Eva älskar sin husbil: ”Jag kör ensam men är aldrig rädd”
När Eva, 74, förlorade sin livskamrat Kjell-Åke i cancer slogs hennes tillvaro sönder. Alla deras gemensamma drömmar och planer på vad de skulle göra tillsammans efter pensionen försvann. Men efter två års sorg fick hon syn på en husbil – den blev vändpunkten i hennes liv och en ljuspunkt i hennes tillvaro.
Med van hand backar Eva Gustavsson in den tre och ett halvt ton tunga och nästan sex och en halv meter långa husbilen i parkeringsfickan vid Ronneby Brunn i Blekinge.
Hon kontrollerar avståndet från trottoarkanten i backspegeln medan dvärgpudeln Tom med blicken följer hennes händer på ratten från sin plats på passagerarsätet.
– Det här är livet, säger hon. Jag dör hellre bakom ratten i min husbil och med min älskade hund bredvid mig än sitter på ett vårdhem och väntar på slutet.
Eva från Mölndal söder om Göteborg är kvinnan som vid 69 års ålder trotsade alla eventuella konventioner och onödig försiktighet och köpte sig sin första husbil. Sedan dess har hon kört åtskilliga tusen mil genom Europa och upplevt mer än vad hon kunnat drömma om.
På min första resa körde jag genom åtta länder och sov i husbilen 200 nätter
– På min första resa körde jag genom åtta länder och sov i husbilen 200 nätter. Det var en helt fantastisk resa, berättar hon.
Kvinnor som kör husbil
När Allers träffar Eva är hon i Blekinge tillsammans med en grupp andra likasinnade kvinnor. Det som förenar dem är att de samtliga kör varsin egen husbil och att de ofta börjat köra själva sedan de mist sina livskamrater som de tidigare gjort resorna tillsammans med.
– Jag och min man Kjell-Åke började vårt campingliv i ett ryggåstält 1965. Tio år senare köpte vi oss vår första husvagn. Det är en ganska lång resa från ett tält till en husbil, säger hon med ett leende.
Vid Ronneby Brunn är det bara Eva som är kvar. De andra kvinnorna har kört vidare till Karlskrona där hon senare ska träffa dem.
– Vi har varit en tur i Skåne och besökte bland annat Sofiero slott. Nu är det meningen att vi ska åka vidare till Kalmar innan jag återvänder hem till Mölndal. Senare i höst åker jag med all sannolikhet ut med husbilen igen tillsammans med Tom.
Aldrig rädd när hon kör husbil ensam
Om det blir tillsammans med väninnorna som också kör husbil eller ensam är fortfarande oklart. Eva har inga problem med att åka på egen hand.
Detta är Eva Gustavsson
Ålder: 74 år.
Yrke: Pensionär
Familj: Sonen Magnus, 48, sonhustrun, Linda och barnbarnen Johan, 19, Sara, 17 och tvillingarna Erik och Olle, 11. Dvärgpudeln Tom, som egentligen heter Kudus Firework, fick hon överta av uppfödare Micke Nilsson i Skåne. Hon blev förtjust i Tom sedan hon sett honom bli Best In Show vid en utställning i Göteborg 2014.
Bor: I Mölndal.
Trots alla nätter ensam i husbilen och trots alla övernattningar på ibland öde parkeringsplatser har hon aldrig varit rädd och hon har aldrig råkat ut för några obehagliga incidenter.
– Det är ju ingen som har kontanter i dag så det lönar sig inte för rånare att ge sig på mig och skulle de vara ute efter något annat måste de gå med vit käpp om de får för sig att ge sig på en 74-årig ”kärring”, säger hon med sin karakteristiska Göteborgshumor.
Och trots att hon nu kört över 4 000 mil med sin husbil – ibland i trånga gränder i sydeuropeiska städer, längs motorvägar och slingrande smala serpentinvägar i bergen – har hon inte heller råkat ut för några incidenter i trafiken.
– Inget mer än att jag tappat båda bakskärmarna, men då fick jag vända och hämta dem. Men annars är det inte svårt att köra husbil. Jag har bättre överblick från förarsätet i husbilen än jag har i en personbil.
