Thomas och Carina: Vi bor i husvagnen året om
Naturcampingen i Våxtorp i södra Halland ligger inbäddad i mörk granskog och så här mitt i vintern är det ganska öde. Men det lyser ändå värmande och hemtrevligt i en handfull husvagnar och husbilar.
I en av dem, en gammal husvagn från 70-talet med ett grönt förtält, hittar vi Carina, 56, och Thomas Johansson, 47. De har valt att permanent bosätta sig på campingen.
– Vår husvagn är fullt utrustad med allt vi behöver, men man kan fortfarande se att den är från 70-talet, säger Carina och pekar på en vägg där de sparat en bit tapet med tidstypiskt mönster och färg.
Fram till sista april i fjol hade paret sin husvagn uppställd i Våxtorp. Sedan flyttade de till Elfdalens Camping i Klippan i Skåne. Här bor de nu permanent och har inrett sitt förtält med golv och väggar och isolerat. Köket har de flyttat ut i tältet och har börjat med att bygga "terrass" utanför tältet.
– Vi trivdes bra i Våxtorp, men vi ville ha närmare till barn och barnbarn och så fick man inte skriva sig och ha folkbokföringsadressen på den campingen, säger Thomas.
Se också: Kim bor i ett minihus på 24 kvadrat
Bröt upp och startade på nytt
Carina och Thomas är paret som tröttnade på det vanliga livet och som bestämde sig för att bryta upp och göra något annat.
Fram till för sex år sedan levde de ett helt normalt liv med lägenhet i centrala Landskrona, jobb och räkningar att betala. Men så hände det saker som fick dem att fundera över vad de egentligen ville göra med sina liv.
– Det började egentligen med att min lillebror gick bort. Då pratade jag och Thomas om att vi ville förverkliga våra drömmar innan det var för sent, berättar Carina.
Lusten att resa och upptäcka nya ställen har förenat Carina och Thomas ända sedan de träffades. De lärde känna varandra 2009 via nätet och blev snabbt förälskade i varandra.
Livet är för kort för att vänta med att göra det man drömmer om.
Det dröjde inte länge innan Thomas, som ursprungligen kommer från Stockholm, flyttade hem till Carina i Landskrona och ett par år senare gifte de sig.
– Det vi snabbt upptäckte var att vi båda älskade att köra bil. De första åren åkte vi på många utflykter i södra Sverige och jag visade framför allt Thomas alla sevärdheter i Skåne, berättar Carina.
Broderns dödsfall blev en väckarklocka
Under de första åren av deras äktenskap arbetade Carina som fritidsledare på skolor och fritidsgårdar i Landskrona, Glumslöv och Asmundtorp. Han hade redan då ett eget företag och arbetade som webbdesigner.
Men när hennes lillebror dog vid 47 års ålder blev det en väckarklocka för dem båda.
– Livet är för kort för att vänta med att göra det man drömmer om. Vi började prata om att vi ville bo utomlands en tid, berättar Carina.
En kväll när hon kom hem från jobbet överraskade Thomas henne genom att berätta att han hade sökt jobb som säljare i Marbella i Spanien.
– Jag sökte jobb som säljare på samma ställe och fick också jobb där. Jobbet handlade bland annat om att sälja böcker och tv-abonnemang.
Sålde sina ägodelar och körde till Spanien
Utan minsta tvekan sålde Carina och Thomas det mesta de ägde, placerade minnessaker som fotografier och annat hos hennes barn och hyrde ut lägenheten i andra hand.
Sedan lastade de sin bil, en stor Volvo med bra lastutrymme, med allt de ägde och körde söderut.
Det var lite nervöst ibland eftersom allt vi hade och ägde i princip fanns i bilen.
– Vi tog god tid på oss att köra ner till Marbella och gjorde själva resan till ett litet äventyr, berättar Thomas. Resan tog tre veckor och vi stannade i Ribe i Danmark, Hamburg, Bremen, Amsterdam, Rotterdam, Bryssel och Paris. I Spanien gjorde vi stopp i Valencia och Madrid innan vi kom fram till Marbella.
– Det var lite nervöst ibland eftersom allt vi hade och ägde i princip fanns i bilen. När vi var i Hamburg parkerade vi därför utanför turkiska ambassaden eftersom vi tänkte att det var en av de mest välbevakade platserna, säger Carina.
Bodde i tält i flera månader
Ett problem de brottades med under färden var att de inte hade lyckats skaffa något boende i Spanien förrän den första september och att deras anställningar började redan under sommaren.
– Vi var tvungna att köpa ett tält, säger Carina med ett skratt. Vi bodde i ett tält på en camping i Marbella de första tre månaderna. Men det gick bra. Vi jobbade båda långa dagar.
Carina och Thomas stortrivdes i Spanien, men båda kände att säljarjobbet inte var något för dem. De började istället jobba hemifrån, han via sitt företag och hon genom att skriva texter till olika uppdragsgivare.
All ledig tid utforskade de den spanska solkusten genom små utflykter.
– Vi gjorde som vi gjort hemma i Skåne. Vi packade en matsäck och sedan satte vi oss i bilen och körde till vi hittade någon fin plats vi ville stanna vid.
Husbil eller husvagn?
Men i början av förra året kände paret att det var dags att flytta på sig och göra något annat.
– Vi hade sett det mesta av spanska solkusten och ville se mer av övriga Europa, berättar Thomas. Först pratade jag och Carina om att köpa en husbil. Vi hade tankar på att åka runt i en husbil i södra Europa under vinterhalvåret och tillbringa somrarna hemma i Sverige.
