Lästips: Stickmönster Virkmönster Virka för nybörjare Sy Brodera

Brittmari samlar på klassiska designtyger: ”Jag gillar starka, klara färger”

09 aug, 2024
author Birgitta Lindvall Wiik
Birgitta Lindvall Wiik
Brittmari sitter i grönrutig fåtölj med hund i knäet. Ler mot kameran. I rummet syns skåp och bord med tyger samt en provdocka.
Brittmarie med hunden Tintin bland alla härliga tygmönster, med allt ifrån 10-gruppen, De Geer och Marimekko. Foto: Theresia Köhlin
Många års samlade designtyger samsas om utrymmet hemma hos Brittmari.
Hon kallar sig Randiga tråden på sociala medier – och delar gärna med sig av sin färgsprakande tillvaro bland grafiskt mönstrad textilkonst från husets alla hörn.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: Gör mönster på tyg med bubbelplastBrand logo
Se också: Gör mönster på tyg med bubbelplast

Blommiga, randiga, tyger med moln och tyger med katter – hos Brittmari Tjernlund finns textilier i alla färger och former och de breder ut sig i två rum hemma i radhuset i Rönninge utanför Stockholm.

Hylla efter hylla är fyllda med designklassiker som 10-gruppen, Carl Johan De Geer, Stig Lindberg och Marimekko.

Brittmari med färgsprakande och mönstrat plagg. Bär glasögon och halsband med stora kulor. Sitter vid symaskin, med rosa, kattmönstrat vintagetyg vid nålen.
Ibland åker symaskinen fram (på bilden med Lisa och Johanna Larsons tyg Mikey). Brittmari bär ett plagg av vintagetyg från finska Tikkurilan, <span data-lab-italic="italic" class="italic m-italic">Lillukki</span> av Maija Ketola: ”Tog många år innan jag satte saxen i det”. Foto: Theresia Köhlin


Spillbitarna är sorterade efter färg och mönster och själv möter Brittmari upp i en färgstark kreation. Hon klär sig helst i tunikor som är sydda av tyger i färgsprakande favoritmönster.
– Visst händer det att jag klär mig i svart också, men det är så ovanligt att svärsonen nyligen konstaterade att det var första gången han såg mig i svart. Jag gillar starka, klara färger. Förra sommaren sydde jag matchande plagg till mig och barnbarnet Pennie i Lisa Larsons rosafärgade kattmönster Mikey, berättar hon.

Klassiker av Marimekko, De Geer och Lisa Larson

Intresset för färg och form har Brittmari ärvt efter mormor som var modist och mamma som var konstnär. Den kreativa ådran går i arv och näst på tur står femåriga barnbarnet Pennie.

Grönt skåp med glasrutor där det syns vikta högar av tyger i olika mönster.
Tygsamlingen i det gröna skåpet är ett stycke designhistoria. Foto: Theresia Köhlin

– Redan innan hon ens kunde gå så kröp hon alltid fram till det gröna skåpet, där alla färgglada tyger fångade hennes intresse. Nu när Pennie är lite större klipper vi i tygerna tillsammans och när hon går hem väljer hon alltid ut ett tyg att ta med sig, säger Brittmari och berättar att det händer att de brer ut ett vackert tyg på golvet och ordnar picknick med loppiskoppar.
– Men om Pennie tar med sig någon av tygerna som jag är extra rädd om så vill jag ha tillbaka det sedan.

Annons


Brittmari växte upp med mamma Britt men träffade både pappa och storebror regelbundet. Mamman var fotomodell och konstnär. Mammans konstverk hänger på väggarna i villan, sida vid sida med fina tyger som byts ut med jämna mellanrum.

– Jag syr en kanal i tyget och hänger upp det från tak till golv och när jag vill förnya mig byter jag ut tyget mot ett annat, säger Brittmari och visar bilder från sommarstugan, som hon dekorerar på samma sätt.

Draperi framför dörröppningen med färggranna mönster.
Draperi av <span data-lab-italic="italic" class="italic m-italic">Karuselli</span>, Marimekko-vintage i design av Katsuji Wakisaka, 1973. Foto: Theresia Köhlin


En av väggarna kläs av Marimekkos klassiska tyg Unikko i ceriserosa. Det är en av Brittmaris favoriter och är ett gammalt originaltyg som hängt med i många år.
– Jag flyttade hemifrån som 18-åring och det här tyget var det första jag hängde upp i min lägenhet.

