Fynda mattor: Svenska formgivare och signaturer
Märta Måås-Fjetterström, Barbro Nilsson, Sigvard Bernadotte, Marianne Richter och Ingird Dessau är namn på mattformgivare många kanske känner igen. Men Ethel Halvar Andersson, Berit Koenig, Anna-Greta Sjöqvist och Judith Johansson har de flesta nog aldrig hört talas om.
Se också: 5 saker at tänka på när du går på loppis
Märta Måås-Fjetterström och hennes vävateljé i Båstad är den mest välkända. Mattorna därifrån är förknippade med hög kvalitet. Men hennes ateljé, som är en av få verksamma idag, var långt ifrån ensam på marknaden under första hälften av 1900-talet. Många mattor som tillverkades av andra vävateljéer och fristående väverskor håller precis lika hög kvalitet.
Väva i rölakan unikt för Sverige
De handvävda svenska mattorna som tillverkades under 1900-talet är världsunika. Att väva mattor i tekniker som till exempel rölakan och flossa med moderna geometriska mönster samt med formgivarens signatur existerar inte någon annanstans i världen.
Storhetstiden för dessa juveler infaller framförallt från 1940-talet och ett par tre decennier framåt. Då vävdes tusentals mattor i Sverige. Hemslöjderna spelade en viktig roll för tillgängligheten och spridandet av dem men även fristående ateljéer, som Märta Måås-Fjetterströms och Judith Johanssons, betydde mycket för produktionen.
Okända signaturer på många mattor
Listan på mattformgivare och signaturer kan göras lång. Men vi känner tyvärr inte till vilka det är som döljer sig bakom alla signaturerna. Ett stort antal mattor signerades men det var inte alltid en självklarhet att namnet på formgivaren bakom signaturen bevarades för kommande generationer.
Det går helt enkelt inte alltid att få reda på vilka alla dessa formgivare var. Ofta är det något av ett detektivarbete som gör att man lyckas avkoda en signatur. För det mesta måste man få kontakt med en släkting eller en före detta medarbetare från någon vävateljé eller hemslöjd för att få fram informationen. Hemslöjderna upprättade oftast inget kartotek eller arkiv över vare sig formgivare eller väverskor. Många namn har följt med beställarna och formgivarna i graven.
Sverige har en fantastisk textilskatt och vi borde försöka göra allt vi kan för att få fram så mycket information som möjligt om de personer som skapade denna världsunika kulturskatt. Detektivarbetet fortsätter!
Judith Johansson inspirerades av naturen och resor
Tillsammans med maken John grundade Judith Johansson (1916-1993) en vävateljé i halländska Knäred. Judith, som var både väverska och formgivare, ledde arbetet. Hennes mattor vävdes framförallt i teknikerna rölakan och flossa.
Andra tekniker, som reliefflossa och trasmattor, förekom också men betydligt mer sällan. Judiths mattor såldes på NK i Stockholm, hos Ferdinand Lundquist i Göteborg och av Carl Malmsten i Stockholm. Under 1950-talet tillverkades ett antal mattor till olika svenska ambassader, kyrkor och andra institutioner. Inspirationen till de flesta mattorna fann Judith i naturen och på resor.
Hennes känsla för färg var något utöver det vanliga. Ett kännetecken för hennes rölakansmattor är att varje färg innehåller schatteringar. Detta innebär att varje färg innehåller flera nyanser av samma kulör vilket ger den slutgiltiga färgen ett djup och gör den mer levande.
Alla Judiths mattor fick namn, såsom Hallandsåsen, Tulpaner och Timmerstockar. Judith vann flera utmärkelser för sina mattor. Hennes mattor finns i omkring 80 kyrkor runtom i Sverige.
Signaturer: J och JJ
Signe Asplund drev egen vävateljé
Tyvärr finns det inte så mycket information om Signe Asplund (1875–1961). Vad vi vet i dag är att hon drev sin egen fristående vävateljé i Stockholm. Asplund specialiserade sig på tillverkning av hög-kvalitativa flossor och reliefflossor. Mattorna är mycket sobra, ofta med bottenfärg och relief i samma färg eller med en kraftig bottenfärg mot en benvit relief.
Hennes mattor såldes både i Sverige och utomlands, bland annat till USA. Mattan Gryningen från 1930-talet pryder golvet i en kyrka i New York. Under 1950-talet ritade hon även mönster till Svensk Hemslöjd.
Signatur: Sannolikt SA och i kombination med SH (Svensk Hemslöjd)
Kraftfulla färger signum för Agda Österberg
Åren 1916–26 var Agda Österberg (1891–1987) knuten till Handarbetets Vänner. 1928 övergick hon till Libraria som konstnärlig ledare. Där tillverkades främst kyrkliga textilier. Till Axevalla Hemslöjd i Varnhem kom hon 1930. Agda Österberg tog senare över ateljén som fick namnet Ateljé Tre Bäckar. Den drev hon fram till slutet av 1970-talet.
Agda är känd för sina starka kompositioner i kraftfulla färger. Hennes produktion var till största del kyrklig. Hon finns representerad på Ulriksdals slott med två ryamattor som ingick i folkets gåva till kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise. Hotell Waldorf Astoria i New York beställde ett antal mattor 1930. Några år senare införskaffade prins Eugen en rya till sin villa på Waldemarsudde.
Signaturer: AÖ
Ethel Halvar Andersson före sin tid
Ethel Halvar Andersson (1917–2011) började redan som 17-åring på Konstfack i Stockholm. Ethel formgav en stor mängd mattor till Värmlands Hemslöjd, dit hon var knuten i 15år. Hon designade även mattor till Jönköpings läns Hemslöjd och Skövdes Hemslöjd.
Ethel låg långt före sin tid i både mönster och färgkombinationer. Hon blandade färgerna djärvt, men skapade mattor med harmoni som passar utmärkt i såväl klassiska som moderna inredningar. Ethel producerade fler än tusen mattskisser och ritade en rad kyrk-liga textilier. Ett stort antal mattor finns i USA där hon hade flera utställningar.
Signaturer: EHA ofta i kombination med VH (Värmlands Hemslöjd), JLH (Jönköpings läns Hemslöjd) och SH (Skövdes Hemslöjd)
Berit Koenig Woelfer gjorde abstrakta kompositioner
Liksom många andra textilkonstnärer studerade Berit Koenig Woelfer (1925–2001) vid Konstfack i Stockholm. Hon började sedan arbeta för Elsa Gullberg och för Svensk Hemslöjd. I början av 1950-talet inledde hon ett samarbete med Kasthalls mattfabrik. Hennes abstrakta och färgstarka mattkompositioner finns på många ambassader, i styrelserum och privata hem världen över. Hon skapade även tyger för Marks Pelle Vävare, filtar till KF och hemtextil till Tampella och Strömma.
Signaturer: BW eller BK ofta i kombination med SH (Svensk Hemslöjd)