Lasse blev Louise: ”Jag var man på dagarna och kvinna på nätterna”
Louise Rytz, 68, skrattar gott åt minnet och livskamraten Siri Rytz Zadk, 75, ler medkännande när de berättar hur det gick till när de tog första steget mot att Louise skulle ”komma ut” som transperson.
– Vi var tvungna. Grannarna hade börjat undra, säger Louise med ett leende och berättar om incidenten när han låste sig ute på terrassen.
– Jag rökte på den tiden och hade gått ut för att ta ett bloss. Jag var sminkad och hade mina kvinnokläder på mig när terassdörren plötsligt gick i baklås.
Eftersom Siri var på jobbet som sjuksköterska och inte skulle komma hem på flera timmar och det var kallt ute så hade Louise, eller Lasse som han då fortfarande hette, inget val.
– Vår granne hade en extranyckel, men innan jag knackade på hos henne försökte jag torka bort så mycket som möjligt av sminket och tog av mig peruken. Min röda kappa kunde jag dock inte dölja.
Grannen såg lite frågande ut och det skulle senare visa sig att det var fler som sett Louise i den brydsamma situationen.
– En grannkvinna frågade mig om vi hade haft besök häromdagen av en kvinna i en röd kappa, berättar Siri.
Det blev startskottet till Louises helt öppna liv som transperson. De bjöd in samtliga grannar och berättade att han som de kände som Lasse helst ville leva som Louise. Reaktionen blev inte alls så dramatisk som de väntat sig.
– Det var mer som ”Ja, ja. Det där visste vi redan. Du ska väl inte tro att vi inte har sett dig”, berättar Louise samtidigt som hon reser sig för att gå in och hämta mer kaffe.
En lång och ångestfylld resa
Vi sitter på terrassen där det hände - hemma i Louises och Siris villa i Torslanda i västra delen av Göteborg där de bott i drygt 25 år. Härifrån har de en fantastisk utsikt över havet och här njuter Louise och Siri av livet som pensionärer tillsammans.
Alla grannar vet vilka de är och ingen höjer längre på ögonbrynen när de ser dem vandra tillsammans längs kajerna och beundra segelbåtarna som ligger förtöjda vid bryggorna.
– Vi älskar havet och det var en av anledningarna till att vi flyttade hit. Tidigare hade vi även en egen båt, berättar Siri.
Louise och Siri är dessutom anledningen till att tv-personligheterna Filip och Fredrik fick det prestigefyllda priset Kristallen 2011 för bästa realityprogram.
– Vi fick komma till galan i Stockholm och som tack fick vi ta med oss Kristallen hem. Filip och Fredrik tyckte att vi borde ha den.
Men resan mot att våga leva som kvinna och mot social acceptans har varit lång och ångestfylld för Louise.
– Jag trodde i många år att det var något fel på mig som skulle gå över, berättar Louise.
Snodde kläder från klädstrecken
När hon växte upp som den lilla pojken Lasse kände han tidigt att han inte var som de andra pojkarna i hans ålder. Han var inte mer än 5-6 när han började klä sig i tjejers och vuxna kvinnors kläder.
– Jag snodde kläder från klädstrecken och letade i min mammas garderob. Hon kom på mig några gånger och då fick jag en rejäl hurring. Det gick inte att prata som sådana saker på den tiden.
Själv visste han inte vad transvestism var och han hade inte läst något om andra pojkar eller män som klädde sig i kvinnokläder.
– Det var först många år senare när jag hittade skriften Vad är transvestism på ett bibliotek som jag förstod varför jag var som jag var.
Samtidigt som han mådde bra av att klä sig som tjej hade den tekniskt drivne pojken Lasse intressen som andra pojkar. Han byggde upp discoanläggningar och startade som tolvåring sitt första företag.
Men när han kom upp i tonåren tyckte han att det var svårt att träffa tjejer.
– Det var inte så att jag kände någon sexuell dragning till andra män. Det har jag aldrig haft. Det var snarare så att jag inte hade något självförtroende. Om jag var ute och dansade med mina kompisar var det jag som fick passa drinkarna medan de var uppe på dansgolvet.
Känslan av att vara annorlunda och inte passa in blev allt starkare.
– Efterhand som åren gick kändes behovet att klä mig som kvinna mer och mer som en belastning. Jag väntade hela tiden på att det skulle gå över av sig själv.
Så fort han var gammal nog flyttade han hemifrån.
– Det gjorde att jag hade friheten att kunna klä om på kvällarna utan risken att någon kom på mig. Hur trött jag än var räckte det med att jag bytte om till Louise under några timmar för att få ny energi.
Hade en hemlig väska med kvinnokläder
Som vuxen utbildade Lasse sig inom IT och startade eget företag. Det innebar mycket arbete och resor över hela världen.
– Jag levde ett dubbelliv. På dagarna var jag IT-konsulten Lasse och på kvällarna och nätterna bytte jag om till Louise.
Var han än reste hade han med sig en extra, hemlig, väska med Louises kläder.
– Efterhand byggde jag upp en rejäl garderob. Jag beställde på postorder och använde en poste restante-adress.
Men under åren har han flera gånger fått skaffa en ny garderob.
