18 tips för att minska ditt matsvinn – blir mycket billigare och du sparar pengar
Det finns många kronor att spara – och stora miljövinster – på att ta vara på den mat vi köper. Här är redaktionens bästa tips för att minska matsvinnet!
Vecka ut och vecka in hör vi på nyheterna om stigande priser på livsmedel. Vi synar våra kvitton efter handlingen för att se om det verkligen kan stämma – kostade olivoljan alltså 129 kronor? Och kaffet 86 kronor?!
Livsmedelspriserna steg med nästan fyra procent i februari, enligt siffror från SCB. DN rapporterar att priset på smör stigit med 26 procent under det senaste året och kaffet har gått upp med 11 procent bara sedan januari.
Att maten har blivit dyrare märks i plånboken. Så pass att Annika Morina från Knivsta fick nog, och uppmanade till en bojkott av matjättarna. Det resulterade i att Ica, Axfood och Coop kallades upp till finansminister Elisabeth Svantesson för en uppsträckning.
Slänger 33 kilo mat – en familj kan spara 5 000 kronor om året
Trots att maten blivit så dyr så slänger vi totalt 33 kilo mat om året per person i Sverige. Vi slänger vissen frukt och grönt, matrester och torrt bröd och vi häller ut massor av kaffeslattar och mejeriprodukter i vasken. Enligt Livsmedelsverket kan en familj på fyra spara 5 000 – 6 000 kronor om året på att ta vara på mer mat.
Det är som att vi slänger både pengar och naturens resurser rakt ner i papperskorgen, eller förhoppningsvis i matavfallspåsen i alla fall.
Det är dyrt för oss och det är dyrt för miljön. Matsvinnet står för 8-10 procent av utsläppen av växthusgaser i världen. Självklart ska vi inte äta möglig mat – men det finns mycket smarta saker man kan göra för att minska sitt eget matsvinn, handla mindre och ta vara på det vi faktiskt köper hem. Allas har samlat vår redaktions bästa tips för hur du kan ta tillvara maten som håller på att bli dålig.
18 tips för att ta vara på maten och minska svinnet
* Planera veckans måltider och se till att du tar till vara på ingredienserna. Är det purjolök i en måltid, planera att använda det i flera.
* Skriv upp på ett block på kylen vilka rester som finns i den ordning de bör ätas så glömmer man inte den där lådan längst bak i kylen.
* Köp mat med kort datum och frys in – både svinnsmart och plånboksvänligt! Funkar med allt från kött, bröd, grönsaker, frukt till ost.
* Parmesan – Den sista biten kan vara svår att riva. Lägg skalken i en gryta och låt den koka med så släpper massa goda smaker, den ger djup och sälta. Funkar i grytor, soppar och till exempel en pasta bolognese. Ta upp den och släng innan maten serveras.
* Ost – Den sista sulan är det svårt att skiva och lägga på mackan. Riv den i stället och spara i frysen för att ta fram nästa gång du behöver riven ost.
* Ruccola – Början bladen bli saggiga? Gör en pesto innan den går ut! Bara att mixa ihop med olja, vitlök, parmesan och solrosfrön.
* Sallad i påse – Få den att hålla längre genom att lägga en ruta hushållspapper i påsen innan du försluter den och lägger den i kylen. Och skaka ut salladen, tryck inte ner en otvättad näve i påsen.
* Mjölk och grädde – Lukta och smaka för att se om produkten fortfarande går att äta. Men om du inte hinner använda innan mjölken eller grädden blir dålig så kan du frysa in i islådan för att ha till såser och matlagning. Det går tyvärr inte att vispa vispgrädde efter att den frysts men den är fortfarande bra i såser.
* Luktar mjölken surt? – Så länge det bara är doften som påverkats går den alldeles utmärkt att använda i pannkakssmet. Har du dessutom lite åldrad keso eller yoghurt kan du mixa ner det också.
* Vinslatten? – Samma sak där, frys in i islåda för att ha till matlagning.
* Kaffe – En av de vanligaste sakerna vi sköljer ut i vasken är överblivet kaffe. Frys in det och gör sen iskaffe. Bara att ta fram när du blir sugen och blanda med lite mjölk. Extra lyxigt? Ringla lite chokladsås på insidan av glaset.
* Bröd – Har brödet blivit torrt och tråkigt? Gör krutonger och lägg i en tättslutande glasburk, perfekt att ha för att toppa sallader med.
* Gör ströbröd – Ett annat tips för att ta vara på bröd är att göra eget ströbröd. Kör det i en mixer och rosta lätt i ugnen, så får du ströbröd. Det går även fint att steka smulat gammalt bröd i smör och krydda med kanel, socker och kardemumma och strö över glass, supergott.
* Banan – Perfekt att frysa in och ha i smoothies men tänk på att skala och skiva upp först.
* Trist frukt? – Skala, dela i bitar och frys in till smoothie eller ”nice cream” (glass på fryst frukt, som banan, mango eller vindruvor).
* Smårester? – Har du många smårester kvar från veckans middag, gör en pyttipanna eller stek en omelett och använd resterna som fyllning.
* Ät hela grönsakerna – Broccolistammen går att skiva tunt och rosta, välsköljd morotsblast kan användas som krydda i soppor och sallader eller göras till en pesto. Potatisskal kan friteras till chips.
* Kaffesump – Kan användas till mycket. Gör en egen bodyscrub genom att blanda med kokosolja. Vissa blommor mår bra av kaffesump i jorden, det sänker ph-värdet på jorden. Du kan också tvätta bort dålig lukt genom att gnugga kaffesump i händerna efter att du hanterat fisk eller vitlök.
En familj kan spara 5 000 kronor om året
- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. Dessutom hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken. Sammanlagt slängs alltså cirka 33 kilo mat per person och år.
- Frukt, grönt, bröd och matrester är det vanligaste matsvinnet men även kaffe, te och mejeriprodukter hälls ut i vasken.
- 15 kilo matsvinn motsvarar ungefär 35 måltider. Räknar man för en familj på två vuxna och två barn så motsvarar matsvinnet runt 5 000-6 000 kronor per år.
- Av all mat som produceras i världen är det en tredjedel som inte äts upp.
- Matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen.
- FN har som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet.
- Det är skillnad på matsvinn och livsmedelsavfall: Matsvinn är mat som producerats för att ätas men som inte äts upp. Livsmedelsavfall innefattar allt som slängs av maten men också sådant som man inte kan äta, så som kaffesump, köttben eller fruktskal.
Källa: Livsmedelsverket