Syr unika plagg, väskor, kuddar och möbelklädslar

Hon har varit intresserad av vackra textilier så länge hon kan minnas.

– Jag och mamma brukade ofta åka till Sidenhuset och NK:s textilavdelning. Vi gick där och tittade på tyger och mönster. Det var en magisk värld och är fina minnen. Även hemma hos mormor i Kristianstad fick jag utlopp för intresset, vi höll ofta på med textilier. Mormor var modist och skapade många vackra hattar. Jag har kvar flera av dem.

Mormor var modist och skapade många vackra hattar


Som barn bar Brittmari alltid hemsydda kläder, det var en ekonomisk fråga men innebar också att Brittmari alltid hade unika och fint sydda plagg. Själv började hon tidigt att sy och gick en tvåårig utbildning till ateljésömmerska efter grundskolan.
– Jag jobbade med bland annat ändringssömnad på ett varuhus innan jag bytte bana till vården. Jag har jobbat mycket inom psykiatrin och på behandlingshem för psykiskt sjuka missbrukare. Även där fick jag användning för mina sömnadskunskaper. Vi sydde en hel del i terapin och arbetstränade med att renovera gamla möbler.

En leende Brittmari i sin syateljé vid klädhängare med plagg. Hon bär flera hattar staplade på huvudet.
Lyft på hattarna! Brittmari kommer från en kreativ familj, mamma var konstnär och mormor modist. Foto: Theresia Köhlin

Det här är Brittmari

Namn: Brittmari Tjernlund, 72.
Gör: Pensionär.
Familj: Maken Ove, 82, dottern Annika, 39 med barnbarnet Pennie, 5, och sonen Erik, 37. I familjen ingår också hunden Tintin.
Aktuell med: Samlar på vintagetyger, i huvudsak designklassiker.
Instagramkonto: @randigatraden

Annons



Det var under några år när Brittmari tog en paus från vården som hon träffade maken Ove till sjöss. Hon arbetade med servering och städning på en båt som bland annat skeppade bilar mellan Japan och Amerika.
– Vi var ute på havet flera månader i sträck och jag var så förfärligt sjösjuk att jag funderade på att sluta efter varje sväng. Samtidigt var det ju otroligt roligt för det mesta.


Som tur var stannade Brittmari i några år. Det var under den tredje säsongen som det sa klick mellan henne och andre maskinisten Ove, och på den vägen är det. När Brittmari blev gravid valde hon att stanna på landbacken och så småningom gjorde Ove samma val. Barnen, som kom med tre års mellanrum, fick bära hemsydda plagg, precis som Brittmari gjorde när hon var liten.

Brittmari visar upp ett långt vackert tyg i grönt med blomstermotiv i vitt, rött, ljusblått och grönt. I bakgrunden hänger vitt tyg med rosa rosor och svarta stjälkar.
Stig Lindbergs <span data-lab-italic="italic" class="italic m-italic">Herbarium</span> från NK:s Textilkammare. I bakgrunden syns också vintagetyget <span data-lab-italic="italic" class="italic m-italic">Törnrosa</span> av Ritva Wahlström. Foto: Theresia Köhlin


– Jag sydde kläder till Annika och Erik mest för att det var så roligt. När Annika skulle gå på studentbal sydde jag hennes balklänning. Nu syr jag mest kläder till mig själv och barnbarnet Pennie. Tidigare kunde jag ta emot beställningar men nu för tiden syr jag bara av lust, säger Brittmari som fortfarande har väldigt mycket lust för sömnad.

Genomskinliga plastlådor som innehåller olika tyger och stuvbitar.
Kreativiteten flödar hemma hos Brittmari. Foto: Theresia Köhlin


Hon tillbringar i snitt två timmar om dagen i sitt syrum där hon har två olika maskiner. Ur hennes händer har det vuxit fram allt ifrån klädslar till fladdermusfåtöljer, väskor och kuddar till tunikor och julstrumpor. En hel del av det hon syr säljer hon om någon är intresserad.
– Jag kan inte behålla allt själv, skrattar Brittmari som ständigt fyller på sitt tygförråd, även om hon inte dammsuger traktens alla loppisar flera gånger i veckan, som förr i tiden.