– Jag har bränt kläderna när jag försökt befria mig från lusten att ta på mig dem, berättar hon.
Det här hade Siri inte en aning om när hon träffade den trevlige killen Lasse på en fest hos en gemensam bekant i Göteborg 1977.
– Vi var med i samma ungdomsförening så jag hade sett Siri tidigare. Hon var så liten och vacker och jag tog modet till mig och började prata med henne. Det visade sig att vi hade många gemensamma intressen.
Under förevändning att hennes stereoanläggning krånglade bjöd hon hem honom till sin lägenhet.
– Vi drack en hel del te tillsammans den gången, minns Siri med ett leende.
Sedan dröjde det inte länge förrän hon och Lasse flyttade ihop i en lägenhet i Göteborg. De förlovade sig och gifte sig på midsommardagen 1978. Samma år köpte de den gamla prästbostaden i Bräcke.
Var livrädd för hur hon skulle reagera
Men ett år efter bröllopet tyckte Lasse att han var tvungen att berätta allt för Siri. Han kände att han måste vara helt ärlig om deras äktenskap skulle fungera. Samtidigt var han livrädd för hur hon skulle reagera.
– Det var helt oväntat och ovanligt. Jag visste inte så mycket om transvestism när Lasse berättade och jag sa att jag var tvungen att få lite betänketid.
Hon funderade en vecka och sa sedan till honom att hon älskade honom, men att hon inte ville se när han bytte om till kvinna.
– Då började det riktiga dubbellivet. På dagarna var jag Lasse och sent på nätterna, när våra barn och Siri somnat, bytte jag om till Louise.
Ibland tog han bilen och körde till centrala Göteborg där han under ett par timmar vandrade runt hårt sminkad och i högklackat som Louise.
Det innebar inte bara att han fick lite sömn under perioder utan att han även råkade ut för otrevliga situationer.
– Jag fick lära mig att springa snabbt i högklackat.
Efteråt körde han direkt in i garaget, bytte om till Lasse och väckte barnen, som i dag är i 40-årsåldern, för att ge dem frukost innan de gick till skolan.
– Jag trodde jag var osynlig, men grannarna hade sett mig, vilket kom fram på Siris 60-årsdag när jag bestämde mig för att berätta min hemlighet för dem. Det började med att en av gästerna frågade om det inte var jag som brukade klä ut mig. Det var i slutändan det bästa som kunde ha skett.
Berättade för barnen när de blivit vuxna
Även om Siri tidigare inte ville se sin man ombytt till Louise hade hon förståelse för hans behov.
– Om han inte haft den ventilen att kunna leva som Louise några timmar då och då så hade han säkert fått en hjärtinfarkt, säger hon.
Siri var den första som Lasse berättade sin hemlighet för. Först när deras son och dotter hade flyttat hemifrån berättade de om deras pappas dolda sida även för dem.
– Siri ville inte att jag skulle berätta för dem tidigare eftersom hon trodde att det skulle kännas konstigt för dem med en pappa som klädde sig till kvinna. Vår son tyckte också att det var jobbigt att acceptera i början.
Det har dock blivit bättre under åren som gått och Louise berättar om en kommentar som sonen fällde för några år sedan som hon fortfarande skrattar gott åt.
– Vi var på en kryssning när en engelsk dam frågade min son vem kvinnan bredvid honom var. ”Det är min pappa” svarade han som det var den mest naturliga saken i världen.
Ville genomgå en könskorrigering
Efter några års dubbelliv kände Lasse att det inte räckte med att bara vara Louise några timmar per dygn. Han ville ta steget fullt ut och genomgå en könskorrigering.
– När Lasse berättade det för mig kom det mer eller mindre som ett ultimatum, berättar Siri. Han sa att jag fick välja om jag ville stanna i äktenskapet eller lämna honom.
Hon behövde på nytt en lång betänketid innan hon bestämde sig för att stanna vid hans sida och stötta honom.
– Han skulle genomföra könskorrigeringen oavsett om jag följde med eller inte. Om han inte fått göra det skulle han troligen ha tagit livet av sig.
Innan Lasse kunde bli Louise både juridiskt och kroppsligt gick han igenom en tre år lång utredning. I samband med det fick han veta att han och Siri trots allt skulle vara tvungna att skiljas.
– Det var inte tillåtet med samkönade äktenskap i Sverige då, men vi stod på oss och vi fick dispens eftersom lagen var på väg att ändras.
Lasse letade upp den bästa kirurgen i världen på könskorrigeringarna som visade sig finnas i Thailand. Den första operationen utfördes i juli 2010 och tog 5,5 timme. Drygt ett halvår senare reste han tillbaka till Thailand för att göra en feminisering av ansiktet – en plastikoperation som tog 10,5 timmar.
Sommaren 2011 kom det efterlängtade beslutet från Socialstyrelsen - Lasse hade blivit Louise och fått ett nytt personnummer.
– Jag är Louise, men jag kallas också pappa och morfar. Det är inget jag vill ändra på, säger hon.
– Det har varit förvånansvärt lätt att säga Louise i stället för Lasse. Det är få gånger jag har sagt fel, säger livskamraten Siri.