Så kan du hjälpa en anhörig eller vän som drabbats av förlossningsdepression
– Får man aldrig frågan kanske man aldrig vågar berätta om hur man mår, säger Malin Henriksson, ordförande på organisationen Mamma till mamma.
Att drabbas av depression i samband med en förlossning är inte ovanligt. Enligt statistik från SBU drabbas 8-15 procent av alla nyblivna mammor av så kallad postpartumdepression under de första månaderna efter att barnet fötts. Men man kan också drabbas av nedstämdhet redan under graviditeten och depressionen kan hålla i sig under lång tid efter förlossningen.
Förlossningsdepression har länge varit omgärdat av ett stort stigma och många som drabbas söker aldrig hjälp av rädsla för att stämplas som en dålig förälder. Det är det stigmat som organisationen Mamma till mamma vill bryta. Organisationen grundades 2017 av två kvinnor som själva drabbats och som upplevde att stödet från samhället inte räckte till.
– Även om man kan få ett visst stöd via vården, fanns det ingenstans att vända sig där man kunde få prata med andra som delade samma erfarenheter. I dag har Mamma till mamma cirka 15 volontärer som jobbar som stödföräldrar och som alla själv har upplevt psykisk ohälsa i samband med graviditet eller som nybliven förälder, säger Malin Henriksson som i dag är ordförande för Mamma till mamma.
Stor ensamhet för de som drabbas
Malin är själv en av alla föräldrar som drabbats av en förlossningsdepression och som upplevt det utanförskap som många drabbade känner i den situationen.
– Jag blev deprimerad efter att jag hade fått mitt första barn 2018. En stor grej för mig och för många andra är att man känner sig så otroligt ensam och fel. Man bär på en konstant känsla av att inte känna som man borde och den känslan gör att man inte söker hjälp. Därför tog det lång tid för mig att få vård tyvärr. Hade jag hittat ett sammanhang där jag kunde prata med andra mammor som upplevt samma sak tror jag att jag hade mått bra mycket tidigare.
#bebisbubblansprack – om förlossningsdepression
Mer än var tredje person som mår dåligt i samband med att de fått barn pratar inte om det med någon. Det visar en färsk underökning som genomförts bland läsarna på allas.se. Här får du möta kvinnor som berättar sina historier. Med #bebisbubblansprack vill vi bryta tabun och ge fler mod att prata om förlossningsdepression.
Vid sidan av att erbjuda direkt stöd till drabbade, jobbar Mamma till mamma också med att sprida information om psykisk ohälsa kopplat till graviditet och förlossning.
– Vi sprider information via sociala medier och debattartiklar. Det är en viktig del av vårt arbete för att bryta stigmat kring den här frågan. Genom att prata om det kan vi också normalisera det.
Symtom på förlossningsdepression
Om man är orolig för att en anhörig eller vän har drabbats av en förlossningsdepression, finns det olika varningstecken att hålla utkik efter – även om symtomen naturligtvis är högst individuella.
– Så kallad ”baby blues” brukar inträffa ett par dagar efter förlossningen. Det är helt normalt att bli väldigt ledsen i det skedet, men om det inte går över och man är fortsatt väldigt ledsen kan det vara ett tecken. Andra varningssignaler kan vara att man inte alls vill hålla sitt barn, eller att man tvärtom är extremt överbeskyddande och inte vill låta någon annan hålla det. Ångest, oro, dålig sömn, viktökning eller-minskning är andra tecken. Man kan också ha tankar på att skada sig själv eller sin bebis, säger Malin.
Så hjälper du en anhörig
Att stå utanför och se en anhörig eller vän drabbas av en depression i samband med att hon eller han får barn kan vara oroande och väldigt jobbigt. Det kan också vara svårt att veta hur man ska bemöta den personen. Malin menar att det ändå är bra att ta mod till sig och föra saken på tal.
– Det beror självklart på vilken relation man har till personen som drabbats hur man ska prata om det, men jag tycker inte att man ska vara rädd att ställa frågan. Fråga inte ”har du en förlossningsdepression?”, för det kan vara väldigt svårt för den som mår dåligt att veta och kan upplevas som hårt eller skuldbeläggande att få frågan så direkt. Fråga hellre hur personen i fråga mår, om hon behöver hjälp eller kanske behöver prata med någon. Det är väldigt viktigt att inte på något sätt reproducera bilden av att allt är så fantastiskt med att vara förälder. Var inkännande och tänk på hur du formulerar dig.
Fråga vilken hjälp som funkar bäst
När man väl har tagit upp frågan med sin anhörig och fått bekräftat att hon inte mår bra, är det viktigt att vara lyhörd för vilken sorts hjälp just den personen vill ha. Det allra viktigaste är att förmå personen i fråga att söka vård, men det finns också andra sätt att stötta.