Enligt Eva handlar det om att man måste våga ta steget.
Om jag med mig själv som exempel kan få andra kvinnor i min ålder att våga börja köra husbil är det ”göörbra”
– Det är därför jag ställer upp i det här reportaget. Om jag med mig själv som exempel kan få andra kvinnor i min ålder att våga börja köra husbil är det ”göörbra”.
Själv hade hon inte en tanke på att skaffa en husbil den där dagen när hon besökte Elmia Husvagn Husbil i Jönköping 2015. Hon var egentligen ute efter ny klädsel till husvagnen som hon och Kjell-Åke köpte 2006 och som hon har permanent uppställd på Almöns camping på Tjörn.
– Men så såg jag fronten på den här bilen, en Swift 640, och blev blixtförälskad. När jag sedan såg vilket fantastiskt kök det är i den och alla de smarta lösningarna kände jag bara att jag måste ha den.
Hon bestämde sig sedan snabbt och den första april 2016 levererades den till henne.
Sörjde maken Kjell-Åke
Husbilsköpet blev också slutet på den svartaste tiden i Evas långa sorgeperiod efter Kjell-Åkes död. Han gick bort i september 2013 efter att i nio år kämpat mot en elakartad prostatacancer.
Men innan han dog sa han att han tyckte jag skulle leva livet och inte bara överleva honom
– De första åren efter hans död var jag bara ledsen och grät. Det är jobbigt när man mister någon som man delat hela sitt vuxna liv med som jag och Kjell-Åke gjorde. Men innan han dog sa han att han tyckte jag skulle leva livet och inte bara överleva honom.
Det var Evas andra stora intresse – hundar – som nästan 50 år tidigare sammanförde henne med hennes blivande livskamrat. Hon hade jobbat med att klippa hundar sedan hon var 16 år och en marsdag 1965 sökte Kjell-Åke upp hennes arbetsplats för att få sin älskade strävhåriga foxterrier trimmad.
– Det sa bara klick, minns Eva med ett leende.
Camping stort fritidsintresse
Redan första året åkte de på semester tillsammans och tältade i ett litet ryggåstält för fyra personer. Det gjorde de varje sommar några år, men när sonen Magnus föddes blev det opraktiskt med tält och i mitten av 70-talet köpte de sin första husvagn.
– Campinglivet var vårt stora fritidsintresse. Vi åkte runt i Sverige, Norge, Danmark och till och med ner till Tyskland med husvagnen.
Vid samma tid hade Eva gått över till att jobba som resande säljare till fackhandlare inom zoobranschen.
– Jag låg ute på vägarna från måndag till fredag och kände inte för att komma hem och packa för att vi sedan skulle köra ut igen med husvagnen.
Det var då de bestämde sig för att ställa upp husvagnen permanent alldeles intill havet på Almöns camping på Tjörn. Det var en lösning som även passade Kjell-Åke som fram till pensionen arbetade med att tillverka växellådor för Saab i Göteborg.
– Jag har fortfarande kvar husvagnen på Tjörn. Det är rena paradiset där och det släpper jag aldrig. Där tillbringar jag somrarna, men vintertid vill jag gärna vara ute med husbilen istället för att sitta hemma i lägenheten i Mölndal, säger Eva.
Att Eva aldrig varit rädd för utmaningar visade sig i mitten av 90-talet när hon, mot Kjell-Åkes vilja, bestämde sig för att de skulle skaffa sig en båt.
– Jag tyckte det skulle vara härligt att ha en båt när vi bodde i husvagnen på Tjörn. Kjell-Åke beskrev sig som en landkrabba som blev sjösjuk bara han såg en båt och var helt emot det.
Men Eva stod på sig och 1995 köpte de en norsk motorbåt som de sedan hade många härliga båtturer med. De bytte sedan upp sig och under de 20 år de hade båt tillsammans gjorde de bland annat två turer upp genom Dalslands kanal till Norge.
