Tilda: Vår jultradition skapar konflikt i familjen – nästa år skippar jag den för mina barns skull
Jag har två söner och en man. Vi lever ett lyckligt liv tillsammans och bråkar sällan. Förutom när det där förbannade pepparkakshuset ska byggas.
För mig har det alltid varit ångestladdat att bygga pepparkakshus. Det handlar om att jag har prestationsångest och är mycket tävlingsinriktad. Jag har en tendens att ställa orimliga krav på mig själv. Jag är perfektionist ut i fingerspetsarna ...
När jag var liten var det alltid en tävling hemma om vem som byggde det finaste pepparkakshuset. Mina föräldrar ville bara väl, men för mig skapade det bara en massa ångest och jag var alltid ledsen och missnöjd med resultatet. Min storasyster var händig och byggde alltid det pepparkakshuset som fick mest komplimanger.
Slutar med att min man skäller på barnen
Nu när jag själv blivit mamma vill jag inte föra över prestationsångesten kring pepparkakshus på mina barn, utan jag vill att det ska bli en trevlig stund att bygga det. Men jag märker att särskilt min ena son är precis likadan som jag var när jag var liten.
Han kan få hysteriska utbrott om limmet rinner fel, eller om något går sönder. Och blir inte slutresultatet som han föreställt sig i sitt huvud börjar han att gråta.
Min man har svårt att hantera vår sons utbrott och skäller på honom. Allt eskalerar och det blir en mycket jobbig stämning hemma.
Min man kan inte förstå hur något som bara ska vara roligt kan bli på blodigt allvar.
Nästa år tror jag faktiskt att vi får lägga pepparkakshuset på hyllan – det är inte värt allt bråk. Eller så får både min son och jag ta hjälp. Min man föreslog skämtsamt att vi skulle vända oss till "anonyma pepparkaksbyggare". Det kanske vore något för oss.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]