Maria: Min glamorösa mormor kunde njuta av livet
Då min mormor plötsligt blev änka vid 65 års ålder började hon att leva det liv hon alltid velat leva.
Efter många år som obetald hemmafru hade hon egentligen ingen ekonomi att tala om, men hon gjorde det med hjälp av tankens kraft.
Ur sina dagdrömmar skapade hon en egen drömvärld med glitter och glamour, fest sju dagar i veckan, och med mig som en av de inbjudna gästerna i den här världen.
Som hemmafru och under vissa perioder dåligt betald sömmerska, med fem barn och en man som slet hårt på byggarbetsplatser hade min mormor och hennes familj alltid tillhört den kämpande arbetarklassen.
De jobbade hårt för att få familjelivet att gå ihop i den arbetarstad i Dalarna som Falun var under 1950- och 1960-talet.
Min mormor blev både pensionär och änka 1978, samma år som den amerikanska såpoperan Dallas började sändas i svensk television.
Med barn som nu hade egna familjer och en make som gått bort, hade mormor helt plötsligt bara sig själv att ta hand om och en massa fritid.
Samtidigt öppnade sig en helt ny värld av glitter, glamour och amerikansk flärd framför ögonen på henne.
Mormor flyttade hem till oss
Vecka efter vecka följde hon det invecklade familjelivet och intrigerna hemma hos JR, Bobby, Sue Ellen och Miss Ellie i Texas och någonstans inom sig måste hon alltid ha haft en längtan till att få vara en del av allt detta.
Samtidigt växte vår familj – hennes dotters – till en familj som liknade den hon själv haft.
Till slut var även vi två vuxna och fem barn, boende i den lilla staden som under åren sakta övergått från en typisk arbetarstad till ett modernt medelklassamhälle.
Det enda som egentligen skilde mormors forna familj från mammas nutida var den sociala situationen.
Efter att mamma utbildat sig till förskollärare och gift sig med min pappa som kom från en övre medelklassfamilj hade hon oväntat hamnat i en helt ny situation.
Så här befann vi oss nu – en stor familj med starka släktband på bådas sida där alla skulle få plats.
Pappa byggde därför ett stort hus med två våningsplan och vid 70 års ålder, kedjerökande men frisk som en nötkärna, flyttade min mormor in på övervåningen i vårt hus.
Vår familj bosatte sig på den lika stora nedervåningen. I och med det kom mormor att bli min andra mamma.
Att springa uppför trappan till mormor var som att kliva in i en ny värld, mycket olik den röriga, skrikiga och brokiga värld vår småbarnsfamilj levde i en våning nedanför.
Där uppe trängdes glas och karaffer i ett vackert vitrinskåp i mahogny där jag ofta stod och mixade drinkar av vatten.
I vardagsrummet hängde en enorm kristallkrona, farligt nära våra huvuden, och i sovrummet fanns mormors stora skatt. I fyra väl tilltagna garderober trängdes egensydda festblåsor och sidenblusar med högklackade skor och aftonväskor.
Allt var dekorerat med paljetter, stenar och silvertrådar som hörde 1980-talet till. Jag fick fritt prova och använda de kläder jag ville och kunde spendera timmar med att botanisera bland tyger och färger för att slutligen matcha ihop en passande klädsel för dagen.
Medan jag och mormor lekte i vår drömvärld där på övervåningen, höll mamma till på nedervåningen, konstant sysselsatt med att tvätta, städa, laga mat och ta hand om alla barn de skaffat.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Varje lördag la mamma håret på mormor. Det rullades upp på stora spolar efter konstens alla regler samtidigt som mormor satt i fotbad.
Sedan följde en långsam procedur med att måla naglar, lägga makeup och trimma det som trimmas kunde.Jag följde alltid den grundliga rutinen noga och med stort intresse.
Mormor berättade historier
Därefter var det dags att ta bilen, en skruttig Citroën, till pensionärsdansen. Mormor var vacker som en dag, och efteråt hade hon alltid massor med historier att berätta om män som ihärdigt uppvaktat henne och om sitt eget svala intresse.
Männen gav hon smeknamn utifrån var de kom ifrån, ofta var det byar runtomkring i Dalarna. Jag såg att hon var lycklig, så oerhört lycklig. Hennes ögon strålade.
Min drivkraft i livet är att leva samma typ av liv som min mormor levde. Förmågan att skapa det liv man vill leva och att omfamna det liv man har med hull och hår.
Att med enbart tankar och drömmar göra det man älskar att göra. Mormor hade inga pengar, men med små medel sydde hon sina egna kläder, la sitt eget hår och skapade sitt eget liv. Jag vill också att mina ögon ska stråla.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]