Läsarberättelse: Jag blev hejdlöst förälskad i min chef – som var gift
När jag var i 35-årsåldern hade jag och min dåvarande flickvän Malena försökt få barn i fyra år. Det hade varit Malenas högsta önskan att bli gravid, men när det fortfarande inte lyckats efter två och ett halvt år, enades vi om att jag skulle försöka bli gravid istället. Lika lite hjälpte det.
Månad efter månad hade vi måst hantera besvikelsen att det inte blivit något, och det var tufft för förhållandet. Vi började bråka om småsaker, vi undvek varandra och vi var riktigt dåliga på att prata om hur frustrerade vi båda var över den fortsatta barnlösheten.
Själv tacklade jag det genom att begrava mig i jobb. Jag var säljare i en mellanstor verksamhet, och det fanns alltid att göra för dem som orkade jobba mer. Ibland satt jag ända till midnatt. Det var så jag kom min chef, Micke, lite för nära.
Jag är bisexuell, men ända sedan jag kom ut som tonåring hade jag bara haft förhållanden med tjejer. Nu kände jag fjärilar i magen varje gång jag befann mig i samma rum som han. Och det hände ofta, eftersom det med tiden blev allt fler arbetsuppgifter som vi måste lösa tillsammans.
Micke var fem år äldre än jag och han hade fru och tre barn. Och även om jag tyckt att han var snygg ända sedan han anställde mig några år tidigare, så hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle bli förälskad i honom. Men jag hade ingen kontroll över det, och situationen med Malena gjorde inte saken bättre.
Började som oskyldig flört
Jag betraktade vår flirt som oskyldig till att börja med, och jag tror inte att våra kollegor märkte de förstulna blickar som vi gav varandra. Kanske framför allt på grund av att de visste att jag levde med en kvinna. De förväntade sig inte att jag skulle bli intresserad av Micke på det viset, och det gjorde väl inte jag själv heller.
Vi blev förtroliga på ett sätt som kändes som otrohet
Jag höll mig i skinnet under lång tid, men de många kvällarna tillsammans på jobbet gjorde att vi blev förtroliga på ett sätt som kändes som otrohet. Vi hade lätt för att prata med varandra, och det tydliggjorde att jag och Malena inte alls kunde kommunicera längre.
Jag kunde inte ens minnas när vi två haft det riktigt trevligt eller mysigt ihop senast. Vi samarbetade om tvätt och städning och vår katt Bettan, men vi gjorde aldrig något ihop längre, och det var mitt fel lika mycket som Malenas. Ingen av oss hade uppenbarligen lust att ta något initiativ.
Den enda gången vi tog oss tid för varandra var när en av oss skulle på fertilitetsbehandling. Efter mitt tredje misslyckade försök att bli gravid hade jag inte fortsatt. Jag orkade inte mer, och jag hade också börjat tvivla på om vi faktiskt borde vara föräldrar ihop.
Kyssen ändrade allt
Micke berättade för mig att han hade svårt att sova om nätterna. Han var stressad och därför ville han hellre åka till jobbet än att ligga och vrida och vända på sig.
– Så får jag också vara ensam med dig, sa han, och den kvällen kysstes vi för första gången.
Allting ändrades efter den kyssen. Jag kunde inte längre inbilla mig att det var oskyldigt, för jag tänkte på honom under alla mina vakna timmar. Jag gladde mig åt att se honom på morgonen, att sitta bredvid honom på lunchen och att smita in i en möteslokal och kyssa honom i smyg.
Men en morgon var han inte på jobbet. Jag tänkte först att han kanske var iväg på ett affärsmöte, men när chefen över honom, Johan, kom ner på vår avdelning framåt förmiddagen, så förstod jag att något var fel. Han kallade oss samman till ett möte där han förklarade att Micke var sjukskriven. Johan lät förstå att det var stressrelaterat, och tillkännagav att han själv dessutom skulle fungera som säljchef tills vidare.
Sättet jag fick veta sårade mig
Jag fick en chock, för jag hade inte anat att det var så illa, och det sårade mig att jag fick veta det på det här sättet. Kanske var det bara jag som sett Micke som min förtrogna, och inte tvärtom.
