Tidigare ärkebiskopen Antje Jackelén uppmanar till moraliskt mod
Hon var första kvinna att bli ärkebiskop i Sverige, hon var med som officiant vid vigseln mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling, hon har döpt flera av kungens barnbarn – och hon har aldrig undvikit den offentliga debatten.
Nu i september kom Antje Jackeléns senaste bok ut i handeln. En bok där hon behandlar de stora, existentiella frågorna som definierar oss som människor.
Samtidigt är det på många sätt en personlig bok.
– Jag utgår i inledningarna till varje kapitel från mitt eget liv, men det är absolut ingen självbiografi, säger hon när vi slår oss ner i matsalen i en av universitetsbyggnaderna i Lund.
Antje Jackelén
Ålder: 69 år.
Yrke: Ärkebiskop emerita.
Familj: Maken Heinz, 79, två döttrar och fyra barnbarn.
Bor: Bostadsrätt i Lund och fritidshus i Mellanskåne.
Aktuell: Med boken Tio Tankar För Själens Hunger.
Det är en strålande vacker sommardag och Antje Jackelén har föreslagit att vi ska träffas i humanistiska och teologiska fakulteternas lokaler på Helgonagatan för intervjun. Det är här den före detta ärkebiskopen sedan i höstas har en tjänst som senior rådgivare, vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.
– Jag har uppnått pensionsåldern, men jag är inte riktigt pensionär. Jag jobbar här på 40 procent och resten av tiden går åt till en del andra uppdrag, bland annat för Kyrkornas Världsråd där jag ingår i en arbetsgrupp som undersöker hur digitaliseringen påverkar människor.
Förutom detta håller Antje Jackelén föredrag och skriver en del. Och det är just hennes skrivande som är anledningen till att vi träffas den här soliga sommardagen.
– Tio Tankar För Själens Hunger är en bok som jag har velat skriva en tid. Ett par av kapitlen har jag i en annan form publicerat som kulturartiklar, men jag kände att det behövdes ett samlat grepp om tio viktiga existentiella frågor.
Frågorna, eller begreppen hon tar upp är: jag, tid, förnuft, Gud, ångest, avgrundskunskap, frihet, skam, försoning och hopp. Var och en behandlas i ett eget kapitel.
– De representerar de stora orden och idéerna som jag har arbetat med i mitt långa yrkesliv. Det är ord och frågor som vi måste diskutera och öka förståelsen av.
Antje Jackelén menar att det är extra viktigt att ta upp dem i dessa oroliga dagar.
– I annat fall riskerar livet att bli innehållslöst och visionsfattigt. Jag hade kunnat ta med betydligt fler stora frågor som vi brottas med. Man skulle också kunna kalla dem något annat, men det är det här jag har fastnat för.
Följ din moraliska kompass
I grunden handlar det om medmänsklighet, vår inre moraliska kompass, vad som formar den och modet att våga följa den.
– Vi måste återerövra vårt medborgarskap och inte låta oss reduceras till kunder eller konsumenter som vi har blivit i så många avseenden. Vi människor vill själva vara med och påverka.
I förordet tar Antje Jackelén upp ett par exempel på vad som händer om vi slutar tänka själva och inte följer vår egen inre kompass.
– Det var en journalist som frågade en chef vad denne tänkte om att andra länder gör en helt annan bedömning än Sverige i en fråga av internationell karaktär. Hen svarade: ”Jag tänker inte så mycket. Jag är myndighetschef och måste följa de lagar och regler som gäller.”
Det andra exemplet hämtar Antje Jackelén från en händelse tidigare i år, när ett tusental bilar under ett dygn i januari satt fast i snökaoset på E22:an i Skåne.
En av trafikanterna hade kunskapen och utrustningen för att kunna klippa upp mitträcket så att åtminstone en ambulans kunde komma loss. Men han fick inte hjälpa till eftersom ingen kunde ge tillstånd.
– Något liknande hände under flyktingkrisen för snart tio år sedan. Då fanns sängplatser och välfyllda kylskåp, men eftersom myndigheterna inte kunde komma överens om tillstånd användes aldrig sängarna och maten blev förstörd.
Det hade enligt Antje Jackelén kunnat undvikas om ansvariga myndighetspersoner haft modet att följa sin inre kompass och inte varit så rädda att göra fel.
– Jag tror att många lider av en viss vilsenhet. I stället för att följa det som är sunt förnuft är man så rädd för att fatta felaktiga beslut att man gömmer sig bakom regler och policybestämmelser.
– Problemet är att det var just det många sa efter Tredje riket och nazismen i Tyskland: ”Vi följde bara order.”
Ångest vid flytten till USA
Som tidigare nämnts inleds varje kapitel med en personlig betraktelse av Antje Jackelén eller med ett exempel ur hennes eget liv. När hon tar upp ångest skriver hon om flytten till Chicago i augusti 2001 – två veckor före terrorattackerna den 11 september. Hon berättar om den ångest hon själv fick av att ha dragit med sig familjen till andra sidan Atlanten och hur hon började ifrågasätta sig själv. Hon upplevde att hon tappat kontrollen vilket spädde på ångesten.
