Maggan och Peter om stora åldersskillnaden: ”I början höll vi vår kärlek hemlig”
När de träffades första gången och blev förälskade i varandra var hon 44 år och han 21. Nästan 20 år senare är de fortfarande gifta med varandra och lika lyckliga.
Maggan Ek och hennes man Peter Bengtsson har aldrig uppfattat åldersskillnaden mellan dem som en nackdel. Snarare tvärtom.
– Jag vill leva livet så länge jag lever och gillar att hela tiden hitta på och skapa nya saker. Det är inte alla som orkar med det tempot, men det gör Peter, säger hon.
– Jag tänker sällan på att det är någon åldersskillnad mellan oss. Men jag har fått lära mig vad Hylands hörna var för något, säger han med ett skratt.
Vi är på besök hemma hos kulturarbetarna Maggan och Peter i Ysby utanför Laholm – eller hos Fru och Herr Kultur som de gjort sig kända som långt utanför Hallands gränser.
Genom åren har de satt upp pjäser, spelat in barnprogram, undervisat på estetiska programmet och startat kulturprojektet Dramalogen i Halmstad.
– Numera är det bara Peter som arbetar med Dramalogen. Jag har gått i pension, men det innebär inte att jag är pensionär. Jag är pensionist, säger hon.
Hus från 1800-talet i Ysby i Halland
Att tempot är högt vittnar den fulltecknade kalendern om. Maggan och Peter har ständigt nya projekt på gång – ett av de senaste var turnén i södra Sverige i somras med föreställningen om lindanserskan Elvira Madigan.
– För det ändamålet köpte vi in ett cirkustält. Vi fick köpa ett mindre tält av Diana Rhodin som Cirkus Rhodin inte behövde längre, berättar Peter.
Men en solig fredag i somras rensade de kalendern för att kunna ta emot oss och berätta om kärleken till kulturen och till varandra.
Redan när vi närmade oss deras hem i en gammal 1800-talsbyggnad i det lilla samhället Ysby förstod vi att vi skulle få uppleva något speciellt.
Efter att de som nygifta köpte huset, som tidigare varit såväl telegrafstation som lanthandel, har Maggan och Peter inte bara förvandlat det till ett hem. De har gjort de till ett eget konstverk – allkonstverket Stilla Dagar.
– Vi ville ha något stort och vi hittade det här. Här har vi tretton rum och två kök, berättar Peter med ett skratt.
Deras hus, där den ursprungliga delen är från 1850-talet, har byggts till flera gånger och här har Maggan och Peter skapat ett hem med många saker att upptäcka i varje rum.
I biblioteket har de till exempel gjort stuckatur i taket av uppklistrade gamla böcker. I badrummet består väggarna av mjukt rundande hörn där varje kakelplatta har slagits sönder och sedan fogats ihop - inspirerat av den spanske arkitekten Antoni Gaudí.
– Duschmunstycket har Peter gjort av en gammal koppargryta som han köpte för 30 kronor på en loppis och borrade hål i. Den fungerar hur bra som helst. Duschmunstycket som vi tittade på från början skulle ha kostat 14 000 kronor, berättar Maggan.
Den genomtänkta lekfullheten märks också i vägg- och takstuckaturen i parets sovrum. Där har Maggan skapat stuckatur av papperslera som hon format till blommor och blad som slingrar sig upp längs väggarna och som tycks flyta ihop med klätterrosorna i trädgården utanför fönstret.
– Det är det vi är ute efter, att det du ser härinne ska fortsätta ut i trädgården och skapa en helhet, säger Peter.
Herr och fru Kultur är kreativa ut i fingerspetsarna
På andra våningen i den äldsta delen av huset har Maggan sin ateljé där hon målar. I ett annat rum har Peter sin studio där han jobbar med ljus, ljud, foto, film och animeringar. Där hänger också hans elgitarrer och elbasar.
Konstinstallationen fortsätter ut i trädgården där de satsat företrädesvis på uppstammade rosor och andra växter som ger höjd och rymd. En slingrande gång leder fram till dammen där den en meter långa albinomalen August huserar med ett antal Koi-fiskar.
– När vi flyttade hit fanns det bara en stor gräsmatta här och vi tänkte absolut inte anlägga en trädgård, men en dag köpte jag några rosor och sedan har det bara fortsatt, säger Peter med ett skratt.
Men Fru och Herr Kulturs avtryck i omgivningen stannar inte vid tomtgränsen. De har även förvandlat rondellen precis utanför deras hus till en konstinstallation och samlingspunkt för byborna.
– Hela byn har blivit en del av allkonstverket. Vi har blivit väl mottagna här och har smält in i gemenskapen, säger Peter.
Förresten, vi får inte glömma att berätta varför alibinomalen i dammen heter August. Författaren August Strindberg har en central roll i Maggans skapande. Hon har målat porträtt av honom flera gånger, satt upp hans pjäser och under våren och sommaren har hon haft utställningen Vad skulle Strindberg sagt? på Strindbergmuseet i Blå Tornet i Stockholm.
– Liksom författaren är vår August en stor fisk i en liten damm, säger Peter med ett hjärtligt skratt.
Träffades på begravningen av Elsa Grave
Det var en begravning som förde samman Maggan och Peter första gången. Det skedde i samband med jordfästningen av författaren, målaren och poeten Elsa Grave (1918-2003).
