26 tecken på att du är högkänslig – testa här
Begreppet högkänslighet har det senaste decenniet blivit en riktig snackis. Ändå finns det fortfarande ett stort kunskapsglapp om vad högkänslighet egentligen innebär, säger socionomen Åsa Vikman. För tre år sedan startade hon ett Instagramkonto om högkänslighet: @orkidebarnsverige, och intresset blev stort, vilket resulterat i två böcker om högkänslighet.
– Många som har hittat in på mitt konto har hört av sig och säger att de äntligen har hittat ett ord för det som är en stor del av dem. De känner enlättnad i att veta att de inte är ensamma. Att det är normalt.
Själv insåg Åsa att hon var högkänslig för sex år sedan. För henne var insikten en enorm ögonöppnare, som gav henne många svar på varför hon mått som hon gjort.
– När man får vetskapen om högkänslighet, börjar man också tänka tillbaka och se på sitt liv utifrån den här nya kunskapen. Jag tror att det kan göra väldigt mycket för måendet och ge en förklaring och ett slags avslut på saker som har legat och grott för att man har trott att man är konstig. Att man får lite upprättelse och kan gå vidare i livet.
Så uppkom begreppet HSP
Begreppet högkänslighet myntades av makarna Arthur och Elaine Aron. Före det hade man pratat om högkänslighet som introversion och neuroticism. Men man behöver inte vara introvert för att vara högkänslig.1998 kom deras bok The Highly sensitive person (HSP) ut i USA, men det dröjde ända till 2013 innan den översattes till svenska.
Högkänslighet är inte en diagnos
Att vara högkänslig är ingen diagnos, snarare ett personlighetsdrag, och innebär kort och gott att man reagerar kraftigare på alla intryck runt omkring en. Ljud och sensorisk beröring såväl som subtila sinnesstämningar och nyanser. Att ständigt ha antennerna ute är dock otroligt ansträngande.
För att må bra som högkänslig är det därför viktigt att balansera alla intryck genom att ta hand om sig själv och sin hälsa. Värna sin egentid – och kunna säga nej.
– Tar vi hand om oss själva och ser till att ladda batterierna, väljer ett jobb som passar oss och sätter gränser, då kan vi också må väldigt bra i oss själva, säger Åsa.
Det kan dock vara lättare sagt än gjort. Normen med åtta timmars arbetsdagar fem dagar i veckan och höga krav på prestation passar sällan högkänsliga, vilket bidrar till känslan att inte riktigt passa in.
Orkidébarn
Åsas instagramkonto heter @orkidebarnsverige, ett uttryck som syftar tillmotsatsen till maskrosbarn. Medan maskrosbarn anses kunna uthärda mycket svårigheter, är orkidébarn sköra och känsliga.– Orkidéer är ju lite ömtåligare, men får de rätt omvårdnad så kan de växa och blomstra och bli alldeles underbara och fina blommor eller individer, förklarar Åsa Vikman.
Mer överstimulans i dag
I ett samhälle där stimulit konstant ökar är det alltså allt mer påfrestande att vara högkänslig. Men innebär inte det också att högkänsligheten borde öka?
– Det är lika många som föds högkänsliga nu som förr i tiden. Cirka 30 procent av befolkningen är högkänsliga, 40 procent är mediumkänsliga och 30 procent är lågkänsliga. Men jag tror absolut att vi lättare blir överstimulerade i dag. Allt går väldigt mycket snabbare och det är högre krav på prestation. Vi stressar, vi jobbar för mycket, vi tar på oss för mycket, vi säger inte nej. Vi lever inte det livet som vi behöver göra för att må bra i oss själva.
Vanligare med ångest hos högkänsliga
Gör man inte det, riskerar man att i högre grad än andra drabbas av psykisk ohälsa, ångest och depression.
– Många högkänsliga drabbas någon gång i livet av en panikångestattack, just eftersom vi lättare blir överstimulerade. Är vi inte medvetna om det kan den känslan uppfattas som ett hot, och då får man en panikattack helt enkelt. Vanligast är det bland yngre människor, eftersom de ofta har mindre insikt i hur man själv fungerar och var gränserna går. Då är vi mindre benägna att leva efter de premisser man som högkänslig behöver.
Inte samma som GAD
Det finns också kopplingar till social ångest. När man själv har spröten utåt är man väldigt mån om och medveten om hur andra uppfattar en och tillsammans med överstimulans kan det leda till att det blir väldigt obehagligt i sociala situationer, vilket i sin tur kan utvecklas till social ångest, förklarar Åsa Vikman, och fortsätter:
– Det är också lätt att blanda ihop GAD (generaliserat ångestsyndrom) och högkänslighet. Har man levt ett liv i 120 km/h och allt är överstimulerat, då kan man ha samma symptom som vid GAD.