Under de följande veckorna försökte jag förgäves få kontakt med honom. Han tog inte telefonen när jag ringde och svarade inte på mina meddelanden, trots att jag kunde se att han hade läst dem.
På kontoret började ryktena att florera
På kontoret började ryktena att florera. Vår sekreterare sa att hon hade hört att Micke inte bara var stressad av jobbet utan även för att han skulle skiljas. Jag visste inte vad jag skulle tro, men jag ringde honom flera gånger om dagen, ända tills han två veckor senare äntligen tog telefonen.
Vi stämde träff nere vid stranden senare samma eftermiddag. Hans vanliga, välansade tredagarsstubb var nu mer som skägg och håret var rufsigt, men i övrigt var han sig lik. När han kramade mig hade jag lust att kyssa honom.
Mötet gjorde mig omskakad och målmedveten
Vi satte oss nere vid strandkanten där vi kunde prata ostört, och snart forsade orden ur honom. Han berättade om sin sjukskrivning och att han fortfarande var så stressad att han inte kunde sova om nätterna. Det handlade inte bara om jobbet utan också om äktenskapet som länge knakat i fogarna. Nu skulle de skiljas, och det var i grunden inte något som berodde på mig, men samtidigt var han nu hejdlöst förälskad i mig. Det hade rört till det hela ännu mer, och han hade känt att han måste dra sig undan för att försöka få styr på sina känslor.
– Men jag tänker på dig hela tiden, sa han och jag visste hur han hade det, för det var ju samma sak för mig.
När jag gick därifrån var jag både omskakad och målmedveten, för Micke hade satt ord på allt jag själv upplevde. Mitt förhållande till Malena fungerade inte, vi var inte lyckliga ihop. Och jag visste att det var Micke jag ville leva med.
Jag gjorde slut med Malena. Hon tog det fint och vårt uppbrott var högst civiliserat, kanske för att vi var eniga om att vi inte längre var bra för varandra. Malena ville gärna vara fri att resa, så det bestämdes att jag skulle ta vår katt Bettan. Samma helg packade jag fem kassar med mina saker, tog Bettan under armen och flyttade ut i Mickes sommarhus.
Det var så det gick till när jag och Micke blev ihop och det var en överväldigande tid i mitt liv. Det var tufft för Micke som utöver allt det praktiska i samband med skilsmässan också hade sina barn att tänka på. De var tonåringar, och det var viktigt att vi alla tog hänsyn till dem. Lyckligtvis var han och ex-frun bra på att samarbeta kring dem och enades snart om ett upplägg som fungerade.
Vi levde på luft och kärlek
Vi blev boende i sommarhuset längre än vi tänkt. Det var dragigt, men det märkte jag knappt, och det gjorde mig inget att det tog en timme för mig att ta mig till jobbet. Det fanns också en ekonomisk aspekt, för Micke hade bestämt att han inte ville gå tillbaka till jobbet som säljchef. Han ville ha tid och energi att vara där för sina barn under den här tiden, vilket jag hade den största respekt för. Därför såg vi till att hålla utgifterna nere.
Se också: Anja Pärson och Filippa Rådin – parets kärlekshistoria
Vi levde på luft och kärlek, som man säger. Ändå upptäckte jag så småningom att byxorna började strama. Även om tanken slagit mig kunde jag först inte tro det. Jag hade ju gjort tre försök på en fertilitetsklinik, utan att det blivit något.
Det visade sig att jag redan var i tredje månaden. Tidpunkten till trots var både jag och Micke överlyckliga. Jag hade lust att berätta det för alla jag träffade, men vi sköt upp det i det längsta med hänsyn till hans barn. Bara någon månad senare var vi dock tvungna att säga det, då det började synas tydligt.
Det var en stor lättnad för mig att alla tog det fint. Hans ex-fru skickade mig till och med ett gulligt sms.
Nu är det snart ett år sedan vår dotter Isabella föddes. Jag hade aldrig trott att mitt liv skulle se ut så här, men jag har aldrig haft det bättre.
/Sabina