Här är Bruno Mathssons mest älskade möbler
I Bruno Mathssons födelseort Värnamo ligger ett par hus som tillhör familjen Mathsson, och de två husen ger en bild av den utveckling Bruno Mathsson genomgick som formgivare.
Se också: 6 saker du inte visste om Antikrundan
Det ena är ett gammalt trähus, där familjen levde och drev sin snickarverksamhet. Det andra är ett modernt hus från 1930-talet med platt tak och stora glasfasader som Bruno Mathsson själv byggde efter att han etablerat sig som modern funktionalist.
Värnamo ligger i den del av Småland som går under namnet Möbelriket, eftersom en väsentlig del av Sverige mest prominenta möbelformgivare och möbelfirmor har sina rötter där.
Ensambarnet Bruno blev som 16-åring lärling hos sin pappa, och därmed den femte generationen av möbelsnickare. Under åren 1923–31 lärde han sig allt om trä och möbelformgivning av sin far, Karl Mathsson.
Döpte möblerna till Ingrid, Pernilla och Karin
När väl hantverket satt i ryggraden gjorde Bruno Mathsson vad ingen annan i familjen tidigare gjort, han började experimentera med formgivningen. Vid den här tiden hade Stockholmsutställningen 1930 introducerat modernismen i Norden, och alla unga formgivare kastade sig över den nya stilen.
Bruno var inget undantag. Han lånade böcker om möbelformgivning på biblioteket för att hitta inspiration. Men det lokala biblioteket hade inte tillräckligt med böcker för den unge mannen, som gjorde ett avtal med Röhsska museet i Göteborg om att han skulle få ta del av deras böcker i ämnet. Det skapade en bra kontakt med museet, och det var där han 1936 höll sin första utställning.
Eva, Pernilla och Karin. Mina och Miranda. Kvinnonamnen är inte Brunos förälskelser utan namn på de uppmärksammade stolar, som blev hans genombrottsverk. Stolen Eva i synnerhet är välkänd och vanligt förekommande. Den har en ram i formböjt trä och en enkel sits gjord av sadelgjord vilket ger den ett tidlöst utseende.
Tekniken med förböjt trä blev med tiden ett kännetecken för Bruno Mathssons produktion. I princip använde han den tekniken i alla sina stolar och soffor.
Bruno Mathssons Gräshoppan ansågs för ful för att ha framme
Sin allra första beställning på en stol fick han 1931 från lasarettet i Värnamo. Personalen döpte snart stolen till Gräshoppan och det var inte menat som en komplimang. De anställda tycket att den var så ful att de gömde undan den. Först senare, när Bruno Mathsson slagit igenom som formgivare, plockades den fram ur sjukhusets gömmor.
När han 1936 höll sin första soloutställning på Röhsska museet i Göteborg, hoppades han att få uppdrag från möbelproducenter, men de uteblev.
Bruno beslöt sig för att ta saken i egna händer. Och det är därför som man på hans tidigare verk kan se såväl hans eget märke som faders fabriksmärkning.
I slutet av 1930-talet slår Bruno Mathsson igenom på allvar. Han uppmärksammas även internationellt. Bland annat köps en av hans stolar in av Museum of Modern Art, MoMa, i New York.
Så ser du skillnad på äldre och yngre möbler
Genom hela sin karriär skiftade han mellan att verka som formgivare och som arkitekt. Hans möbler är vanligt förekommande på andrahandsmarknaden. Genom att studera möblernas märkning går det att få en fingervisning om var och när de är tillverkade. Är möblerna gjorda före 1950 är märket ett klistermärke. Yngre möbler har ett brännmärke.
Karl Mathsson fortsatte att producera sin sons moderna möbler i familjeföretaget. Och på det viset blev Bruno på sitt vis verkligen den femte generationen i möbelföretaget.
Av Majken Eliasen
Foto: Erik Karlsson, Bertil S-Son Åberg/TT, Respektive auktionshus