Charlotte: Min man vann på Triss – blev sårad när jag insåg vad han ville göra för pengarna

Efter reklamen: Se också: Saker lyckliga par gör på helgerna – för att få relationen att hålla

Min man Johan har som vana (eller ska jag hellre säga ovana?) att köpa en trisslott när han handlar i mataffären. Som tur är är det mestadels jag som sköter markservicen i vårt hushåll så det rör sig om högst en gång i månaden som han kommer hem med en lott.

– Älskling, nu ska vi bli rika! säger han varje gång och skrattar och skrapar.

Under vårt tio år långa äktenskap har det på sin höjd blivit små vinster som bara gett tillräckligt med pengar för att köpa en ny lott.

Tills nu i lördags ...

Stod inte ut med föräldrarna

relationerLena: Jag jobbar på förskola – ville säga upp mig

Min man blev mållös

– Älskling, nu ska vi bli rika! sa han i vanlig ordning från vardagsrummet medan jag stod i hallen och klädde på våra söner.

Vi skulle ut i lekparken en stund innan middag.

– Jävlar! skrek han.

– Johan! röt jag.

Jag är inte pryd, men att svära så inför våra barn är inte acceptabelt.

Plötsligt kom Johan ut i hallen. Han var högröd i ansiktet och flåsade som om han sprungit ett maraton.

Jag blev rädd – hade han en hjärtattack?

– Vad är det, Johan, sa jag och såg att även barnen blev rädda.

Johan var mållös.

– Svara! sa jag och vår ena son började gråta.

Långsamt tog Johan handen bakom ryggen och ner i bakfickan på jeansen.

I handen höll han en skrapad trisslott.

– Vi har vunnit, sa han försiktigt, nästan som om han inte vågade säga det högt.

Äntligen fick jag svaren jag sökt efter

relationerMia: Mamma avslöjade sanningen när hon blev allvarligt sjuk

Leendet försvann från hans ansikte

Det visade sig att vi hade vunnit 10 000 kronor på trisslotten.

Sonen som nyss gråtit började dansa och hoppa och vår dotter hakade på. Jag kramade om Johan och gav honom en stor kyss.

– Nu blir det äntligen den där resan till rivieran som jag drömt om! sa jag och tittade på honom.

Något i hans ögon förändrades. Leendet försvann från hans ansikte. Han drog sig ur mitt grepp, som om han var obekväm att vara nära mig.

– Eller? Visst blir det väl en resa nu? sa jag.

Johan var tyst och tittade ner i marken.

– Alltså, det är bara 10 000 kronor, jag tror inte att det räcker till det.

– Klart det gör!

Johan gick in i köket och tog ett glas vatten, han svepte hela glaset.

Jag såg på hans ryggtavla och kände hur irritationen växte inom mig. Jag kände så Johan så pass väl att jag förstod vad som försiggick i hans huvud.

Johans stora intresse sedan barnsben är fiske. Men sedan vi fick våra söner är det ett intresse han fått lägga på hyllan. Det har helt enkelt inte funnits tid och pengar till det.

– Det där får du väl ägna dig åt när barnen är stora och vi är pensionärer, hade jag sagt.

Någon gång varje år hade Johan ändå fått åka med sina gamla vänner på fiskeresa, men hans gamla utrustning som hade tjugo år på nacken höll inte måttet och han beklagade sig alltid när han kom hem.

Bästa som kunde hända oss

relationerLennart: Vi kunde inte bli gravida – blev vår lycka

Ville riva isär Triss-lotten – då kom min svärmor med en lösning

Johan och min relation hamnade i en riktig kris på grund av trisslotten. Han ville bestämt använda pengarna till att köpa nytt fiskespö och massor av tillbehör medan jag tyckte att han skulle spendera dem på något som hela familjen kunde ha glädje av.

– Men det är ju bara du som vill åka till rivieran, sa min man arg.

– Det är inte sant, våra barn skulle älska det!

Det gick så långt att jag knappt kunde titta på min man utan att bli förbannad.

– Jag önskar att du aldrig hade vunnit på den där förbaskade trisslotten! skrek jag.

Och vore det inte för att Johan hade gömt lotten hade jag i affekt rivit den mitt i tu.

Till slut fick min svärmor ingripa. En dag när hon var och hämtade barnen märkte hon av den dåliga stämningen. När vi berättade om lotten och att vi inte kunde komma överens om vad vi skulle göra för pengarna, kom hon med den bästa lösningen.

– Nu gör ni så här, sa hon och sa åt oss att sätta oss ner i soffan.

Jag kände mig som ett litet barn som varit busig.

– Det blir inget rivieran, och inga fiskeprylar ...

– Men ... försökte min man avbryta men min svärmor höll på handen.

– Tyst, Johan ...

– Nu tar ni alla pengar och sätter in det på barnens sparkonto. 5 000 kronor var.

Både Johan och jag blev tysta. Mina kinder blev varma av skammen som bubblade inom mig. Hur kunde vi vara så egoistiska?

Johan och jag gick ut och åt den kvällen när svärmor passade pojkarna. Vi åt en trerätters och beställde in ett fint vin. Barnen fick fyra tusen kronor var på sina konton, det kändes ändå som en bra kompromiss – nu var vi alla glada igen.