Här är allt du vill veta om Bauhausskolan
Röd, gul och blå. Föreställ dig en cirkel med de tre färgerna vid sidan om varandra och du kan nästan se estetiken för ditt inre öga.
Bauhausskolan existerade bara i 14 år men dess idéer om design och arkitektur låg till grund för den europeiska modernismen, som i Sverige blev funktionalism och frambringade konsthantverk som säljs världen över än i dag.
Se också: 6 saker du kanske inte visste om Antikrundan
Bauhaus startar i Weimar
Staden Weimar i Tyskland har varit ett centrum för kulturliv i hundratals år. Det var här författaren Johann Wolfgang Goethe tillbringade större delen av sitt liv. Det var här filosofen Friedrich Nietzsche levde under sina sista år och det var här man 1919 fattade beslutet att slå samman två av stadens utbildningsinstitutioner, konsthantverksskolan och konstakademin.
Arkitekten Walter Gropius anställdes som den första av skolans sammanlagt tre ledare. Man kom även att hålla till i tre olika städer. Och för varje byte av ledning eller läge kom nya riktlinjer för undervisningen och därmed den design som skapades.
Mångsidig produktion på Bauhausskolan
Trots att skolan bara existerade i 14 år var produktionen mångsidig. Eftersom Bauhaus var en plats för olika konstarter och hantverk gjordes många olika saker innanför skolans väggar. Där fanns bildkonstnärer och arkitekter, det designades, vävdes och experimenterades med metall. Man framställde corpusvaror. Ingenting var för litet för att befatta sig med. Det mesta av den Bauhausdesign som fortfarande är i produktion är ett stort urval av stolar, lampor, bruksvaror och dörrhandtag.
”Konst och industri – en ny enhet”
Bauhausskolan uppstod som en vidareutveckling av en rörelse som pågått sedan sekelskiftet i flera delar av Europa. Startskottet var det ibland brutala mötet mellan hantverkstraditionen och industrisamhället. För även om det från början verkade vara en positiv utveckling för de fattigaste samhällsklasserna, att saker massproducerades och därmed blev billigare att framställa, så dalade kvaliteten hos de flesta produkterna. Estetik och materialkunskap gick förlorade.
I England ledde motståndet i början på 1900-talet till Arts & Crafts-rörelsen. 1919 resulterade det i Bauhausskolan i Weimar, vars slogan löd ”Konst och industri – en ny enhet”. Under ledaren Walter Gropius skulle hantverkstraditionen smälta samman med konsten och skapa ramarna för ett bättre liv för alla klasser i samhället. Känns det bekant beror det på att tankegångarna spred sig till Sverige där funktionalisterna också ville göra det bästa för arbetarklassen.
Senare utvecklades skolan till att fokusera på sammansmältningen mellan hantverkstraditionen och den nya tekniken som följde med industrisamhället.
Bauhausskolan var en smältdegel för olika nationaliteter, och de elever som studerade där ett år var lärare nästa. Skolan var mer centraleuropeisk än tysk. Det var en plats där mängder av kunskap togs emot, vidareutvecklades och skickades vidare igen.
Skolan stängdes av nazisterna
Den första ledaren Walter Gropius ville gärna göra gott för samhället men var helt på det klara med att konstnärerna på skolan inte skulle vara politiska.
När verksamheten pågått i sex år hade högerrörelsen i samhället blivit starkare och skolbudgeten halverades. Det var ett tydligt budskap om att skolan inte längre var önskad i Weimar. Den flyttade i stället till Dessau där den schweiziske arkitekten Hannes Meyer tog över som ledare.
Meyer var en glödande marxist och sparkades två år senare då han var för politisk. I stället anställdes den i dag världskända arkitekten Ludwig Mies van der Rohe som försökte rädda skolan genom att göra den helt opolitisk. Undervisningen skulle vara akademiskt grundad med fokus på arkitektur.
1932 försökte Mies van der Rohe som en sista räddning flytta skolan till Berlin men året därpå var den tvungen att stänga efter påtryckningar från nazisterna som inte tyckte om någon av skolans tre utgåvor.
Se också: Hemma hos Joakim Bengtsson
Kvar fanns en stor produktion av designarbeten, av vilka många fortfarande tillverkas. Även om skolan i fysisk form försvann så levde den vidare som en idé- och stilriktning varför Bauhausdesign fortsatte formges långt efter 1933.
International Style
Största delen av de verk som säljs i dag, oavsett om det är på antikmarknaden eller som reproduktioner, är från starten av 1920 när produktionen var som störst. Den tidigaste designen är art déco-inspirerad, samtidigt har skolans medlemmar hittat sin egen, distinkta modernism: geometriska former och elementarfärger.
Efter stängningen tvingades många elever att fly för att undvika förföljelse, vilket gjorde att Bauhaus idéer spreds till hela världen och cementerade det namn som de fått redan långt tidigare: International Style.
De viktigaste åren i Bauhausskolans historia
1919
Konstakademin i Weimar slås samman med konsthantverksskolan. Bauhausskolan är född.
1922–1925
Christian Dell leder metallverkstaden på skolan.
1923
Den första utställningen visas och blir en milstolpe i designhistorien.
1925
Man flyttar till nya lokaler i Dessau, nära Berlin.
1928
Arkitekten Hannes Meyer tar över ledningen.
1930
Ludwig Mies van der Rohe blir ny ledare med fokus på arkitektur.
1932
Skolan flyttar för tredje och sista gången, denna gång till huvudstaden Berlin.
1933
Nazisterna menar att skolan är ett tillhåll för bolsjeviker och stänger den.
De viktigaste namnen kring Bauhaus-rörelsen
• Edouard-Wilfred Buquet, fransman
• Christian Dell, tysk
• Hannes Meyer, schweizare
• Johannes Itten, schweizare
• Ludwig Mies van der Rohe, tysk
• Gerrit Rietveld, holländare
• Marcel Breuer, ungrare
• Marianne Brandt, tysk
• Paul Klee, schweizare
• Peter Keler, tysk
• Walter Gropius, tysk
• Wassily Kandinsky, ryss
• Wilhelm Wagenfeld, tysk
Kvinnorna inom Bauhaus
- När Bauhausskolan öppnade var Walter Gropius avsikt att den skulle vara jämlik och i början var det också fler kvinnor än män som sökte utbildningen. Men även om han i teorin hade tydliga idéer om könsfördelningen ansåg han att kvinnor bara kunde tänka tvådimensionellt, till skillnad från män som kunde tänka tredimensionellt. Gropius trodde därför att kvinnornas förmågor bäst kom till uttryck bakom en väv och satte dem på att tillverka textilier.
- Även om de kvinnliga Bauhausmedlemmarna inte är världskända i samma utsträckning som männen finns det några som sticker ut. Mest känd är Marianne Brandt för sina art déco-liknande bruksvaror. Alba Siedhoff-Buscher gjorde barnmöbler och leksaker, Marguerite Friedlaender-Wildenhain utmärkte sig inom keramik och Ilse Fehling tillverkade skulpturer och rekvisita.
Foto: Cassina, Fritz Hansen, Knoll Europe, Tecnolumen, Tecta, Thonet, Respektive auktionshus
