Arg hela tiden? Vi lär dig att hantera din ilska på ett sunt vis
Här berättar hon om sitt sätt att hantera känslorna – och bjuder på tips och råd till andra som är väldigt arga.
Säger du till när någon trampar dig på tårna? Eller sväljer du ilskan för att slippa känna dig "besvärlig"? Du är inte ensam. Att ilskan fastnar i magen, som en luddig obehagskänsla, är en ganska vanlig konsekvens för den som uppfostrats till att vara snäll och duktig och ”inte ställa till med en scen över småsaker”.
– Har du alltid varit den som lyssnat mera utåt än inåt, på andras behov mer än på dina egna, så blir också de egna gränserna otydliga till slut. Visserligen känner du när du blir trampad på, men vet inte riktigt hur du ska hantera det. Eller så vet du inte ens om att du faktiskt är arg för du har blivit så bra på att förneka dina egna behov, förklarar Marie Bengtsson, mångårig familjeterapeut och coach.
Jag gjorde aldrig någon revolt, utan blev istället ganska så känslomässigt avstängd och deprimerad
Hon vet vad hon pratar om. Hennes egen livsresa, som inkluderar att pappa dör när hon ska fylla tolv och att mamma då börjar dricka, har lärt henne mycket om hur arg man kan bli på livet.
– Mycket av min tonårstid gick åt till att tackla mammas känslor efter pappas död. Jag var enda flickan bland syskonen och blev som en stötdämpare för henne. Mina egna behov trängde jag undan fullständigt. Och när man lever med en person som har ett alkoholberoende, så blir det förstås en härva av svek, lögner och konstigt uppförande. Så visst kunde jag då bli arg på mamma, men fick samtidigt omedelbart skuldkänslor, och visade aldrig min ilska utåt. Jag gjorde aldrig någon revolt, utan blev istället ganska så känslomässigt avstängd och deprimerad.
Förträngde sina egna känslor
Till slut gick Maries mamma med i Anonyma Alkoholister och blev nykter. Marie var då i 25-årsåldern, och ganska omedveten om hur uppväxten egentligen hade påverkat henne. Men så drömde hon en natt att mamman tog ett återfall.
– Och i den drömmen så blev jag så rosenrasande arg, att jag tog en mjölkförpackning och bara drämde den rakt i väggen! När jag sedan vaknade så kunde jag komma ihåg den starka känslan, och jag fick en sån aha-upplevelse. ”Jaha, det är ARG jag varit under hela min uppväxt!” Och ända sedan dess har det varit en lång resa för mig att liksom bli mer vän med min ilska, och lära mig tolka och förstå den.
Till exempel upptäckte hon att den magkatarr hon plågats av sedan tonåren, inte alls var en följd av oro som hon hade trott, utan handlade om att hon hade lagt locket på en stor ilska.
– För när jag gör så igen så kommer magkatarren tillbaka. På samma sätt har jag med tiden lärt mig att jag när börjar visa tecken på bitterhet, älta saker, tycka synd om mig själv och känna att ”alla andra får men inte jag”, då är det också ett tecken på att jag inte har tagit hand om mina egna gränser och att jag kanske borde lämna en viss situation.
Erbjuder kurser i självmedkänsla
Idag erbjuder hon webbkurser i vad hon kallar ”självmedkänsla”, konsten att bli snällare mot sig själv och inte vara så självkritisk, till exempel för hur man lyckas hantera sina arga känslor. Många av klienterna är kvinnor som befinner sig i åldern 50+.
– Det är vanligt med de här existentiella tankarna under åren efter femtio, och inte sällan kommer ilskan på bordet då. Man kan hamna i en livskris, och fundera på: ”För vem lever jag mitt liv egentligen?” Kanske är du inte så bra på att säga ifrån tydligt och rakt, och istället sipprar ilskan fram som något surt, snäsigt och bittert ibland. Visst är det något du kan jobba med, men försök också att känna lite ömhet för dina svaga sidor, menar Marie.
