Carina längtade efter barnbarn – blev extramormor

Efter reklamen: 5 kändisar som fått barnbarn tidigt

Tätt intill varandra, uppkrupna i soffan, tittar Henry och hans extramormor Carina på Pokémonfigurerna i hennes mobilapp. Har extramormor fångat några nya Pokémons sedan sist?

– Det där är helt och hållet Henrys och Carinas grej. Jag har inte ens laddat ner appen, skrattar Henrys mamma Anna när hon
bjuder till bords i hennes och sonen Henrys tvåa i Johanneshov, Stockholm.

För fem år sedan kände inte Anna och Henry Carina. De fann varandra tack vare en efterlysning som Carinas dotter Sandra gjorde på Facebook.

Anna är ensam mamma till Henry och ville gärna ha ett större nätverk runt den lilla familjen. Carina, som älskar barn, längtade efter barnbarn.

– Min dotter visste att jag så gärna ville ha barnbarn men varken hon eller mina övriga tre barn var redo för det. Sandra frågade om hon fick efterlysa ett bonusbarnbarn åt mig och jag tyckte att det var en kul idé och sa ja.

Ett par år tidigare hade Carinas liv förändrats drastiskt sedan hon var med om en svår trafikolycka.

Hon var en person som hade tusen järn i elden, jobbade mycket på en ansvarsfull tjänst i banken, tränade badminton, gick på after works med vänner och reste mycket. Men det aktiva livet fick ett abrupt slut när hon blev påkörd av en bil på motorvägen.

– Kvinnan i bilen bredvid min fil satt vid ratten och sms:ade. Hon höll på att hamna i diket och svängde tvärt upp mot vägbanan igen och rakt in i min bil som voltade. Jag blev hängande upp och ner i bilen i två timmar innan räddningstjänsten kunde få ut mig, berättar Carina.

29 operationer efter bilolycka

Skadorna blev omfattande och Carina har genomgått 29 olika operationer för att bli någorlunda återställd.

– Det var en tuff rehabilitering efter olyckan, men mellan alla operationer fanns också en hel del tid att fylla med aktiviteter. Jag började bland annat måla akvareller. Eftersom jag inte kunde vare sig jobba eller träna som jag var van vid, passade det perfekt att få ett bonusbarnbarn att engagera mig i. Jag har alltid tyckt om barn, det är därför jag har fyra egna, ler Carina.

Hon överöstes av svar från familjer som inget hellre önskade än att få en extramormor till familjen, men det var ett svar som Carina fastnade för. Det från Anna och Henry.

– Anna skrev att hon var ensam förälder till en tvåårig son. Jag har själv fostrat mina fyra barn på egen hand och vurmade därför lite extra för Annas svar. Jag minns hur det var, jag hade aldrig några pengar och vi åt makaroner och ketchup sista veckan innan barnbidraget kom. När jag tjuvkikade i Annas Facebookprofil verkade hon vara jordnära och ha ungefär samma värderingar som jag. Hon letade inte efter en barnvakt utan en extra vuxen som ville vara delaktig i sonens liv.

relationerLotta har inte ”livets efterrätt”: ”Jag längtar efter barnbarn”

Carina och Anna bestämde sig för att träffas och när det visade sig att Annas dåvarande arbetsplats låg bara fem minuters gångväg från Carinas hem kändes det som ett positivt tecken.

– Vi sågs på ett fik och det kändes som att vi alltid känt varandra. Vi måste ha setts i ett tidigare liv! Det gick så lätt att prata och jag fick ett stort förtroende för Carina på en gång. Henne skulle jag kunna anförtro min lille son åt, säger Anna.

Hon beskriver sig som en sökande själ som flyttat runt många gånger och haft olika jobb.

– Mina relationer med män har också varit flyktiga och det har aldrig varit tillräckligt stabilt för att bilda familj. När jag blev 40 ställde jag mig frågan om jag vid 50 års ålder skulle vara okej med att det inte blev några barn. En tidigare chef hade skaffat barn på egen hand i Danmark och hon peppade mig.

Anna bestämde sig för att ge det ett eller två försök.

– Jag visste att det skulle bli tufft med äggstimulering och det kostar dessutom en slant. För att öka chanserna valde jag ivf i stället för insemination och tänkte att om det är meningen så går det lätt. Jag sökte hjälp i maj och i juli var jag gravid och det kändes så rätt.

Anna berättade ingenting för släkt och vänner förrän graviditeten var ett faktum.

– Alla stöttade mig, men mitt nätverk var inte så stort. Jag miste min mamma för många år sedan och även om jag hade pappa, bonusmamma och en bror så saknades ju släktingar på den andra förälderns sida. Jag ville gärna att Henry skulle ha fler vuxna i sin närhet.