– Det är viktigt att bekräfta och spegla den person som mår dåligt. Berätta att det inte är ovanligt att känna så här och att du finns där för henne, så att hon känner sig mindre ensam. Fråga också hur du rent praktiskt kan hjälpa till. Många gånger behöver den nyblivna mamman sova, då kan man ta med barnet ut på en tur med barnvagnen eller kanske laga middag medan mamman sover. Samtidigt är det inte alla som känner sig bekväma med att någon tar bebisen på en tur, där får man återigen vara lyhörd.
Bäst är att läsa på inför förlossningen
Till alla som är partner till en person som ska föda barn, har Malin ett särskilt tips.
– Var påläst. Inför förlossningen är det bra att vara förberedd, att man vet vad som ska hända och hur man själv kan vara det bästa stödet. Vad händer med hormonerna den första tiden? Hur fungerar amning? Den som är närmast mamman bör ha koll på det grundläggande och i det ingår att läsa på om förlossningsdepression och psykos. Om ens partner sedan drabbas ska man kunna finnas där på bästa sätt. Det är många gravida som läser böcker och skaffar olika appar, men partnern har också en väldigt viktig roll.
Även pappor och medföräldrar kan drabbas
Med det sagt är det viktigt att komma ihåg att även pappor och andra medföräldrar kan drabbas av en depression i samband med en förlossning.
– Det är nästan lika vanligt faktiskt. Vi håller just nu på med en kampanj som heter ”pappa till pappa”, där vi ska synliggöra att också pappor kan drabbas och att vi även tar emot stödsökande pappor. Generellt sett är psykisk ohälsa stigmatiserat, men för män är det ännu mer så. Och när det kommer till postpartumdepression hos pappor talas det knappt om det alls. Det finns ett stort mörkertal här.
Vad är den största myten kring förlossningsdepression tycker du?
– Det finns många, men jag tycker att den största är att det betyder att man inte älskar sitt barn. Det kan vara så, men så är det inte för alla. För mig var det tvärtom, jag älskade mitt barn så mycket att jag aldrig ville lämna det ifrån mig, och därför trodde jag inte att jag kunde ha en förlossningsdepression. Att den som drabbas inte kan vara en bra förälder är en stor myt.
Många faktorer bakom förlossningsdepression
Malin poängterar att det inte nödvändigtvis behöver vara förlossningen i sig som gör att man blir deprimerad. Om man tidigare har en historia av psykisk ohälsa – det kan handla om allt från ätstörning till självskadebeteende och bipolaritet – kan det öka risken att drabbas. Men också en tuff graviditet med exempelvis hyperemesis, det vill säga extrema kräkningar, eller foglossning kan utlösa depressionen. Likaså kan svår sömnbrist eller den sociala förändringen det innebär att bli förälder utlösa depressionen.
Vad är det allra viktigaste man som anhörig eller vän kan göra om man är orolig för någon i sin närhet?
– Att finnas där och att våga fråga. Så är det med all psykisk ohälsa. Om man misstänker att någon är suicidal till exempel – våga fråga och var inte rädd för att ta upp det. Jag förstår att man inte vill trampa någon på tårna, men får man aldrig frågan kanske man aldrig vågar berätta om hur man mår.
FÖRLOSSNINGSDEPRESSION
Att känna starka känslor under, eller strax efter, graviditeten är vanligt. Människors reaktioner kan vara olika, vissa kan bli nedstämda, andra får en depression. Om man mår dåligt under en längre tid kan man behöva söka vård. Ju tidigare du söker vård, desto fortare kan du må bättre.
Symtom att hålla utkik efter:
Vid en depression är du nedstämd nästan varje dag i mer än två veckor. Du känner dig nedstämd större delen av tiden.
Du kan känna igen dig i ett eller flera av följande påståenden:
- Du kan ha svårt att känna glädje. Sådant som du tidigare tyckt om att göra är inte längre roligt.
- Du har problem med sömnen och är mycket trött, utan energi och har svårt att koncentrera dig.
- Du har skuldkänslor och känslor av hopplöshet. Du känner dig värdelös.
- Humöret växlar. Du känner ångest, stark oro eller panik.
- Du går upp eller ner i vikt, har svårt att äta eller småäter hela tiden.
- Du orkar kanske inte sköta din hygien och kan även ha svårt att orka ta hand om barnet.
- Det är jobbigt att träffa vänner och närstående.
- Du har tankar om att skada dig själv eller barnet.
Symtomen kan vara olika från person till person.
KÄLLA: VÅRDGUIDEN 1177