100 år kvar till ekonomisk jämställdhet – kvinnor tjänar sex miljoner mindre än män
Rapporten visar att kvinnor bara tjänar 75% av vad män gör, sett till hela livet. Då inkluderas alla typer av inkomster, från arbete, näringsverksamhet, kapital och bidrag.
Brister i jämställdhetsarbete
Rapporten visar på flera brister i samhället som gör att kvinnor fortfarande är de stora förlorarna när det kommer till privatekonomi. Många myndigheter brister i jämställdhetsarbete, och därmed påverkas också hur olika stöd fördelas mellan män och kvinnor.
Dessutom har kvinnor fortfarande lägre inkomster än män, vilket gör att de därför också får sämre ersättning inom andra områden, såsom pension, föräldrapenning och sjukersättning. Även en liten skillnad i lön kan få stora konsekvenser på sikt, eftersom löneökningar ofta sker procentuellt.
En annan delförklaring till gapet är att kapitalinkomsterna de senaste decennierna har vuxit betydligt snabbare än arbetsinkomsterna, vilket gynnar fler män.
Därtill har covid-19-pandemin hämmat utvecklingen mot ekonomisk jämställdhet, då många kvinnor förlorat mer i inkomst än män, bland annat på grund av högre sjukfrånvaro, ökat vabbande och fler uppsägningar och permitteringar i de kvinnodominerade yrkena inom hotell, restaurang och handel.
Allvarlig utveckling
Den här utvecklingen är allvarlig eftersom den är i direkt kontrast till de jämställdhetspolitiska mål som regeringen har satt upp. En lägre inkomst innebär sämre möjligheter för kvinnor att forma sina liv. Därför föreslår nu kommissionen en rad förbättringar i syfte att öka den ekonomiska jämställdheten.
Hundra år tills gapet sluts
Med det senaste decenniets utvecklingstakt kommer det ta hundra år tills gapet i disponibla inkomster mellan kvinnor och män sluts. För att uppnå jämställda livsinkomster krävs därför ett metodiskt, systematiskt och ihärdigt arbete.
Förbättringar som kommissionen föreslår
1. En mer jämställd fördelning av offentliga stödåtgärder. Varje år fördelar myndigheter miljardbelopp i offentliga stödåtgärder. Många gånger är fördelningen inte jämlik och statistik över hur stöden fördelas, saknas till viss del.
2. Statistiken över löne- och inkomstskillnader mellan kvinnor och män måste kompletteras. Medlingsinstitutet som ansvarar för svensk lönestatistik tenderar att underskatta strukturella löneskillnader mellan kvinnor och män, eftersom myndigheten i sina analyser inte tar hänsyn till yrkessegregering och ofrivilligt deltidsarbete. Då fler kvinnor än män arbetar deltid framstår löneskillnaderna som mindre än vad de är. Det behövs därför analyser som inte bara har fokus på heltidslön.
3. Strukturella problem på arbetsplatser behöver åtgärdas. Kvinnor har i större utsträckning än män problem med arbetsrelaterad ohälsa. Det beror till stor del på att kvinnor och män har olika yrken och utför olika arbetsuppgifter. Det innebär att både arbetsmiljö och arbetsvillkor skiljer sig åt, även på samma arbetsplats.