Hanna: Max räddade pappa från ensamheten
Vår dotter Emelie var hjärtsjuk när hon föddes. Hon fick tidigt genomgå flera stora operationer, sedan klarade hon sig på mediciner och täta uppföljningar hos läkare.
Men när hon fyllt nio var läkarna osäkra och Emelie hamnade på sjukhus för grundliga undersökningar.
Vi tillbringade mycket tid på sjukhuset tillsammans med vår dotter och det gjorde att vår älskade familjehund Max kom i kläm. Vi hade köpt honom som tröst och uppmuntran åt Emelie.
Vi älskade honom högt och han gillade att sova vid, eller helst på, våra fötter och vara en del av familjen.
Nu hann vi i bästa fall vara hemma en kvart då och en kvart då per dag, och varje gång vi lämnade blev han förkrossad. Men vi var ju tvungna att prioritera Emelie.
Min pappa mådde dåligt
Det var inte bara Max som gav mig dåligt samvete. Min mor hade gått bort hastigt ett år tidigare och pappa var fortfarande inte sig själv. Han sörjde mamma och verkade ha tappat lusten för allting.
Det enda han ville göra var att sitta hemma i soffan och titta på tv. Inte ens Emelie verkade han bry sig om längre.
Jag pratade med min man Lasse och han föreslog att vi skulle låta pappa ta hand om Max ett tag. Jag blev eld och lågor, vilken lysande idé!
Samma kväll ringde jag pappa, nu skulle han få någon att bry sig om och Max skulle slippa vara ensam. Jag var helt övertygad om att han skulle tycka att det var en lika bra idé som vi gjorde.
Men pappa sa nej, trots att han visste hur jobbigt vi hade det. Jag var helt mållös först.
Sedan blev jag faktiskt arg. Nästa morgon åkte jag dit med Max och lämnade honom där. Jag talade om för pappa att han fick skärpa sig, vi hade det svårt och jobbigt och han måste hjälpa till.
Så åkte jag därifrån utan att vända mig om. Och pappa protesterade inte.
Det visade sig vara ett riktigt genidrag! Max tumlade runt i pappas trädgård och var lycklig över att få uppmärksamhet, och pappas humör blev bara bättre och bättre.
Han var tvungen att rasta hunden och ibland köpa mat åt honom och när de gick ut på sina dagliga promenader kom han i kontakt med andra människor igen.
Lyckligtvis kunde Emelie snart lämna sjukhuset. Hon fick nya mediciner, en helt ny sort. Hennes blå läppar blev rosa igen och hon var glad över att kunna gå tillbaka till skolan och alla vännerna.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Jag och Lasse började prata om att hämta hem Max igen, men så en dag sa Emelie:
– Mamma, jag tycker Max ska få vara kvar hos morfar. Jag tror de behöver varandra.
Emelie älskade verkligen Max, men hon hade precis som vi sett hur morfar levt upp. Det var så fint och omtänksamt gjort av henne!
Det blev faktiskt en tredje fluga i samma smäll. Emelie cyklade allt oftare över till morfar för att hälsa på Max och tog gärna med sig sina vänner.
Min pappa blev ännu piggare och gladare ju fler människor han hade omkring sig, och han kom närmare Emelie igen.
Och allt är vår fina Max förtjänst!
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]