Richard Tellström: Det säger din lunch om dig
Har du funderat på vad det är som gör att du väljer en lunchlåda i butik eller en lunchrätt på restaurang framför en annan? Tror du att det bara har att göra med vilka smaker du gillar?
Ja är det enkla svaret, men är detta det fullständiga svaret?
Vad kan lunchlådan avslöja om dig?
Faktum är att det ligger mycket mer politik, ekonomi och faktiskt även religiösa värderingar bakom ditt val än vad du tror. Trots att vi i Sverige ser oss som sekulariserade i dag.
När du står där och tittar in i matbutikens kyl eller väljer från en meny så påverkar våra i grunden religiösa övertygelser, den lutherska pietismen som nådde Sverige i början av 1700-talet, enligt Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, känd från bland annat SVT-programmet Historieätarna.
– Den handlar om att du ska vara förebild för andra. Vilket gör att vårt sociala samvete för världen är grundat i person, förklarar han för Hemmets Veckotidning.
Måltidsforskaren Richard Tellström om vad som styr när svenskarna väljer mat
Enligt pietismen ska du dock inte njuta av mat.
– För då vänder du dig bort från Gud och Kristus. Därför har vi uttrycket ”låt maten tysta mun”. Det är också pietismen som gör att Systembolaget är stängt på söndagar, för då är det högmässa. På Herrens vilodag ska man inte hålla på att handla sprit, säger Richard och frågar sig själv:
– Det låter ju helt bisarrt, gäller det här i dag? Ja, det är liksom överfört och kallas i dag för folkhälsopolitik.
Trots det är den pietistiska kyrkan framåtriktad. Därför intresserar vi oss av ny mat, men maten är inte viktig i sig, utan att du alltså ska vara en förebild med det som du har på tallriken framför dig.
– Det här är en grundvärdering som styr hur vi väljer mat, nyheter och hur vi förhåller oss till kostråd från staten.
Det här är Richard
Namn: Richard Tellström
Ålder: 64 år.
Bor: I Uppsala.
Yrke: Etnolog, måltidsforskare, föreläsare, författare, lärare och researcher inom film och tv.
Familj: Maken Thomas, 67.
Favoriträtt: ”Fläsk med löksås, inget är godare än det!”
Skulle aldrig äta: ”Jag har väldigt svårt för råa grönsaker. Jag har aldrig tyckt om sallad, det är en styggelse.”
Prisvärt är viktigast – inte billigast
När matleverantören Convini i höstas gjorde en undersökning om vad som är viktigast för oss när vi väljer lunch på jobbet, svarade de allra flesta, 63 procent att prisvärdheten är det allra viktigaste.
– Man vill ha det som har mest prisvärdighet i din sociala och kulturella situation, så du köper det som har bäst pris givet vad du får ut av det, förklarar Richard.
Ingen letar det billigaste, för då hade vi ätit foderpellets
Det betyder inte att du köper den billigaste lunchmaten.
– Man värderar, är den här produkten värd det sociala sammanhang som jag ska äta den i eller det som jag uppfattar som hälsosamt eller alltså det som jag laddar med värderingar. Matchar produkten mina värderingar? Är svaret ja då köper man den oavsett vad den kostar. Är svaret nej då förkastar man den oavsett vad den kostar.
– Det är inte så att människor letar det billigaste. Ingen letar det billigaste, för då hade vi ätit foderpellets. Det är det absolut billigaste.
Vegetariska ätande minskat – kött högre social status
Trots att prisvärdheten är det viktigaste för de allra flesta när vi väljer mat, äter vi mindre vegetarisk mat i Sverige i dag. Redan 2021, under coronapandemin, visade flera rapporter att det vegetariska ätandet minskat för första gången på tio år och att fler definierade sig som allätare. Vad det beror på är oklart men en teori är att man vid krisår hellre väljer så kallad comfort food, tröstmat.
Trots det, kom Livsmedelsverket så sent som i september med ett förslag om att de vill minska det rekommenderade intaget av kött från 500 gram till 350 gram i veckan per person, främst av miljöskäl.
Hur kommer det sig att vegetarisk kost minskar i dag?
– Det är för att vego är en ideologisk kost. Och ideologier är skiftande över tid, säger Richard.
Man tänker att inflationen ändå borde göra att folk väljer mer vegetarisk mat för att det är billigare?
– Ja, fast vi väljer alltid den mat som har högst social status, och kött har högre social status än vegetabilier. När vi träffar andra när vi ska gå ut och äta lunch så äter vi ändå kött för att unna oss, because we’re worth it. Hemma kanske det blir ett grönsaksmål i stället. Men generellt sett så är det så att vi indelar mat i olika socialt värde.
Så man kan uttrycka sin sociala status med sin matlåda, lunchlådan på jobbet?
– Absolut. I någon mening så ligger du själv i den. Det är inte mat du har i matlådan, det är du själv som ligger där. Matlådan är socialt reglerad, den är inte individuell, avslutar Richard.
Mathistoria: Lunchvanor genom tiderna
1915 – Man säger nu lunchpaus
Lunch har man alltid ätit genom tiderna, innan kallades måltiden mitt på dagen för middag. Ordet lunch är lånat från engelskan, men kan ha spanskt ursprung från spanskans ”lonja” som betyder skiva, alltså smörgåsmat.
Historiskt sett har man alltid haft med sig lunch på arbetet. Inom jordbruket åt man när dragdjuren behövde vila. Ordet lunchpaus myntas för första gången 1915.
Första halvan av 1900-talet
I och med industrialiseringen lämnar folk landsbygden och flyttar in till tätorterna där det var ont om jobb för kvinnor. Kvinnor blir hemmafruar och lunchen intas ibland hemma med ett lagat mål mat.
1950-tal
Fler kvinnor ska ut i arbetslivet och därför ska maten nu förenklas. Felix lanserar pulvermoset PeM i handeln, och fler pulvermixer kommer efterhand.
1970-tal
Rikskuponger lanseras och lunchen skattesubventioneras. Krogätandet tar fart på riktigt. 1973 serveras det gratis skolmat i alla grundskolor i Sverige.
Framtiden då?
Fler innovativa leverensalternativ för lunch kommer att komma. I dag har det testats leverans med drönare och robotar.
Kniv- och gaffelrätter försvinner, vi äter mer sönderskuren mat för att kunna sleva i oss med ena handen och scrolla på telefonen med den andra.
I framtiden ser vi mer av så kallad ”mindless eating”, då man äter men samtidigt koncentrerar sig på något annat. Maten kommer också att anpassas till det.