Elise: Att få sparken från jobbet var det bästa som hänt mig
I dag har det gått tio år sedan katastrofen inträffade. Nu ska jag fira. Jag slår mig ner i min öronlappsfåtölj.
Jag stryker med handen över det svarta, mjuka skinnet och känner historiens vingslag. Den har varit min farmors.
Jag stoppar in en bit prinsesstårta i munnen och känner den söta smaken av fest och minns.
Jag kom till jobbet och blev direkt inkallad till chefen. På hans bord låg en bukett tulpaner. Konstigt.
Jag satte mig på kanten av en stol, alldeles stel i kroppen. Han gick rakt på sak och började prata om arbetsbrist, dåliga tider och att vi är för många. Mitt huvud började susa och det tjöt i öronen.
– Kan du skriva på här tack, sa han.
Sedan gav han mig tulpanerna.
– Du har alltid varit en fantastisk medarbetare.
Jag tog blommorna, gav dem till kollegan i rummet bredvid, packade ihop mina saker och gick för att aldrig mera komma tillbaka. I dag, för tio år sedan.
En anställning kan vara så mycket, något fint, något dyrbart och meningsfullt. Något att vara rädd om.
Men också en börda, ett tvång, något som känns som ett måste, något som saknar mening och innehåll, där den enda drivkraften är pengar.
Rubrik
Pengar. Detta magiska ord. För en del betyder det lycka, för andra återigen olycka, men för de allra flesta en nödvändighet och en drivkraft för att stå ut, med det mest meningslösa jobb.
Du gör allt som står i din makt, sköter dig perfekt, försover dig aldrig, är sällan sjuk, sköter ditt jobb rent professionellt, men ändå … plötsligt får du gå.
Varför? Det finns inga svar. Det bara föll sig så. Tyvärr! De som blir kvar kan mycket mindre, vill mycket mindre, bryr sig mycket mindre.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Kanske är det därför. Hemska tanke. Men vill du bli som de? Vill du det? På riktigt?
Kan du inget, vet du inget, kan du inte heller ställa krav. Du bara lyder order. Lyder blint. När slutade du tänka själv?
Det gör detsamma. Du är bekväm. Du blir vad arbetsgivaren gör dig till. Du är aldrig till besvär. Men, du har sålt din själ. Är det värt priset?
De första tre åren var svåra. Riktigt svåra. Det var lika tomt i plånboken som i kylskåpet.
Allt var svart runtomkring mig och hela kroppen var tung, men en dag såg jag en bukett tulpaner. De var som en hälsning från min chef. Gör något av ditt liv! Du måste göra det själv!
Jag startade ett företag. På vinst och förlust. Nej, på vinst för jag hade ingenting mera att förlora. Det gick över förväntan och i dag har jag det bra. Jag firar att chefen gav mig sparken.
Jag har många gånger tänkt att jag borde ha gett honom de där tulpanerna. Han var värd dem. Han gav mig sparken, så jag fick behålla min själ och skapa mig ett bra liv. Ett eget liv, som jag är värd.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]