Kontraktet på lägenheten sträckte sig till slutet av mars 2020 och Carina och Thomas tyckte det kunde vara lämpligt att lämna Marbella då.
– Men vi kom fram till att vi skulle skaffa en husvagn istället. Det är lättare att koppla bostaden till dragkroken och sedan ställa den på en camping där vi kunde bo och arbeta och samtidigt ha friheten att köra på kortare utflykter med bilen.
Coronapandemin satte stopp för planerna
Paret var precis på väg att förverkliga sina planer när coronapandemin slog till med full kraft.
– I mitten av mars införde Spanien en lock-down. När de första fjorton dagarnas nedstängning inte hjälpte förlängdes den. Det var en stenhård lock-down. På två och en halv månad var jag knappt utanför dörrarna, berättar Carina.
De spanska coronarestriktionerna tillät bara att en person lämnade ett hushåll för att göra de nödvändigaste inköpen och att man inte promenerade mer än en kilometer från sin bostad.
– Men det var många som inte följde restriktionerna. Vi hade grannar som tog emot besök som vanligt. Själv höll vi oss dock undan, säger Carina.
Först i början av juni kunde de packa bilen och köra hem mot Sverige. Innan de reste var de tvungna att sitta i karantän och de fick skaffa tillstånd för att få köra genom Frankrike.
– Vår bil var till och med mer fullpackad än den hade varit på vägen ner till Spanien. Vi ville ha med oss hem det vi köpt i Marbella, säger Thomas och tillägger att den här gången handlade det inte om någon sightseeing längs vägen.
– Nej, det var kortaste och snabbaste vägen hem till Sverige.
Svårt att hitta öppna restauranger på hemresan
De var också tvungna att planera var de skulle bo, äta och tanka bilen längs vägen eftersom de flesta ställen var stängda på grund av pandemin.
– Vi fick utgå från vilka hotell som var öppna och tog emot gäster när vi planerade hemresan.
Boendet löste sig, men det var svårare att hitta någonstans att äta. De flesta restaurangerna var igenbommade.
– Vi fick ett mål varm mat på hela hemresan. Det var på en pizzeria i Lyon. Annars fick vi klara oss på smörgåsar, potatissallad och annat som vi kunde köpa på bensinstationer och affärer längs vägen, berättar Carina.
Det var också en spöklik känsla att köra genom ett nästan öde Europa.
– När vi körde på motorvägen längs den spanska solkusten kunde vi köra i nästan en hel timme utan att möta någon annan bil. Det kändes som vi var med en skräckfilm, säger Carina.
Hemresan tog fem dygn, men den gick bra utan några missöden eller olyckor längs vägen. De hade inga problem vid gränspassagerna och det var först när de kom till Danmark som de var tvungna att visa sina pass.
– Vi skulle egentligen ha övernattat på ytterligare ett ställe, men vi tog beslutet att sträckköra den sista biten på 135 mil för att komma hem, säger Thomas.
– Vi var helt slut efter den resan, säger Carina. Men det var en otroligt skön känsla att känna igen sig hemma på de svenska vägarna.
Köpte husvagn
Den första tiden hemma i Landskrona bodde de hos Carinas yngsta son. Samtidigt letade de efter en husvagn eftersom de inte gett upp drömmen om ett annat liv.
– Vi slängde ut en förfrågan på Facebook om att vi sökte en husvagn och fick napp. En bekant till en granne hade en välskött Kabe från 1979 till salu.
– Vi föll för den direkt. Den var riktigt välbevarad. Allt var i original och i mycket gott skick, säger Thomas.
Den första september hittade de naturcampingen i Våxtorp som har öppet även vintertid och där kommer de att bo fram till den sista april då de alltså flyttar till en camping i Klippan.
– Vi bor väldigt billigt här. Hyran är 1400 kronor i månaden plus el. Sedan får vi betala lite för att vi använder tvättmaskinerna på campingen.
Duschar gör de i gemensamhetsutrymmet på campingen. Men där finns ingen servering och därför tillagar Carina och Thomas all sin mat i husvagnen.
– Vi har skaffat en utomhusgrill, men den har vi faktiskt inte använt än. Det får bli senare i vår, säger Thomas med ett skratt.
Jobbar vid matbordet
På den lilla ytan inne i husvagnen sköter Carina och Thomas även sina arbeten. Vid matbordet samsas de om utrymmet.
– Vi är vana vid att jobba hemifrån och har aldrig grälat. Om Thomas eller jag pratar i telefon kan vi gå ut i förtältet för att inte störa varandra, säger hon.
Vår dröm är att kunna leva på att vara globetrotters.
Men de har upptäckt att det kan vara dramatiskt att bo på en camping. En stormnatt i höstas gungade hela husvagnen och de var tvungna att förankra förtältet med stormlinor.
– Precis som med ett hus måste man sköta om saker och ting. Men vi bor mycket billigare. Med el, internet och andra fasta avgifter ligger vi på en månadskostnad på cirka 2 800 kronor, säger Thomas.
Så snart coronapandemin har klingat av hoppas Carina och Thomas på att kunna ge sig ner mot kontinenten igen. I framtiden hoppas de även kunna åka till USA och köra längs den berömda vägen Route 66.
– Vår dröm är att kunna leva på att vara globetrotters och spela in filmer och göra reportage från våra resor, säger hon.
Här hittar du Carina och Thomas på Instagram.