Cecilia: Mina så kallade väninnor tog all min energi

Efter reklamen: Se också: Stina brände ut sig - och blev biodlare

Jag har alltid fått höra att jag är bra på att lyssna. Att jag kommer med så kloka råd och hittar orden som tröstar. Redan i tonåren var jag den som alla vände sig till när de hade problem.

Mina kompisar kunde sitta och älta sina killproblem i timmar. Ofta kom även deras pojkvänner till mig när de behövde hjälp.

Så har det fortsatt. Min man brukar skoja om att jag borde ha blivit kurator i stället för revisor, så att jag hade fått betalt för alla timmar jag har suttit och lyssnat.

För två år sedan krisade livet för mina väninnor nästan samtidigt. Karins man blev allvarligt sjuk och hon behövde moraliskt stöd.

relationerLennart: Skulle jag klara att åka Vasaloppet?

Ann-Charlotte blev uppsagd när företaget hon jobbade på såldes. Jag försökte peppa henne och hjälpa henne att hitta ett nytt jobb. Jag pratade med folk jag känner och letade annonser.

Maria hade problem med sin senila mamma som inte fick plats på ett vårdhem tillräckligt nära henne och Louise pratade fram och tillbaka om hon skulle skiljas eller inte från sin man Leif.

Fick åka in till sjukhuset

All min energi gick åt till att lyssna på och hjälpa andra, jag fick ingen tid över för mig själv. Det här var under en period när jag hade ovanligt mycket att göra på mitt arbete.

Min man hade fått ett större distrikt att bevaka på sitt jobb och var ofta bortrest flera dagar i sträck.

Så en dag gick det bara inte längre. Jag vaknade och orkade inte ens kliva ur sängen. Min första tanke var att jag var på väg att bli sjuk, kanske höll jag på att få influensa.

Så olämpligt tänkte jag och kände sedan ett mycket obehagligt tryck över bröstet. Ena armen var helt bortdomnad.

relationerSinikka: Det var fattigdom och elände – var jag för ung för att vara mamma?

Som tur var var Leif hemma och körde mig snabbt till akuten. Det var en infarkt på gång. Visst hade hjärtat slagit snabbt och i en märklig rytm ibland, men jag hade tänkt att jag bara var stressad just i den stunden.

Det här blev början på en lång konvalescens. Mot min vilja blev jag sjukskriven en längre period. Då insåg jag hur lite min situation betydde för mina väninnor.

Visst kom de och besökte mig på sjukhuset, men de pratade mest om sig själva och sina problem.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

Louise hann knappt fråga hur jag mådde förrän hon satte sig på sängkanten och började prata om sitt äktenskap.

Ann-Charlotte undrade hur hon skulle hitta ett nytt jobb utan min hjälp och Maria malde på om mammans vårdbehov.

Vid det samtal som jag hade med läkaren innan jag skrevs ut pratade vi även om mina väninnor och hon rådde mig att inte träffa dem på ett tag om de bara stressade mig med sina problem.

I dag mår jag bättre och är tillbaka på arbetet, men bara på halvtid. Jag har insett hur mycket tid och energi mina väninnor sög ur mig.

När det gick upp för dem att jag inte hade samma ork att engagera mig i deras problem utan snarare behövde få prata om hur jag mådde själv blev det inte längre flera samtal per dag.

Visst träffas vi, men mer sporadiskt. Jag har lärt mig att säga ifrån när andra behöver lätta sitt hjärta. Ingen brydde sig ju om att lyssna när det var jag som behövde hjälp.