fem gånger starkare än stål i samma vikt och påverkas dessutom inte inom rimliga temperaturintervall av värme. Kanske är det lätt att tro att det är en man som ligger bakom en sådan uppfinning, men fördomar är till för att spräckas. Bakom kevlar ligger nämligen en kvinna, närmare bestämt den amerikansk kemisten Stephanie Kwolek. Stephanie Kwolek föddes i Pennsylvania 1923. Upptäckten om kevlar gjorde hon 1965 medan hon arbetade på kemiföretaget DuPont.
Första kvinnan med statlig universitetsprofessur
1938 blev Nanna Svartz (1890 – 1986) den första kvinnliga professorn vid ett statligt lärosäte i Sverige. Mot alla odds (och genom att ärva sin mans kursböcker) hade Nanna lyckats med att inte bara utbilda sig till läkare utan dessutom avancera avancera inom medicinen vid en tid då kvinnliga medicinare ännu inte kunde räkna med några högre akademiska tjänster. 1940 framställde hon läkemedlet Salazopyrin, genom att sätta ihop ett medel mot inflammationer med ett medel mot infektioner. Resultatet blev en medicin som är verksam mot både reumatism och tarmsjukdomar och som används än idag.
Två Nobelpris
Hon föddes som i Warszawa som Marie Salomea Sklodowska den 7 november 1867, men det är som Marie Curie hon blivit känd för eftervärlden. Marie Curie var fysiker och kemist och gjorde banbrytande upptäckter om radioaktivitet. Hon var den första kvinnan att tilldelas ett nobelpris och är dessutom den första personen och enda kvinnan som tilldelats det prestigefyllda priset två gånger och i två olika vetenskapliga kategorier.
Marie Curie fick Nobelpriset i fysik 1903, tillsammans med sin make Pierre Curie och Henri Becquerel, för forskningen om radioaktivitet. Sitt andra pris fick hon 1911, denna gång i kemi, för upptäckten av grundämnena radium och polonium. Hon fick grundämnet curium, Cm, och måttenheten Curie, Ci, efter sig. Marie Curie avled 1934 av den ovanliga och allvarliga blodsjukdomen aplastisk anemi, sannolikt ett resultat av den strålning hon varit utsatt för i sitt laboratorium.