Heidi Mattsson, 34, fick en hjärtinfarkt – fann kärleken
– Hade jag inte legat sömnlös av oro hade jag nog aldrig vaknat.
Det är några dagar innan julafton och Heidi Mattsson ligger vaken i sängen under småtimmarna, ensam i sitt hus i Singsby, Finland. I tankarna har hon sin mamma som ligger på sjukhus, och att hon själv inom några få timmar måste vara på plats för att öppna den klädaffär hon jobbar på.
Jag tänkte att jag inbillar mig och var på väg att somna om.
Hon kollar klockslaget på mobiltelefonen, kvart över fyra på natten. Läkarna som opererat hennes mamma har bett henne ha telefonen påslagen ifall det skulle ske några komplikationer.
Heidi Mattssons symptom liknade panikattack
Plötsligt känner Heidi sura uppstötningar i halsen och ett tryck över bröstet. Hon börjar kallsvettas och tänker att hon nog drabbats av en kraftig panikångestattack, fast hon har haft det förut och något känns annorlunda nu. Hon ringer till sjukvården för säkerhets skull, som även de tycker att hennes symptom påminner om en panikattack.
Se också: Frida Boisens mamma tog sitt liv ”för att hämnas”
Heidi väljer att avvakta lite. Ett beslut som kunde ha blivit hennes död.
– Jag tänkte att jag inbillar mig och var på väg att somna om. Men då jag svettades så otroligt gick jag upp och tog en kalldusch. Sen såg jag lite teve innan jag efter 20 minuter ringde ambulans, och sa att det kanske är onödigt men jag vill att ni kommer för något känns fel.
Sjukvårdspersonalen: ”Var är patienten?”
Inom kort är ambulansen på plats. När Heidi möter sjukvårdspersonalen i dörröppningen tar de henne i hand och frågar: Var är patienten?
De är förvånade över hennes unga ålder. Ofta är det äldre, och framförallt män som drabbas av hjärtinfarkt. Vid det handslaget har en del av hennes hjärta redan förlamats och det pumpar bara med 40% av sin kapacitet. Minuterna börjar dra ihop sig.
Hon åker i ilfart till akuten och funderar hon på om hon ska hinna i tid till sitt arbetspass. Hon inser fortfarande inte att hon svävar mellan liv och död.
Ovanligt ung för en hjärtinfarkt
Men snart ligger Heidi på sjukhuset omgiven av läkare och sjuksköterskor som försöker rädda hennes liv. Hon beskriver det som att vara med i en skräckfilm. De ger henne lokalbedövning och utför en hjärtoperationen medan hon är vaken. Under tiden fäster Heidi blicken på en display, utan att förstå att det är hennes liv som håller på att räddas på där i rutan.
Orden som följer sen har landat djupt i Heidi. När hon frågar läkarna vad som händer, får hon till svar "Kaikki hyvin, allt bra."
– De förklarade att jag hade en jättestor infarkt och att de opererat mig. Hade jag väntat några minuter till hade jag inte överlevt. Det tog ett tag innan jag förstod vad som var verklighet, säger Heidi och fortsätter:
– Just under operationen fick jag en röst i mitt huvud, som att min pappa sa: "Vad gör du här? Du ska inte vara här på många år". Jag vet inte vad som var riktigt, men det kändes som om när jag låg där så ensam, hjälplös och inte förstod vad som hände, så sa pappa sa åt mig att jag skulle klara detta.
Låg på sjukhus samtidigt som sin mamma
För drygt tre år sedan togs Heidis pappa oväntat ifrån dem, en vanlig solig lördag, efter att ha drabbats av hjärtfel. Heidi såg med egna ögon sin far, som bara hann bli 62 år, ligga död på golvet. Nu är hon själv nyopererad för hjärtfel, dessutom på samma sjukhus som hennes mamma.
– Mitt i allt låg jag och mamma på samma sjukhus, samma dygn, på olika avdelningar. Och ingen visste under de första timmarna att jag var där eller vad som hänt. Den första som jag ville ha dit var min syster, jag ville att hon skulle se att jag var vid liv. Det var nästan eländigast för henne, pappa hade dött och så låg jag och mamma på sjukhus.
Hittade en hjärtevän i Birgit
Dagen efter kommer flera av Heidis nära vänner och besöker henne på sjukhuset. De är vänner hon haft i många år, och det värmer Heidi att de tar sig tid att hälsar på henne trots att det är dagarna före julafton. Efter några dygn berättar en sjuksköterska att Heidi ska byta avledning, och dessutom få en rumskamrat.
– På sjukhus måste man ofta dela rum med någon okänd. De är sällan roligt. För man är så sjuk och psyket spelar redan spratt, sen ska man få in en annan person i rummet.
När Heidi blir inrullad på sjukhussängen till det nya rummet så ser hon en varm blick som tittar in i hennes. I tystnad möter det varandras ögon utan att ännu veta hur mycket de ska komma att betyda för varandra.
– Sen visade det sig att det blev min nya hjärtevän, som vi kallar varandra.
Trots en stor ålderskillnad mellan Heidi och hennes vän Birgit, fick de under de följande dagarna ett starkt band. De stöttade varandra, åt tillsammans och grät ihop.
Vännen ville inte lämna Heidi på sjukhuset
När Birgit fick lov att lämna sjukhuset en dag före Heidi, bad hon sjukhuset om att få stanna en natt till. Hon ville inte lämna Heidi.
– Det är så otroligt fint. Hon insisterade på att inte lämna mig på sjukhuset. En okänd kvinna som har egen familj och barnbarn.
