Anders Hansens varning om barnens mobilvanor: Ett farligt experiment
Man kan tro att psykiatrikern Anders Hansen är en person med fullständig självkontroll. För hur har han annars lyckats med dubbla examena, både i ekonomi från Handelshögskolan och läkarutbildningen på Karolinska institutet med specialisering inom psykiatri.
Men faktum är att inför smartphonen känner han sig maktlös.
– Jag märkte tidigt att jag inte kunde motstå att hamna i ett scrollande, det är som att ha godis i fickan och tro att man ska kunna låta bli att äta det, säger Anders.
När Anders Hansens bok Skärmhjärnan kom ut för sex år sedan var det en nyhet för många att vår nya digitala livsstil kan få negativa konsekvenser för välmåendet. Anders fick mycket ros för boken och den banade väg för en ny karriär som populärvetenskaplig utbildare om hjärnan genom tv-program och fler böcker.
Men han fick också utstå en del kritik. Som att han skulle vara en bakåtsträvare och motståndare av ny teknik. Och att hans kritik mot mobiltelefoner och sociala medier går att jämställa med hur kritiken lät om tv-apparaten på 1950-talet och videospel på 1980-talet.
– Jag har inget emot ny teknik, men man måste förstå att användandet av mobiltelefonen är den största beteendeomläggningen i mänsklig historia, aldrig har vi lagt om våra beteende så fort, säger Anders som är orolig – men också hoppfull – inför framtiden.
Unga vill se ut som influencers
I dag kan ännu mer forskning påvisa att det finns tydliga negativa konsekvenser med vår digitala livsstil – inte minst för barn och ungdomar.
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har i en gemensam rapport sammanställt kunskapsläget om effekterna på ungas hälsa. Den visar att det finns positiva saker med digitala medier som att barn lär sig nya saker har roligt och kan ha kontakt med sina vänner.
Men den visar också att digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och minskad fysisk aktivitet. Bland unga tjejer ser man även ett ökat missnöje med den egna kroppen – de önskar att de kan vara lika vackra som kändisar och influerare som de följer i sociala medier.
Anders Hansen
Ålder: 50 år.
Bor: I Stockholms innerstad.
Gör: Psykiatriker, författare och programledare.
Bok för unga: Anders Hansen har bland annat skrivit boken ”Depphjärnan för unga” tillsammans med Mats Wänblad (Bonnier fakta). Den vänder sig till unga mellan 12 och 15 år och förklarar hur våra känslor uppkommer och varför de finns. Det kan ge både tröst och styrka att inse att det inte behöver vara något fel på oss bara för att vi mår dåligt – ibland kan det till och med vara en smart lösning.
Det verkar också finnas ett orsakssamband mellan barns mobilanvändande och bottenresultatet i skolan. Mobiltelefonanvändande, tillsammans med pandemin, pekas som en tungt vägande orsak till raset i läsförståelse och matematik i den senaste PISA-mätningen.
En spontan känsla man får här är att plocka bort mobilen, men riktigt så enkelt är det inte, menar Anders Hansen.
– Det handlar om grupptryck, har några elever mobiltelefon vill de andra inte hamna utanför.
Techbolag får härja fritt
Facebook och andra plattformar har blivit experter på att fånga vår uppmärksamhet. Algoritmerna och AI-teknik "drillas" för att bli bättre på att skräddarsy vad som intresserar varje individ – så att hen ska stanna så länge som möjligt på plattformen.
– Risken är att vi människor tillbringar hela våra liv vid en skärm, på många sätt är vi ju på väg dit och det tror jag kan få katastrofala konsekvenser för vårt välmående, säger Anders bekymrat.
Men han vill inte ge föräldrar skuldkänslor för att de låter sina barn använda sina smarta telefoner. Tvärtom tycker han att man måste ta bort ansvaret från enskilda människor.
– Jag brukar jämföra det med smoggen i Peking. Man kan inte säga att invånarna ska lösa situationen genom att ta på sig en mask, utan det krävs större tag för att få till en bättre luftkvalitet.
Anders Hansen vill att marknaden ska bli bättre reglerad.
– Man får inte bygga byggnader hur man vill utan det finns många regler att förhålla sig till för att skydda människor, men techbolagen har däremot fått härja fritt även om de är lika mycket en del av samhällets infrastruktur som byggbranschen.