– Jag har tidigare jobbat mycket med hennes texter och till begravningen skulle jag göra en ljud- och ljusinstallation med hennes dikter, berättar Maggan.
– Jag är ingen fena på det digitala, men det är däremot Peter så jag tog hjälp av honom. Vi upptäckte snabbt att vi gillade att arbeta tillsammans.
Ingen av dem hade från början några tankar på att de skulle bli ett par.
– Men under processen i samband med begravningen blev vi det.
Peter studerade vid den tiden vid Institutet för högre filmstudier i Göteborg, men han började bo alltmer hemma hos Maggan och hennes båda döttrar Lotta och Louise (i dag 37 respektive 34 år gamla).
– Maggan bodde i en lägenhet i Halmstad på den tiden där allting, som lampor, hyllor etcetra, satt oerhört lågt. Varken Maggan eller hennes döttrar är över 1,60 långa, men för mig som är 1,93 blev det problem. Jag slog i huvudet hela tiden, berättar han.
I början berättade vi inte för omgivningen om vår kärlek
Det nyblivna paret basunerade inte ut sin kärlek utan höll i början en låg profil med att de var ett kärlekspar.
– Det fick växa in i omgivningens medvetande. Vi sågs så mycket tillsammans att när vi sedan berättade att vi var ett par blev det helt naturligt för de flesta av våra vänner, säger hon.
– Det är i stort sett aldrig någon som sagt något eller fällt några kommentarer om åldersskillnaden mellan oss. Och i vårt vardagliga umgänge tänker vi inte på åldrar längre, säger han.
Maggans lilla lägenhet där Peter fick böja sig för att inte slå i huvudet var en av anledningarna till att de sökte något stort och rymligt när de började leta hus tillsammans.
– Vi gifte oss i Rådhuset i Halmstad 2005 och samma år flyttade vi in här i Ysby. Här har vi tre gästrum, utrymmen för våra utställningar och vi kan ta emot skolklasser, berättar Peter och tillägger med ett skratt att de på somrarna dessutom är caféägare.
– Vi är nog Sveriges mest ovilliga caféägare, men eftersom vi upptäckte att besökare på Stilla Dagar och de som kommer i samband med att vi har trädgårdsvisningar gärna vill ha en kopp kaffe och en kaka fick vi helt enkelt öppna det.
Arbetet i Ryssland på mentalsjukhus
Efter att de gift sig och flyttat ihop intensifierades Maggans och Peters arbete tillsammans. De har tidigare bland annat arbetat mycket i Ryssland – dels med demokratiprojekt, dels med ett projekt om psykisk ohälsa som startades i samarbete mellan Sverige, Finland och Ryssland.
– Jag glömmer aldrig ett besök vi gjorde på Mentalsjukhus Nr 5 i Sankt Petersburg. 200 patienter ställde sig upp och diggade vildsint till rocklåten I Love Rock´n´Roll, Det var rena Gökboet-filmen, berättar Peter.
Både Maggan och Peter har jobbat på estetiska programmet på Sturegymnasiet i Halmstad och de var med och startade upp projektet Dramalogen i Halmstad som är ett nätverk för fria kulturskapare.
Vi tillbringar nästan all tid ihop
För fyra år sedan permanentades projektet och där var de båda verksamma länge tillsammans. I dag är Peter verksamhetsledare på Dramalogen.
– Medan jag som pensionist fått mer tid för mitt eget skapande, säger Maggan.
Det blir en lång lista om man ska räkna upp alla projekt och satsningar som Fru och Herr Kultur är eller har varit inblandade i. Före coronapandemin sände de programmet Fredagsprat på Facebook hemifrån köket där de ”snackade om allt mellan himmel och jord” samtidigt som de lagade mat. Gazpacho och bildrömmar och Wouk och estetik hette till exempel två av avsnitten.
– När pandemin slog till och stängde samhället började vi sända en timmes Facebook-program varje dag som vi kallade ”Elvakaffet”. Det blev nästan 400 program och vi byggde upp en relation med människor som såg vårt program varje dag, berättar Maggan.
Förra året hade de även ett eget radioprogram i Radio Halland som de kallade Radiokakan (finns även som podd). Det var ett program för äldre med musik från förr, intervjuer och lyssnarsamtal.
Paret tröttar inte på varandra
Trots att de tillbringat nästan all tid tillsammans i nästan 20 år har Maggan och Peter inte tröttnat på att arbeta tillsammans.
– Vi är extremt samspelta. Faktiskt är det så att det är en omställning nu när jag har blivit pensionist och vi inte arbetar tillsammans längre. Vi måste kalibrera oss till den nya situationen, säger hon och tillägger att hon kan sakna Peters energi när han inte längre finns vid hennes sida hela tiden.
Han känner likadant.
– Maggan är den mest konstnärliga, kreativa och fantastiska människa jag har träffat. Med en så strålande person i rummet finns det inte plats för någon annan, säger han med en kärleksfull blick på sin hustru.
Och åldersskillnaden mellan dem har de aldrig upplevt som ett problem.
– Vi är alldeles för åldersfixerade i Sverige. Det är synd eftersom det delar upp människor. Själva är vi ålderslösa. Vi kompletterar varandra, säger Maggan.