– Kjell-Åke stod också på sig. Han stod mycket sällan vid rodret utan det fick jag göra. Däremot läste han sjökort, agerade han hopp-i-land-kalle och skötte slussarna när vi tog oss igenom Dalslands kanal.
Det var allt det som Eva och Kjell-Åke tvingades ge upp när han blev svårt sjuk. Det var en utdragen och smärtsam sjukdomsprocess och Eva tog hand om sin man i. Fjorton dagar innan han dog lämnade han för sista gången husvagnen på Tjörn.
– Efter det sålde jag båten, men behöll husvagnen på Tjörn. Det blev dock inga resor med husvagnen.
Kontakter via husbilsklubb
Men när hennes husbil levererades öppnade sig nya möjligheter. Plötsligt kunde hon åka iväg på små utflykter tillsammans med de fyrbarnbarnen och hon kunde lättare hälsa på vänner och bekanta runt om i Sverige som hon lärt känna som uppfödare av Cavalier King Charles spaniel-hundar.
Hon började dessutom undersöka om det fanns andra ensamma kvinnor hon kunde resa tillsammans med och via en husbilsklubb fick hon kontakt med några kvinnor som skulle ha en träff i Mariestad. Där fick hon frågan om hon ville följa med dem till Spanien över vintern.
– Först blev jag lite överraskad, men sedan tänkte jag att det ju inte fanns något som höll mig kvar i Mölndal över vintern. Jag pratade med min son och han peppade mig att göra resan.
Eva upptäckte att själva resan var målet för henne – inte resmålet.
– Jag är mer intresserad av att köra kortare etapper och stanna där jag tycker det ser fint ut. Ibland kör jag bara 20 mil på en dag och så stannar jag sedan en vecka.
Se också: Sandra bor i sin bil – var som helst i världen
I Trouville i Normandie mötte hon väninnan som delade hennes syn på hur en husbilsresa ska vara. När hon parkerade på campingen såg hon ett antal svenskregistrerade husbilar och i en av dem fanns Kristina Kristensen.
Eva och Kristina har sedan de lärde känna varandra i Frankrike gjort flera resor tillsammans - nu senaste under den två veckor långa turen till Halland, Skåne, Blekinge och Småland.
Jag älskar att åka till vackra platser och jag är en riktig friluftsmänniska
– Men 90 procent av alla resorna gör jag ensam. Jag älskar att åka till vackra platser och jag är en riktig friluftsmänniska. Det bästa jag vet är att fälla upp bakdörren en varm morgon och äta frukost med utsikt mot naturen utanför husbilen.
Hon längtar till hon kan åka ner till kontinenten på nytt. När coronapandemin började sprida sig över Europa förra våren befann hon sig i Spanien och tvingades mer eller mindre sträckköra hela vägen tillbaka till Sverige för att inte riskera att fastna på grund av restriktioner och nedstängningar av hela samhällen.
– Den här vintern har jag suttit isolerad i lägenheten i Mölndal hela tiden och det har varit urtrist. Därför är det så skönt att ha kunnat ge sig ut på den här turen i södra Sverige.
Körde Vildmarksvägen
För att få någon omväxling bestämde hon sig förra året för att utforska Sverige med sin husbil. I september körde hon tillsammans med Kristina den 36 mil långa Vildmarksvägen mellan Jämtland och Lappland.
– Det var precis när alla löven skiftade färg och det var fantastiskt vackert, säger Eva och bjuder in oss på en visning i husbilen.
I det modernt utrustade köket, som var en av anledningarna till att Eva fastnade för just den här modellen, har hon två ugnar, en mikrovågsugn, gasol- och elspis. Hon har även ett litet duschutrymme bredvid toaletten.
– Min säng sänks ner från taket här bak och där sover jag alltid. Men jag har möjlighet att även bädda upp två 1,30 meter breda sängar när barnbarnen följer med på en tur, berättar Eva och vecklar upp en karta för att studera var hon vill stanna någonstans i Kalmartrakten.
Till hösten blir det en ny resa med husbilen, men än är det inte bestämt var hon ska åka.
– Jag längtar verkligen till jag kan köra ner till kontinenten och södra Europa igen, säger hon.