Vad tycker du om att Australien förbjuder sociala medier för barn under 16 år?
– Jag tror lagen är lite förhastad. Det är oklart vad som ingår och hur man kontrollerar att barn inte använder plattformarna. Men med det sagt är det bra att det görs, för det sätter press på techbolagen.
Träffade AI-forskaren Max Tegmark
När Anders Hansen spelade in första säsongen av Din hjärna som sändes på Svt mötte han en den svensk-amerikanska kosmologen, fysikprofessorn och AI-experten Max Tegmark. Mötet gjorde ett stort avtryck.
– Max berättade att han stängde av Wifi-routern när han skulle koncentrera sig. Och det fick mig att inse att om inte ens han kan stå emot smartphonen så hur ska vanliga 14-åringar då göra det?
Anders gör något liknande när han ska läsa en bok eller arbeta – han lägger mobilen i ett annat rum för att skapa ett fysiskt avstånd till den. Annars är det för lätt att plötsligt sitta där med mobilen i handen och översköljas av dopaminkickar.
Han använder sociala medier i jobbet och går in någon gång per dag. Men just de plattformarna intresserar honom inte, utan det han lätt kan fastna in i är scrollande av snabba nyheter. Men eftersom det blir hetsigt att matas av den ena rubriken efter den andra, tycker han inte att han lär sig något.
– Jag har alltid tänkt i banorna att information ska flöda långsamt och djupt, säger Anders som därför hellre väljer en fysisk tidning eller en bok samtidigt som han återigen betonar att han inte är emot ny teknik.
– Jag vill inte gå tillbaka till en värld utan sociala medier, lika lite som en värld utan bilar, det är inte det som är poängen.
Snabba fakta
– I barnkonventionen står det att barn ska skyddas från innehåll som kan skada deras ”hälsa och deras fysiska, mentala och moraliska utveckling”. Ändå exponeras barn för detta på sociala medier-plattformar som Instagram, TikTok och Snapchat.
– En rapport från Tjejzonen visar att unga tjejer har gjort ideal som de sett i sociala medier till sin målbild, och att de därigenom upptäcker fel på sina egna kroppar.
– Många skolor i Sverige i dag är digitala och de fysiska böckerna lyser med sin frånvaro i skolbiblioteken. Men forskningssammanställningar från både USA och Spanien visar att barn som läser tryckta texter lär sig bättre än om de läser det från skärmar.
– Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Enligt en rapport från Statens Medieråd tycker över hälften av föräldrarna till barn i åldern 0–8 år att de själva tillbringar för mycket tid med mobiltelefonen.
Steve Jobs lät inte barnen använda Ipad
Uppfinnaren och Applegrundaren Steve Jobs låg steget före oss andra. Inte bara i att utveckla teknik - utan även i förståelsen av hur den påverkar oss. Han var sparsam med att själv använda sin smarta telefon och surfplatta, och hans barn fick inte heller använda dem.
Journalisten Walter Isaacson, som skrev biografin om Steve Jobs, berättar att han inte såg Steves barn vid en datorn eller att de höll i någon mobil eller läsplatta.
Steve Jobs berättade 2010 för New York Times-journalisten Nick Bilton att hans barn inte fick använda hans senaste uppfinning iPaden för att det var för beroendeframkallande.
Har du något råd till föräldrar?
– Jag har en vän som var utbytesstudent på Harvard och nyligen besökte han USA igen och sina gamla kursare. Många av dem har barn i tioårsåldern. Min vän reagerade på att deras barn hade gamla Nokia-telefoner som de bara kan ringa och sms med, och frågade varför de inte hade smartphones. Svaret blev att de bara skulle sitta på TikTok och inte lära sig något. De hade kommit överens i barnens skolor att barnen inte skulle få smartphone innan de fyllde femton år. Jag tror föräldrar måste gå ihop och göra något liknande.
Det märks att Anders är besvärad över den rådande situationen. Han beskriver det som ett experiment på en hel generation unga där många får betala ett mycket högt pris.
Samtidigt är han optimistisk, både för de som är unga i dag som kan ta tillbaka sitt välmående genom livsstilsförändringar, och också inför framtiden.
– Tar vi tillbaka kontrollen över det här tror jag det kommer bli bra, avslutar han.