Lästips:NYTT! Korsord Relationsproblem Vänner för livet Vår familj Föräldraskap Att leva med missbruk

Alexandra: Traditionen med Kalle Anka förde oss samman – fick en sista trevlig jul ihop

22 dec, 2024
author Anonym läsarberättelse
Anonym läsarberättelse
Foto: Shutterstock/TT
Jag trodde jag aldrig skulle prata med min bror igen. Men när min bror blev allvarligt sjuk hittade vi tillbaka till varandra.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: Ofrivilligt ensam i jul? Så kan du hantera detBrand logo
Se också: Ofrivilligt ensam i jul? Så kan du hantera det

Min bror och jag har haft en komplicerad relation i många år. Som barn stod vi varandra nära men sedan tog livet oss i två olika riktningar. Jag åkte iväg och jobbade som au pair i Australien och fick en chans att se världen innan jag ett par år senare kom hem och började studera till sjuksköterska, medan min bror förblev hemma i den lilla småstaden som vi växt upp i.

Han träffade sin fru redan när de var gick på gymnasiet och de fick barn tidigt medan jag aldrig riktigt träffat "den rätta" och lever barnlös, eller barnfri som jag väljer att se på det.

Eftersom vi lever så olika liv har vi ibland haft svårt att förstå varandra, och när våra föräldrar dog hamnade vi i en konflikt gällande arvet.

I många år bröt vi kontakten helt.

Jag är inte särskilt förtjust i hans fru heller, som betedde sig mycket girigt kring min och min brors arv. Det var nästan som om hon trodde att våra föräldrar var hennes, för hon la sig i och la även vantarna på arvegods.

Eftersom jag inte har några barn och inga andra släktingar kvar i livet förutom min bror blev det mycket tomt utan honom. Särskilt kring jul som jag fick tillbringa ensam, det var plågsamt och jag skämdes också inför mina arbetskamrater på sjukhuset när de frågade varför jag tog så många arbetspass på de röda dagarna.

Att vara ensam på jul är rent av pinsamt, jag kände mig som en sämre människa när alla andra satt i lunchrummet och berättade om sina fantastiska jular som de haft med barn och släktingar.

Annons

Hur blev det så här? kände jag och det gjorde så ont inombords.

Julklassikerna på tv väckte gamla minnen

Men så en november för några år sedan ringde telefonen och det var min bror. Jag blev mycket förvånad. Han berättade att han blivit sjuk i cancer.

Det var fruktansvärt sorgligt och jag blev så ledsen.

Han sa att det inte var någon vidare god prognos och att han därför ville försonas och bjöd in mig att fira jul.

Givetvis ville jag fira jul med min kära bror, plötsligt kändes allt bråk om arvet så fjuttigt. Hur kunde vi kastat bort tid med varandra över aktier och tavlor?

Jag skämdes men var stolt över att min bror varit den större människan och hört av sig.

Den julen blev fantastisk. Jag kom hem till min bror redan kvällen innan jul. Han hade köpt lotter till uppesittarkvällen och så satt vi där och spelade med varsin lott hela kvällen.

Min bror och jag skrattade, spelade och skrattade. Särskilt roligt hade vi åt gamla barndomsminnen och dagen efter på julafton när vi ätit upp den goda maten satte vi oss återigen framför tv:n och tittade på de klassiska julprogrammen vi vuxit upp med. Det var Sagan om Karl-Bertils julafton och Kalle Anka och hans vänner. Det var som att vi kastades tillbaka till hur det var när vi var små.

Till och med min brors fru var ganska trevlig den julen, även om jag aldrig kommer vara särskilt förtjust i henne.

I dag lever inte min bror längre. Han gick bort på våren. Jag är så otroligt tacksam att vi fick en sista jul ihop som goda vänner och kära syskon.

Berätta din historia!

Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.

Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]

Annons