De spenderar den sista natten på sjukhuset tillsammans, och på julafton får Heidi och Birgit den finaste julklappen – de båda får åka hem till sina egna hem och familjer.
– Det var så värdefulla dagar, hon är fortfarande en av de närmsta jag har i dag, berättar Heidi med en värme i rösten.
Såg sin vän med nya ögon
Det som hände Heidi den decembernatten har varit livsomvälvande på en mängd olika sätt, och har bidragit till att hon ser världen med nya ögon. Hon känner starkare än någonsin att allt som sker har en mening.
Men Heidi såg inte bara världen med nya ögon, utan även människorna runt omkring sig. Plötsligt växer en stor dragningskraft fram gentemot en av sina bästa vänner, Kim, en av dem som var på plats vid hennes sida dagen efter hjärtinfarkten. Heidi tycker sig att något har ändrats i kemin mellan dem.
– Jag såg på honom och fick känslan av att det är denna människan jag ska satsa på. Jag har inte sett honom på det viset förut, men han har alltid varit speciell för mig. Vi har varit bästa vänner i tio, femton års tid och umgåtts varje helg. En dag i maj kände jag plötsligt, att nu ska jag ta steget, man lever bara en gång. Så jag åkte till honom för att berätta.
Det visade sig att känslorna var besvarade, och i dag kallar Heidi honom för sin andra hälft.
– Det var på något sätt en självklar sak. Att nu, mitt i allt, skulle han komma in på annat vis än bara vän. Det var riktigt nygammalt. De är ganska roligt hur man från ingenstans kan tänka, att vi prövar. Och vi klickar något otroligt.
Det kändes för dem som ett naturligt och samtidigt oväntat steg att ta, men ingen av deras gemensamma vännerna var särskilt förbluffad över att de blev ett par.
– De sa bara: "nå nu", skrattar Heidi.
Började skriva en bok dagen före hjärtinfarken
Heidi förlorade sitt jobb i klädbutiken då besökarna minskade i samband med pandemin, och jobbar nu som städare tillika med egna företaget. Att få jobba och ha en rutin känns viktigt för Heidi, men likaså lediga dagar, eftersom hennes hjärta bara pumpar 40% av sin kapacitet.
Det har hänt att hon efter hjärtinfarkten har åkt till akuten med andningsbesvär, som lyckligtvis visat sig vara ofarligt. Men hon kommer aldrig tveka att ringa larmcentralen igen.
– Hade jag inte ringt när det hände och bara somnat om, hade jag dött i sömnen och aldrig vaknat. Det var tur i oturen att jag låg vaken och kände symptomen komma. Allting har sin mening verkligen, jag är inte religös, men jag tror! Jag tror att det var menat att jag skulle överleva, att jag skulle vara vaken på grund av mor och allt skulle hänga ihop som pusselbitar.
Ända sedan Heidi hörde läkarens ord "Kaikki hyvin, allt bra", bestämde hon sig för att leva fullt ut.
– Efter att något sådant har hänt är det lätt att svepa in sig i en filt i soffan och sjunka in i en depression. Men jag har gjort tvärtom, ända sen läkarna sa orden: allt bra. Mitt motto just nu är att jag vill möta det jag är rädd för, jag vill inte fly. Man lever bara en gång.
Dagen innan hjärtinfarkten skrev Heidi sina första ord i vad som ska komma att bli hennes andra bok. Medan hon planerade sin debutbok under tretton års tid, ville hon i sin andra bok lämna handlingen åt slumpen.
– Jag skrev ner att jag ska följa mig själv och mitt liv under ett år, och att jag inte har någon aning om vad som kommer på nästa blad, men det blir projektet ett år framåt. Nästa dag låg jag på sjukhuset.
Ett dygn efter de första orden var skrivna hade Heidi hunnit sväva mellan liv och död, blivit hjärtopererad och befann sig på sjukhus utan att kunna använda rösten.
– Jag kunde inte prata så jag skrev. Jag tog fram min telefon och började att skriva ner kapitel med den hand som jag fick använda.
Skrivandet har varit en viktig del av Heidis rehabilitering, och som en form av terapi har hon startat en blogg som varje dag fortsätter att växa. Där skriver hon från hjärtat om sina bättre och sämre dagar.
Heidi som alltid haft en positiv attityd i livet känner att hon kommit ur allting starkare än någonsin. Nu ser hon fram emot att skriva, föreläsa, pyssla i sitt hus och vara kär. I samband med infarkten samlade hennes kropp på sig en del vätskesamling, och idag har hon med motion, vilja och hälsosam kost gått ner nästan 20 kilo.
– Jag tror också att det handlar om vilken inställning man har i livet. Man väljer själv hur man vill fortsätta. Så här valde jag. Jag valde denna väg.
Hjärtinfarkt hos kvinnor
- Hjärtinfarkt är en ledande dödsorsak bland kvinnor och män i Sverige.
- Av alla som drabbas av akut hjärtinfarkt utgör kvinnor cirka en tredjedel.
- De vanligaste symtomen är smärta eller tryck i bröstet. Smärtan kan även kännas i båda armarna, magen, ryggen, käken, halsen och nacken. Beskrivningen av symtomen varierar dock mer hos kvinnor och missbedöms därför ofta hos kvinnliga patienter.
- Diffusa symtom som värk i käkarna eller skulderpartiet, tyngdkänsla, ont i magen, illamående, yrsel, andnöd, stark trötthet förekommer hos cirka 20 % av patienterna varav kvinnor är överrepresenterade.
