Läsarberättelse: Hon bröt med mig – och ringde fyra år senare
Louise och jag hade varit vänner sedan fjärde klass. När vi började närma oss de 30 var jag väl medveten om att vi levde väldigt olika liv.
Medan jag både träffat Andreas och blivit tvåbarnsmamma på kort tid, så ägnade Louise gärna helgerna åt utekvällar på stan. Hon gick också stenhårt upp i sitt jobb som säljare. Själv trivdes jag bra med mitt jobb i kassan i den lokala livsmedelsaffären, där jag efter hand lärde känna alla kunder.
Ändå kom det som en fullständig överraskning att hon avslutade vår vänskap. En dag när vi satt hemma hos mig och drack kaffe och jag berättade om mina barn, så sa Louise plötsligt:
– Annie, du dränerar mig med allt ditt barnsnack. Jag tycker inte att vi ska träffas mer, vi har inget gemensamt längre.
Så gick det alltså till när jag blev dumpad av min bästa väninna.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
När hon bröt blev jag verkligen sårad
Louise hade alltid varit väldigt rättfram, men jag blev verkligen sårad. Om hon nu var så trött på att höra om min vardag som mamma, varför sa hon inte bara det? Jag lyssnade ju också på hennes historier om alla killar som hon dejtade, eller som raggade på henne när hon var ute, trots att det egentligen inte intresserade mig så mycket.
Min känsla av att ha blivit illa behandlad höll dock inte i sig särskilt länge. I stället skämdes jag och kände att jag var tråkig och misslyckad. Jag var tjejen med bebisspyor på den billiga t-shirten, en rejäl kontrast till Louise som slöt viktiga affärsavtal och drack färglada drinkar på stan.
Se också: 5 saker du måste komma ihåg om du blivit dumpad av en vän
Ju mer jag tänkte på det desto mer kände jag att hon nog hade rätt, inte var jag någon som man hade lust att ha som väninna.
Månaderna blev till år, och saknaden efter min väninna bleknade så småningom som ett blåmärke. Allt medan jag fokuserade på min lilla familj.
Berättade att hon blivit mamma
Så en dag ringde hon, efter fyra år, helt ur det blå. Och på rösten lät hon precis som hon alltid gjort.
Louise hade nyligen blivit mamma och hon kunde verkligen behöva lite råd eftersom hon hade ett öronbarn. Hennes andra väninnor förstod inte riktigt hur det var, anförtrodde hon mig.
Se också: 5 saker dina vänner stör sig på att du gör
Jag blev så överraskad att jag helt enkelt bara delade med mig av mina erfarenheter. Och när hon föreslog att vi skulle ses med våra barn så sa jag ja.
När jag hunnit smälta samtalet kände jag dock ett sting av ilska. Hon hade överhuvudtaget inte nämnt något om hur hon avslutat vår vänskap. Faktiskt hade hon uppfört sig som om det aldrig hänt. Ändå bestämde jag mig för att ge det hela en chans.
Exklusiva babykläder
Veckan efter kom Louise över med sin lilla dotter. Hon var snyggt klädd som vanligt och babykläderna var av ett dyrt märke som jag aldrig vågat ens drömma om att köpa.
Louise pratade non-stop om sin kille, sin dotter och om sina singelväninnor, men faktiskt allra mest om sig själv. Mina pojkar såg hon knappt åt. Dessutom uppförde hon sig som om vi aldrig varit ifrån varandra. Det var som att transporteras fyra år tillbaka i tiden med en tidsmaskin.
Så snart hon var utanför dörren så såg Andreas på mig och frågade:
– Hur har du stått ut med henne i alla år?
Han kunde inte hålla sig för skratt och först fick jag nästan dåligt samvete över att jag skrattade med. Men så kände jag i hela kroppen att han hade rätt. Hon hade inte förändrats ett dugg. Men det hade jag.
I åratal hade jag varit den lilla grå musen som bara följt i Louises spår. Hon hade alltid framstått som så snygg och självsäker, och det hade känts som om jag också blivit lite snyggare och mer självsäker i hennes närhet.
Självsäkerhet – självupptagenhet
Men nära sju år som mamma och partner hade gjort att jag landat i mig själv. Jag visste vem jag var. Jag var där jag ville vara, och jag hade fått nya väninnor. Nu framstod hennes självsäkerhet bara som självupptagenhet.
Den kvällen skrev jag ett meddelande till min gamla väninna. Jag tackade för besöket, men tillade att jag inte var intresserad av att ses igen. Vi hade helt enkelt vuxit ifrån varandra.
Och det kändes skönt att äntligen stänga den dörr som på sätt och vis stått på glänt ända sedan Louise dumpade mig.
/Annie