Många lider av en viss vilsenhet
Det finns mycket som kan framkalla ångest i dag. I boken nämns ångest kopplad till klimat, teknik och krig.
– Klimatångest är en verklighet för många av de yngre. De som är äldre kanske däremot kan känna klimatskuld, säger Antje Jackelén som orsakade rubriker när hon för några år sedan kallade Greta Thunberg för en profet.
– Nja, det är inte riktigt sant. Jag fick frågan av en journalist om man kunde betrakta Greta som en profet. Jag svarade att hon likt profeterna i Bibeln med envishet bär fram ett starkt budskap och förstärker det genom symbolhandlingar som segelbåtsresan över Atlanten. I den meningen kan man se henne som profetisk. Sedan blev rubriken att jag såg henne som en profet.
Hon tycker att Greta Thunberg i klimatfrågan visar exempel på stort personlig mod då hon står upp för vetenskap, vågar följa sin inre kompass och inte låter sig tystas av att hon ifrågasätts.
Att ifrågasättas är något Antje Jackelén har egen erfarenhet av.
– Min man Heinz har genom åren vid flera tillfällen suckat och sagt till mig att det här hade aldrig hänt om du hetat Anton, säger hon och anspelar på motståndet från alltifrån kvinnoprästmotståndare till patriarkatet i stort som hon fått kämpa mot.
Vad det innebar fick hon erfara inte minst när hon kom till Sverige från Tübingen i dåvarande Västtyskland sent 70-tal för att studera teologi vid Uppsala universitet. På den tiden var kvinnoprästmotståndet betydligt mer utbrett än i dag.
– Jag var lyckligt omedveten om att de problemen fanns i Sverige när jag kom hit som gäststudent, säger hon.
Prästvigdes i Stockholm
Men Antje Jackelén lät sig inte stoppas av motståndet. 1979 blev hon teologie kandidat vid Uppsala universitet och ett år senare prästvigdes hon i Stockholm.
Därefter följde tjänstgöringar som församlingspräst i Österhaninge och Tyresö innan flyttlasset gick söderut för Antje och hennes man Heinz, även han från Tyskland och präst i Svenska kyrkan.
I Skåne var hon präst i Gårdsstånga församling i Eslövs pastorat och i Lunds Domkyrka. Vid Lunds universitet blev hon 1999 doktor i teologi med sin avhandling som behandlar förhållandet mellan religion och naturvetenskap.
– Motstånd mot kvinnor förekommer i både kyrka och samhälle. Det fanns de som ville ta ära och heder av mig. Bland annat försökte man förminska mitt arbete genom att påstå att min avhandling egentligen inte höll måttet. Men den har getts ut på tre språk och det är väl ett bevis om något på att den gör det, säger Antje Jackelén med ett leende.
Det är häftigt att kyrkan valde en invandrare och kvinna
Efter disputationen arbetade hon som Europaansvarig för Center for Theology and the Natural Sciences i Berkeley, Kalifornien. Det ledde till en professorstjänst i Chicago dit hon och familjen alltså flyttade 2001.
Ärkebiskop i dramatisk tid
År 2007 återvände Antje Jackelén till Sverige när hon blev biskop i Lunds stift. Sju år senare, den 15 juni 2014, blev hon som första kvinna någonsin ärkebiskop i Sverige när hon efterträdde Anders Wejryd.
– Jag tycker att det är häftigt att Svenska kyrkan valde en invandrare och en kvinna till ärkebiskop, säger hon med ett leende.
Under sin tid som ärkebiskop var Antje Jackelén med om att hantera flyktingkrisen 2015, coronapandemin och inledningen av kriget i Ukraina. Hon döpte prinsessan Madeleines och Christopher O’Neills barn Nicolas och Adrienne, kronprinsessan Victorias och prins Daniels son Oscar samt prins Carl Philips och prinsessan Sofias son Alexander.
I slutet av 2021 meddelade hon att hon tänkte avgå som ärkebiskop eftersom hon uppnått pensionsåldern 67 år.
– Allt har sin tid och jag ville ha lite mer tid för mig själv och tillsammans med min man som är tio år äldre än mig, säger hon.
Paret bor i en lägenhet i Lund, men vistas så ofta de kan i sommarstugan som ligger i ett skogsområde i de mellersta delarna av Skåne.
– Vi har planerat för ålderdomen. Vi vill inte ha mer än vi klarar av att sköta. Jag njuter stort av att sitta på gräsmattan vid sommarstugan och lyssna på fågelsången.
Där odlar de även lite blommor och grönsaker.
– Just odla är ett fint ord. Det måste man också göra med själen.
Antje Jackelén hoppas att hennes bok kommer att läsas av många. Hon har redan hört att det finns många som vill läsa den i bokcirklar eller i grupper tillsammans med andra.
– Det är det jag vill, att den ska leda till goda samtal.
Hon vill inte kalla den för provocerande, men lite utmanande.
– Den har tuggmotstånd. Det är snarare fröknäcke än en kanelbulle, säger hon med ett leende innan vi går ut för att ta några bilder i solskenet.