Efter att Anna och Carina setts på tu man hand bestämde de sig för att besöka Skansen tillsammans med Henry. Carina och Henry fann varandra direkt, och Anna berättar att hon blev varm i hjärtat av att se hur trygg Henry var med sin nya extramormor från första början.

Nästa gång hälsade Carina på hemma hos Anna och Henry, och sakta men säkert hade Henry och Carina skolats in i varandras liv och blev snart självklara familjemedlemmar.

Extramormor Carina och Henry ses regelbundet och han sover ofta över hos henne. De går på bio, åker på kryssningar, Henry följer med till Carinas lilla torp och de åker och badar tillsammans.

– Mina fyra barn har tävlingssimmat och jag har tidigare varit tränare i många år. Jag ville gärna hjälpa Henry att bli van vid vatten så vi började öva tillsammans och nu tränar Henry i Neptuns simklubb, där jag varit instruktör, säger Carina.

Anna nickar och säger att hon är otroligt tacksam för Carinas engagemang. Själv är hon inte så förtjust i vatten.

– Nej, för mamma är en bad-
kruka! skrattar Henry.

Drabbades av bröstcancer

För Carina är träningen i vatten nästan den enda hon kan utöva nu för tiden. För två år sedan, inför Carinas 29:e och sista operation, upptäcktes metastaser i hennes axel. När hon såg fram emot att äntligen bli färdig med vården efter olyckan fick hon veta att hon hade spridd bröstcancer.

Värken från tumörerna i skelettet hade kamouflerats av smärtor
efter bilolyckan och alla operationer. Nu behandlas Carina med morfin och behandlingar som ska bromsa cancerns förlopp, men tumörerna gör att hennes rörlighet begränsas.

– Jag har svårt att böja mig ner och plocka upp saker och det är besvärligt att ta på strumporna. Sådant hjälper Henry mig med när han hälsar på. Han ser vad som behöver göras och är otroligt omtänksam och kärleksfull, berömmer Carina som, trots att hon ibland även har svårt att gå, inte låter sjukdomen hindra henne från att leva fullt ut.

– När någon frågar mig om jag verkligen orkar engagera mig i mitt bonusbarnbarn säger jag att det är självklart. Inte hade jag väl slutat att bry mig om biologiska barnbarn heller bara för att jag är sjuk!

Här möts tre generationer

relationerExtramormor sökes – här speeddejtar nyanlända barnfamiljer svenska seniorer

Carina vill tvärtom passa på att göra så mycket roliga saker som möjligt, och det gör hon gärna tillsammans med Henry. Hon har tagit med honom till Astrid Lindgrens värld, på kryssningar till Helsingfors och skidresor till Sälen. Det största äventyret var i våras när de åkte till Kreta på semester.

– Vi åkte tillsammans med min särbo Johan och hans barnbarn Elias som är i ungefär samma ålder som Henry. Pojkarna hade kul tillsammans och när jag behövde vila kunde Johan ansvara för barnen. Vi hade en jättefin vecka, säger Carina och konstaterar att Henry älskade att simma i poolen och att välja bland all god mat på bufféerna.

Det inte är alltid Carina har orken att göra större saker, men hon och Henry trivs lika bra med att spela spel, se på tv och bara vara nära och umgås.

– Jag har utökat min familj med Anna och Henry och de är jätteviktiga för mig. När livet känns tungt och Henry hälsar på så skingras de jobbiga tankarna. När han är hos mig är jag i nuet, och jag får så mycket kärlek och många glada skratt. Om jag behöver vila när Henry är hos mig så kan han leka med min hund Panda.

Anna nickar och säger att Henry från början var rädd för hundar men nu pratar han ofta om Panda och önskar sig en egen hund. Henry träffar dessutom Carinas familj ibland, och har fått en fin relation till hennes föräldrar som är 87 och 92 år gamla.

Träffas på julaftons morgon

Även om Anna och Carina inte har så mycket tid för att träffas på tu man hand så trivs de stort i varandras sällskap och har infört traditioner som blivit heliga.

– Varje julaftons morgon kommer Carina hem till oss på julfrukost innan vi fortsätter åt varsitt håll med våra familjer. Det är en jättemysig stund som vi alla tre värderar högt.

Både Anna och Carina tycker att fler borde våga släppa in nya människor i sina liv.

– Det är berikande och du får känna dig så behövd. Är du äldre och vill ha barnbarn, eller yngre som inte kan eller vill ha egna barn? Låna någon annans! Låt inte sjukdom hindra dig. Gör det du orkar och lär känna varandra. Det minskar ensamhet och det blir en bonus att den ensamstående föräldern får lite ledig tid, säger Carina.

Anna nickar och säger att ju fler vuxna som älskar ditt barn desto bättre är det.

– Jag tror på ödet och universum, och är säker på att allt händer av en anledning. Det blev så rätt med Carina som mormor, hon är fantastisk! Det var meningen att hon skulle bli en del av vår familj.■