Insikter som det är hjälpsamt att vara medveten om. Med det sagt, så kan man också vara högkänslig och både driven, extrovert och väldigt framåt socialt. Skillnaden är att man sedan behöva slicka sina sår dagen efter för att man har social baksmälla.
Hur man hanterar sin högkänslighet är också i hög grad relaterat till uppväxtmiljön och den personliga tryggheten. Svåra omständigheter kan vara extra tufft att hantera för ett högkänsligt barn. Men har man en bra barndom kan man som högkänslig till och med må ännu bättre i vuxen ålder än många andra, och kan ta till sig positiva händelser på ett djupare plan än icke högkänsliga. Det är fint och bra att veta, påminner Åsa.
Hon påpekar också att högkänslighet varit viktig för mänskligheten historiskt, för att lägga märke till faror och varna andra.
Vad innebär det att vara högkänslig?
Högkänslighet är lika vanligt hos män som hos kvinnor och man vet att det är ärftligt. I övrigt finns ingen förklaring till varför vissa är högkänsliga, och andra inte. Men vad är det exakt som händer i hjärnan hos högkänsliga?
– Våra hjärnor fungerar på ett annat sätt än hos icke-högkänsliga, det har man sett genom magnetröntgen. Högkänsliga människor har en mer aktivamygdala. Den är som en brandvarnare som scannar av faror. Vi har mer aktiva spegelneuroner än icke-högkänsliga, och ett mer känsligt centralt nervsystem. Vi är också mer känsliga för kroppsliga signaler eftersom vi har en mer aktiv insula. Högkänsliga har även lägre nivåer av serotonin, vilket hänger samman med att vi lättare får känslor av nedstämdhet.
Det kan du göra för att din partner ska förstå
En partner eller vän som inte själv är högkänslig kan ha svårt att relatera till dessa känslor och mena på att ”var inte så känslig” eller ”släpp det nu”. Då råder Åsa att försöka förklara begreppet högkänslighet på ett mer ingående plan.
– Förklara att det ligger i generna, att din hjärna faktiskt fungerar annorlunda. Att du har starka känsloreaktioner och lägger märke till mycket mer av en anledning.
– Man är ju olika och man vill ju förstå varandra. Har man en partner sominte alls förstår eller ens vill förstå överhuvudtaget, då har man ett annat problem. Men, man kan ju heller inte skylla allt på högkänslighet, påpekar hon.
Test: Är du högkänslig?
Hur många av följande påståenden känner du igen dig i?
● Jag blir lätt överstimulerad av sensorisk stimuli.
● Jag lägger märke till det subtila i min omgivning.
● Andra människors sinnesstämningar påverkar mig.● Jag är känslig för smärta.
● Under hektiska dagar behöver jag dra mig undan till en tyst mörk plats där jag kan få vara för mig själv utan stimulans.
● Jag är särskilt känslig för effekterna av koffein.
● Jag blir lätt överväldigad av sådant som skarpt ljus, starka lukter, grovatextilier och sirener i min närhet.
● Jag har ett rikt och invecklat inre liv.
● Jag besväras av oljud.
● Konst och musik berör mig på djupet.
● Mitt nervsystem känns ibland så ur balans att jag behöver vara ensam en stund.
● Jag är en samvetsgrann person.
● Jag är lättskrämd.
● Jag blir stressad när jag ska göra många saker på kort tid.
● När människor inte trivs i sin fysiska miljö, vet jag oftast vad som behöver göras för att de ska få det bekvämare, så som att ändra belysning.
● Jag blir irriterad när man vill få mig att göra många saker samtidigt.
● Jag försöker undvika att göra misstag eller att glömma saker.
● Jag undviker våldsamma filmer och tv-program.
● Jag blir uppskärrad när det är mycket som händer runt omkring mig.
● Jag reagerar starkt på hungerkänslor och det påverkar mitt humör och koncentrationsförmåga.
● Förändringar i mitt liv får mig ur balans.
● Jag noterar och uppskattar goda dofter, smaker, ljud och konstverk.
● Jag tycker det är obehagligt att ha för mycket på gång samtidigt.
● Jag prioriterar att lägga upp mitt liv så att jag undviker situationer somär upprörande eller överväldigande.
● Jag störs av intensiva stimuli så som höga ljud eller kaotiska händelser.
● Om jag måste tävla eller bli observerad när jag ska göra en uppgift, blirjag så nervös och skakig att jag presterar mycket sämre än jag annars hade gjort.
● När jag var barn, uppfattade mina föräldrar och lärare mig som blyg.
Svarar du ja på tolv eller fler av frågorna är du förmodligen högkänslig.
Är det så att du svarat ja på färre än tolv men känner att dessa frågor stämmer väldigt bra, kan du ändå vara högkänslig.
Den här artikeln kommer från Allas systersajt måbra.se.