Madeleine: Jag är inte särskilt intresserad av mina barnbarn
Mina väninnor pratar jämt om sina barnbarn. ”Ivar är så gullig, ni anar inte!”
”Men Saga då, har jag berättat om vad hon lärt sig?”
”Det där kan min Ville också!”
”Har jag sagt att min dotter Anna är gravid igen?”
När jag träffar dem är det ett himla tjat om barnbarnen och de tror nog att jag sitter tyst för att jag är avundsjuk. Jag har ju själv fyra barnbarn men som jag sällan träffar.
Inte så intresserad av barnbarnen
”Ylva, det måste vara så tufft för dig att du inte har en nära kontakt med dina barnbarn?”, sa min väninna Eva nu på senaste bokträffen.
”Vet du vad, Eva, faktiskt inte alls”, sa jag kanske aningen barskt men jag kunde bara inte låta bli.
Jag är så evinnerligt trött på allt detta tjat om barnbarn, att de skulle vara livets efterrätt. Det är det säkert för en del, men inte för mig. Jag har nämligen aldrig varit en efterrättsperson. Jag är så nöjd och glad med mina tre barn och livet jag haft med dem. Men nu är de vuxna och jag njuter av min kravlösa och barnfria tillvaro.
Så klart älskar jag mina barnbarn, men jag prioriterar bara dem inte högst. Min man är sjuk och därför är jag låst vid honom, jag har också bokträffar och en stor trädgård att sköta. Mina hundar är också tidskrävande.
Två av mina barnbarn bor 70 mil bort, så de blir inte ofta vi träffas, jag är farmor på avstånd. Två bor nära, vi träffas inte ofta men de blir fika, lekpark och lite passning då och då. Det får räcka för mig.
Så olika kan det vara.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]