Vit byråhylla med glasburkar med knappar, bårder och band.
Inget går till spillo. Här finns även knappar, bårder och band. Foto: Theresia Köhlin

Loppisfynd, vintage och designfavoriter

Men visst svänger hon av med bilen om hon ser en loppis-skylt och en av årets höjdpunkter är antikmässan, där finns det alltid möjligheter att göra fina fynd. Senast kom Brittmari hem med tyget Södra Ängby i design av favoriten Birgitta Hahn och Josef Frank-tyget Stream, ett tyg som hon har i en annan färgställning sen tidigare. Det tyget agerar draperi i Brittmaris hem. Vilken funktion det nya tyget ska få återstår att se.

Annons

Tidigare kunde jag ta emot beställningar men nu för tiden syr jag bara av lust


Vissa av tygerna kan ligga i skåpet i många år innan Brittmari sätter synålen i dem, andra tyger kommer aldrig att förvandlas till ett plagg eller en kudde.

– De gamla, fina originaltygerna i kraftig bomull är jag extra rädd om. Vissa har varit i min ägo i årtionden, jag har ju alltid samlat på tyger även om intresset exploderade när barnen flyttade ut och det blev gott om plats i huset för alla vintagetyger.

Fåtölj med kuddar av olika tyger.
"Jag syr vad som helst - i stort sett allt" säger Brittmari. Foto: Theresia Köhlin


Brittmari säger att hon bara syr av lust och glädje.
– Jag får mina ryck när jag tänker att ”det här blir kul” och så väljer jag ut ett tyg och sätter igång. Jag har alltid sytt både kassar, klänningar och tunikor och tagit hand om det som finns. Jag syr vad som helst – i stort sett allt. När jag fick jättefina, kraftiga draperityger från 70-talet sydde jag överdrag till fladdermusfåtöljer på löpande band, men det har jag slutat med nu. I alla fall tills jag får ett ryck igen. Just nu har det blivit en del bebiskläder eftersom vi snart får ett till barnbarn.


Brittmari låter inga tygbitar gå till spillo. Av restbitar syr hon lapptäcken i en annorlunda design än de klassiska lapptäckena.

Tygintresse på sociala medier

Tygsamlingen brer nu ut sig på 37 kvadratmeter i radhuset söder om Stockholm. När Brittmari ska välja ut favorittyger från sin samling blir det svårt. Hon gillar ju allt ifrån 10-gruppen, De Geer och Marimekko till designer av Sven Fristedt, Stig Lindberg och Ritva Wahlström.

Brittmari håller upp stormönstrat tyg med svart grund och fantasifulla figurer i gult, turkos och rött.
Fantasieggande mönstret <span data-lab-italic="italic" class="italic m-italic">Monster </span>av Carl Johan De Geer. Foto: Theresia Köhlin

Brittmari kan rabbla designer och tygnamn i oändlighet och gillar att prata om textilier med likasinnade vänner. Hon har både träffat flera kända tygdesigners och har fått många nya vänner via sina sociala medier.
– Till en början bloggade jag om mitt intresse, bloggen hette Randiga tråden. När vår dotter flyttade utomlands under en period bad hon mig starta ett instagramkonto så att vi lättare kunde hålla kontakten. Det kändes naturligt att instagramkontot också fick heta Randiga tråden.

Tunikor av olika tygmönster som hänger på galgar på en skåpdörr.
Brittmari klär sig gärna i tunikor som är sydda av tyger i färgsprakande favoritmönster. Foto: Theresia Kölin


Via kontot har Brittmari fått kontakt med många andra som har samma intresse.
– Det är kvinnor och tjejer i alla åldrar och det är jättekul, säger Brittmari som träffat flera av de nya vännerna, bland annat på antikmässan.
Vännerna har förstås alltid mycket att prata om och brukar både köpa och sälja tyger av varandra. Men syr gör hon helst i sin ensamhet. Det är en kreativ stund när Brittmari njuter av att gå in i en egen bubbla.
– Min man Ove tycker att det är roligt att jag har ett intresse som jag brinner för. Han har aldrig klagat, trots att jag brer ut mig mer och mer med alla mina tyger. Jag pysslar med mina textilier och Ove servar mig med mat, det är jätteskönt. ■

Sidenhuset

Sidenhuset i Stockholm öppnade 1899 och 1960 övertogs det av NK. Här såldes exklusiva tyger och kläder från Dior, Chanel, Balmain och Emilio Pucci, accessoarer, lingerie, parfym och choklad. Sidenhuset låg på Regeringsgatan samt Hamngatan 5 i Stockholm, mittemot NK. 1969 stängde modehuset, då byggnaden vid NK revs för att bredda Hamngatan.

Annons