– Alternativet är annars att vi gömmer undan de där ”fula” sidorna i en liten vrå av oss själva. De blir till skuggsidor, något som skaver. Vi känner dessutom ofta skam över det som är lite skavankigt hos oss, och kan arbeta hårt för att hålla vissa sidor i schack, och till exempel försöka undvika att bli arga överhuvudtaget, för att hålla fasaden uppe. Men för mig är ju ilska en livskraft, ganska besläktad med passion. Jag dog själsligen när jag inte kunde komma åt den under min uppväxt. Jag hade ju behövt vara Lilla My och rasa ut då! Den goda ilskan, som jag kallar den när man inte skadar sig själv eller andra, har för mig funktionen att tala om för andra vem jag är och vad jag behöver. Men jag har verkligen själv behövt träna mig i det här – under lång tid!
Så kontrollerar du ilskan på ett sundare sätt
Visst går det att hitta ett sundare sätt att bli arg och uttrycka ilska. Här är fem tips!
Låt det ta tid
Var medveten om att det kan finnas saker i din uppväxt, och även i din könsroll, som gör det svårare för dig att markera gränser, säga nej, och vid behov ryta till. Har du fått höra att man ska vara ”snäll och duktig och ställa upp” så är det inte så konstigt att det känns obehagligt att ens säga ”nej det vill jag inte”. Låt processen ta tid!
Lyssna inåt
Har du lång erfarenhet av att anpassa dig efter andra, så vet du nu kanske inte ens vad du vill ha och behöver. Det gör det svårt att reagera när dina gränser kränks. Du är ju så van vid att sätta dina behov sist i kön, så numera pratar de med så tyst röst... Grunden är alltid att börja lyssna inåt. Det kan ta tid innan signalerna blir tydligare, men träna dig på att ställa frågorna och lyssna efter svaren. ”Vad vill jag och vad vill jag inte?"
Träna utanför hemmet
Att börja sätta nya gränser i sina nära relationer, som kanske har sett ut på ett visst sätt i 20, 30, 40 år, är svårt och faktiskt dömt att misslyckas! Börja därför istället att träna dig i att säga ifrån i vardagliga situationer utanför hemmet. Blev det fel i beställningen på restaurangen – säg ifrån. Trängde sig någon och tog din plats på parkeringen – säg ifrån. Betedde sig någon lite lumpet på annat sätt – säg ifrån!
Börja ändra på spelreglerna
När du blivit mer varm i kläderna och har börjat markera gränser mot andra, så kan du börja göra det även i närmare relationer. Men var beredd på att dina nära släktingar och vänner kommer att börja reagera när du nu plötsligt ändrar på spelreglerna och vill ta plats på ett nytt sätt. Låt även detta ta tid!
Acceptera skuldkänslor
Var beredd på att du själv kommer att känna skuldkänslor under processens gång. De går inte att komma undan. Se känslorna som ”växtvärk” och förklara för dig själv att ”det känns så här jobbigt just nu för jag håller på att lära mig säga nej”.
Om man blir arg för lätt?
– Personer som har svårt för att visa ilska och personer som har för lätt för det har egentligen mycket gemensamt. I båda fallen kan det handla om att man inte har fått sina behov lyssnade på. Den som har väldigt lätt för att explodera kan därför ha fått en livsinställning av att ”det finns vinnare och förlorare och jag ska minsann vinna”. Då får man svårt för att kompromissa med andra, säger coachen Marie Bengtsson.
Tips till dig som blir superarg
- Försök att gå lite djupare och förstå vad som kan ligga bakom din stora ilska. Hur har den tjänat dig i livet? För vissa människor fungerar ilskan som en universalmedel mot alla möjliga slags problem, även om den också i sin tur skapar nya.
- Klassiska knep som ”räkna till 10” och att försöka identifiera de första fysiska signalerna på ilska och då gå undan, kan fungera som en lösning i stunden. Ju mer medveten du blir om din ilska, desto lättare kommer du kunna hantera den.
- Personer som har lätt för att visa ilska har ofta svårare för att visa sårbarhet. Träna dig på att våga visa att du är ledsen, så får du ett känslomässigt verktyg till att använda.
Foto: Privat, Shutterstock/TT